Syftet med denna studie har varit att bilda oss en uppfattning om och få en förståelse för vad det är som motiverar och hjälper elever i grundskolan till matematikstudier. Vi har även varit intresserade av att ta reda på vilka faktorer som påverkar deras matematikintresse samt vilken roll föräldrarna har i motivationen för att studera matematik. Studien bygger på en enkätundersökning till 34 elever med föräldrar samt intervjuer med fyra lärare. Resultaten visar att lärare och föräldrar har en stor påverkan på elevernas motivation och kunskapsinhämtning i matematik. Baserat på undervisningsform i klassrummet och föräldrars engagemang kan elever motiveras bättre i sina matematikstudier. Resultatet från studien visar att självförtroendet är en avgörande faktor för prestationen i matematik hos grundskoleeleverna. Då föräldrar och lärare arbetar med barnens självförtroende i matematikämnet, bidrar det till motivation till att fortsätta räkna matematikuppgifter, vilket i sin tur leder till utveckling och bättre kunskapsinhämtning. Det som är vi även såg som en utvecklingspotential, som kan bidra till bättre motivation och öka kunskapsinhämtning hos eleverna, är samarbete mellan skola och hem. Det vill säga att ökat samarbete mellan lärare och föräldrar indikerar för barnen att båda parter står på samma sida och visar vikten av skolan hos barnen. Något som i undersökningen framkom att det idag råder brist om och både lärare och föräldrar önskar arbeta på och utveckla. / The purpose of this study has been to form an idea of and gain an understanding of what motivates and helps students in primary school to study mathematics. We have also been interested in finding out which factors influence their interest in mathematics and what role the parents have in the motivation to study mathematics. The study is based on a survey of 34 students with parents and interviews with four teachers. The results show that teachers and parents have a great influence on students' motivation and knowledge acquisition in mathematics. Based on the form of teaching in the classroom and parental involvement, students can be better motivated in their mathematics studies. The results from the study show that self-confidence is a decisive factor for the achievement in mathematics among primary school students. As parents and teachers work with the children's self-confidence in the subject of mathematics, it contributes to motivation to continue to calculate mathematics tasks, which in turn leads to development and better knowledge acquisition. What we also saw as a development potential, which can contribute to better motivation and increase knowledge acquisition among students, is cooperation between school and home. This means that increased cooperation between teachers and parents indicates to the children that both parties are on the same page and shows the importance of the school to the children. Something that emerged in the survey that there is a shortage today and both teachers and parents want to work on and develop.

<p>The social imbalance recruitment has been a current topic for years. Since much research has focused on the higher education's problems with this, this thesis aims to investigate if you are already at the high school choice were influenced by your social background. To get a further dimension to this topic, the French sociologist Bourdieus thoughts on people's possession of, what he calls cultural capital was used, and we made use of it in the sense of parental education. Through a survey conducted in four ninth grades in two municipalities with different characteristics in terms of socio-economic conditions, we asked questions about their choice to high school. What programs did they choose? What factors were important? And which person had influenced them? The results showed a pretty clear dividing line between the pupils who came from homes with strong cultural capital to those who did not in the same sense. Students from these homes selected by an overwhelming majority a study preparatory program, the school's reputation was important and they had parents who were very active along with the student. Students who chose vocational programs, prioritized to a higher degree to begin work after high school, had discussed a lot with their parents but they (the parents) had not otherwise been so active. Conclusions of the study is that it largely follows the previous literature found on the subject, i.e. that the social background largely affects how we choose in specific situations. The parents' influence is great, which is useful for counsellors to know about and make use of in meeting with students and their families in school.</p> / <p>Den sociala snedrekryteringen har varit en aktuell fråga i många år. Eftersom mycket av forskningen har fokuserat på den högre utbildnings problem med detta, syftar denna studie till att undersöka om du redan vid gymnasievalet påverkas av din sociala bakgrund. För att få en ytterligare dimension till detta ämne, använder vi oss av den franska sociologen Bourdieus tankar om människors innehav av, vad han kallar kulturellt kapital, i betydelsen av föräldrarnas utbildning. Genom en undersökning som genomfördes i fyra nionde klasser i två kommuner med olika förutsättningar i fråga om socioekonomiska förhållanden, ställde vi frågor om deras val till gymnasiet. Vilket program har de valt? Vilka faktorer var viktiga? Och vilken person hade påverkat dem? Resultaten visade en ganska tydlig skiljelinje mellan de elever som kom från hem med starka kulturella kapital till dem som inte hade det i samma utsträckning. Studenter från dessa "kulturstarka" hem valde en överväldigande majoritet ett studieförberedande program, skolans rykte var viktigt och de hade föräldrar som var mycket aktiva tillsammans med eleven. Elever som valde yrkesinriktade program, prioriterade i högre grad att börja arbeta efter gymnasiet, hade diskuterat mycket med sina föräldrar men de (föräldrarna) hade inte annars varit så aktiva. Slutsatsen av studien är att det i stort sett följer det tidigare litteratur på området kommit fram till, nämligen att den sociala bakgrunden till stor del påverkar hur vi väljer i specifika situationer. Föräldrarnas inflytande är stort, vilket är användbart för vägledare att känna till och använda sig av i mötet med elever och deras familjer i skolan.</p>

The social imbalance recruitment has been a current topic for years. Since much research has focused on the higher education's problems with this, this thesis aims to investigate if you are already at the high school choice were influenced by your social background. To get a further dimension to this topic, the French sociologist Bourdieus thoughts on people's possession of, what he calls cultural capital was used, and we made use of it in the sense of parental education. Through a survey conducted in four ninth grades in two municipalities with different characteristics in terms of socio-economic conditions, we asked questions about their choice to high school. What programs did they choose? What factors were important? And which person had influenced them? The results showed a pretty clear dividing line between the pupils who came from homes with strong cultural capital to those who did not in the same sense. Students from these homes selected by an overwhelming majority a study preparatory program, the school's reputation was important and they had parents who were very active along with the student. Students who chose vocational programs, prioritized to a higher degree to begin work after high school, had discussed a lot with their parents but they (the parents) had not otherwise been so active. Conclusions of the study is that it largely follows the previous literature found on the subject, i.e. that the social background largely affects how we choose in specific situations. The parents' influence is great, which is useful for counsellors to know about and make use of in meeting with students and their families in school. / Den sociala snedrekryteringen har varit en aktuell fråga i många år. Eftersom mycket av forskningen har fokuserat på den högre utbildnings problem med detta, syftar denna studie till att undersöka om du redan vid gymnasievalet påverkas av din sociala bakgrund. För att få en ytterligare dimension till detta ämne, använder vi oss av den franska sociologen Bourdieus tankar om människors innehav av, vad han kallar kulturellt kapital, i betydelsen av föräldrarnas utbildning. Genom en undersökning som genomfördes i fyra nionde klasser i två kommuner med olika förutsättningar i fråga om socioekonomiska förhållanden, ställde vi frågor om deras val till gymnasiet. Vilket program har de valt? Vilka faktorer var viktiga? Och vilken person hade påverkat dem? Resultaten visade en ganska tydlig skiljelinje mellan de elever som kom från hem med starka kulturella kapital till dem som inte hade det i samma utsträckning. Studenter från dessa "kulturstarka" hem valde en överväldigande majoritet ett studieförberedande program, skolans rykte var viktigt och de hade föräldrar som var mycket aktiva tillsammans med eleven. Elever som valde yrkesinriktade program, prioriterade i högre grad att börja arbeta efter gymnasiet, hade diskuterat mycket med sina föräldrar men de (föräldrarna) hade inte annars varit så aktiva. Slutsatsen av studien är att det i stort sett följer det tidigare litteratur på området kommit fram till, nämligen att den sociala bakgrunden till stor del påverkar hur vi väljer i specifika situationer. Föräldrarnas inflytande är stort, vilket är användbart för vägledare att känna till och använda sig av i mötet med elever och deras familjer i skolan.

Purpose: The purpose of this qualitative study was to illustrate and analyze the approach and parental involvement of a group of mothers in their children's schooling. Also their reflections on parental involvement will be highlighted and what the parents experience as obstacles in their involvement. Method: I conducted six semi structured interviews for my research. I chose to interview six mothers who have a child in the sixth grade. I chose specifically the sixth grade because the mothers will have had quite a few contacts with the school at this point. I also chose not to reveal their ethnicity because they cannot represent a whole ethnic group anyway. Result: The result of my interviews show that the parents have different approaches when it comes to parental involvement. The approaches are different between the mothers but one thing they have in common is that they care about their children.  Conclusion: One of the conclusions of this study is that the parents who do not participate in meetings and activities at school, are either because of language barrier or lack of information concerning what the school expects of them. Furthermore the study shows that their lack of participation in school activities does not mean that they are not involved as parents. Instead they express their involvement in different ways, mainly in their homes.

The overall purpose of this thesis was to explore the program “Bredsands Brobyggare,” which aims to increase immigrant parents’ involvement and participation in their children’s schooling. This was achieved by studying how the “bridge builders” experience relationship building with the parents and what strategies they use while working with the target group, as well as how these strategies are considered to affect the parents’ involvement in school. In the thesis, four semi-structured interviews were conducted with service providers working in the investigated program. The results were analyzed from a hermeneutic abductive approach through a thematic analysis. Dempsey and Sandler’s theoretical model of motivational sources for parents’ involvement in their children’s schooling is the theoretical framework underlying the analysis. The results showed that the bridge builders used their cultural-understanding ability to build a relationship with the parents and increased other professionals’ awareness and understanding of their difficulties and needs. Furthermore, after establishing a relationship with the parents, the bridge builders used other approaches, such as a strength-based approach and the implementation of individualized support according to the parents’ needs, aiming to create a stable line of communication between school and home, which in turn can potentially develop parents’ involvement in their children’s schooling. / Det övergripande syftet med denna uppsats är att utforska programmet "Bredsands Brobyggare" vars syfte är att öka utrikesfödda föräldrars engagemang och delaktighet i sina barns skolgång. Detta genom att studera hur yrkesutövarna, de så kallade "brobyggarna", upplever relationsbyggandet med föräldrarna och vilka strategier de använder i arbetet med målgruppen, samt hur dessa strategier anses påverka föräldrarnas delaktighet i skolan. I uppsatsen genomförs fyra semistrukturerade intervjuer med yrkesutövare som arbetar inom den undersökta verksamheten. Resultatet analyserades utifrån en hermeneutisk abduktiv ansats, genom en tematisk innehållsanalys. Den teoretiska ramen som ligger till grund för analysen är Dempsey and Sandlers teoretiska modell om motivationskällor för föräldrars delaktighet i barnets skolgång. Resultatet visar att yrkesutövarna använder sig av relationsskapande och andra förhållningssätt vid arbete med föräldrar som har en invandrarbakgrund. Specifikt indikerar resultatet att brobyggarna använder sig av sin kulturell-förståelse förmåga, både för att bygga en relation med föräldrarna samt för att öka övrig personals medvetenhet och förståelse av föräldrarnas svårigheter och behov. Efter etablering av relation med föräldrarna, använder brobyggarna andra förhållningssätt till exempel som ett styrkebaserat förhållningssätt samt implementering av individualiserat stöd enligt föräldrars behov, detta i syfte att skapa en stabil linje av kommunikation mellan skolan och hemmet som i sin tur kan tänkas utveckla föräldrars delaktighet i sina barns skolgång.