<p>The social imbalance recruitment has been a current topic for years. Since much research has focused on the higher education's problems with this, this thesis aims to investigate if you are already at the high school choice were influenced by your social background. To get a further dimension to this topic, the French sociologist Bourdieus thoughts on people's possession of, what he calls cultural capital was used, and we made use of it in the sense of parental education. Through a survey conducted in four ninth grades in two municipalities with different characteristics in terms of socio-economic conditions, we asked questions about their choice to high school. What programs did they choose? What factors were important? And which person had influenced them? The results showed a pretty clear dividing line between the pupils who came from homes with strong cultural capital to those who did not in the same sense. Students from these homes selected by an overwhelming majority a study preparatory program, the school's reputation was important and they had parents who were very active along with the student. Students who chose vocational programs, prioritized to a higher degree to begin work after high school, had discussed a lot with their parents but they (the parents) had not otherwise been so active. Conclusions of the study is that it largely follows the previous literature found on the subject, i.e. that the social background largely affects how we choose in specific situations. The parents' influence is great, which is useful for counsellors to know about and make use of in meeting with students and their families in school.</p> / <p>Den sociala snedrekryteringen har varit en aktuell fråga i många år. Eftersom mycket av forskningen har fokuserat på den högre utbildnings problem med detta, syftar denna studie till att undersöka om du redan vid gymnasievalet påverkas av din sociala bakgrund. För att få en ytterligare dimension till detta ämne, använder vi oss av den franska sociologen Bourdieus tankar om människors innehav av, vad han kallar kulturellt kapital, i betydelsen av föräldrarnas utbildning. Genom en undersökning som genomfördes i fyra nionde klasser i två kommuner med olika förutsättningar i fråga om socioekonomiska förhållanden, ställde vi frågor om deras val till gymnasiet. Vilket program har de valt? Vilka faktorer var viktiga? Och vilken person hade påverkat dem? Resultaten visade en ganska tydlig skiljelinje mellan de elever som kom från hem med starka kulturella kapital till dem som inte hade det i samma utsträckning. Studenter från dessa "kulturstarka" hem valde en överväldigande majoritet ett studieförberedande program, skolans rykte var viktigt och de hade föräldrar som var mycket aktiva tillsammans med eleven. Elever som valde yrkesinriktade program, prioriterade i högre grad att börja arbeta efter gymnasiet, hade diskuterat mycket med sina föräldrar men de (föräldrarna) hade inte annars varit så aktiva. Slutsatsen av studien är att det i stort sett följer det tidigare litteratur på området kommit fram till, nämligen att den sociala bakgrunden till stor del påverkar hur vi väljer i specifika situationer. Föräldrarnas inflytande är stort, vilket är användbart för vägledare att känna till och använda sig av i mötet med elever och deras familjer i skolan.</p>

The social imbalance recruitment has been a current topic for years. Since much research has focused on the higher education's problems with this, this thesis aims to investigate if you are already at the high school choice were influenced by your social background. To get a further dimension to this topic, the French sociologist Bourdieus thoughts on people's possession of, what he calls cultural capital was used, and we made use of it in the sense of parental education. Through a survey conducted in four ninth grades in two municipalities with different characteristics in terms of socio-economic conditions, we asked questions about their choice to high school. What programs did they choose? What factors were important? And which person had influenced them? The results showed a pretty clear dividing line between the pupils who came from homes with strong cultural capital to those who did not in the same sense. Students from these homes selected by an overwhelming majority a study preparatory program, the school's reputation was important and they had parents who were very active along with the student. Students who chose vocational programs, prioritized to a higher degree to begin work after high school, had discussed a lot with their parents but they (the parents) had not otherwise been so active. Conclusions of the study is that it largely follows the previous literature found on the subject, i.e. that the social background largely affects how we choose in specific situations. The parents' influence is great, which is useful for counsellors to know about and make use of in meeting with students and their families in school. / Den sociala snedrekryteringen har varit en aktuell fråga i många år. Eftersom mycket av forskningen har fokuserat på den högre utbildnings problem med detta, syftar denna studie till att undersöka om du redan vid gymnasievalet påverkas av din sociala bakgrund. För att få en ytterligare dimension till detta ämne, använder vi oss av den franska sociologen Bourdieus tankar om människors innehav av, vad han kallar kulturellt kapital, i betydelsen av föräldrarnas utbildning. Genom en undersökning som genomfördes i fyra nionde klasser i två kommuner med olika förutsättningar i fråga om socioekonomiska förhållanden, ställde vi frågor om deras val till gymnasiet. Vilket program har de valt? Vilka faktorer var viktiga? Och vilken person hade påverkat dem? Resultaten visade en ganska tydlig skiljelinje mellan de elever som kom från hem med starka kulturella kapital till dem som inte hade det i samma utsträckning. Studenter från dessa "kulturstarka" hem valde en överväldigande majoritet ett studieförberedande program, skolans rykte var viktigt och de hade föräldrar som var mycket aktiva tillsammans med eleven. Elever som valde yrkesinriktade program, prioriterade i högre grad att börja arbeta efter gymnasiet, hade diskuterat mycket med sina föräldrar men de (föräldrarna) hade inte annars varit så aktiva. Slutsatsen av studien är att det i stort sett följer det tidigare litteratur på området kommit fram till, nämligen att den sociala bakgrunden till stor del påverkar hur vi väljer i specifika situationer. Föräldrarnas inflytande är stort, vilket är användbart för vägledare att känna till och använda sig av i mötet med elever och deras familjer i skolan.