<p>Fokus i vårt examensarbete ligger på utvecklingssamtal med föräldrar och elever med annat modersmål än svenska. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lärare förbereder utvecklingssamtal. För att ta reda på detta undersökte vi vissa förhållanden. Kallar läraren till möte eller inbjuder hon? Bestämmer läraren plats eller får föräldrarna vara med och bestämma? Hur får föräldrarna veta syftet med mötet? Verkar föräldern uppfattas som en jämlike/jämbördig till läraren? Vi delade ut enkäter på två skolor, en på skola A som ligger i en av Stockholms förorter och en på skola B som ligger i en större ort i Dalarna. Andelen elever med svenska som andraspråk varierade mellan skolorna. Tidigare forskning har funnit att språksvårigheter och oklarheter i skolans syften och mål varit de största hindren för föräldraengagemang från familjer med annat modersmål än svenska. Våra resultat, som bland annat tar upp vad lärarna tror är orsaker till frånvaro vid utvecklingssamtal, tyder på att lärarna i vår undersökning inte anser att språksvårigheter eller otydlighet i skolans mål och syfte skulle vara en orsak till frånvaro vid utvecklingssamtal.</p><p>The aim of this paper was to study how teachers prepare student-parent meetings regarding the student’s educational development. Parents and students with Swedish as their second language was our focus. For this we have examined certain circumstances. Does the teacher summon or invite the parents to the school? Does the teacher decide where the meeting is to take place or can the parents influence the location? How are the parents informed about the purpose of the meeting? Does it seem like the parents are treated as equals by the teachers? We used a questionnaire in two Swedish schools to answer the questions. Other research has identified the parent’s language difficulties and limited knowledge of the curriculum as the cause of low parental involvement. However, the teachers in our research do not identify language or limited knowledge as the main cause of low parental involvement.</p>

Fokus i vårt examensarbete ligger på utvecklingssamtal med föräldrar och elever med annat modersmål än svenska. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lärare förbereder utvecklingssamtal. För att ta reda på detta undersökte vi vissa förhållanden. Kallar läraren till möte eller inbjuder hon? Bestämmer läraren plats eller får föräldrarna vara med och bestämma? Hur får föräldrarna veta syftet med mötet? Verkar föräldern uppfattas som en jämlike/jämbördig till läraren? Vi delade ut enkäter på två skolor, en på skola A som ligger i en av Stockholms förorter och en på skola B som ligger i en större ort i Dalarna. Andelen elever med svenska som andraspråk varierade mellan skolorna. Tidigare forskning har funnit att språksvårigheter och oklarheter i skolans syften och mål varit de största hindren för föräldraengagemang från familjer med annat modersmål än svenska. Våra resultat, som bland annat tar upp vad lärarna tror är orsaker till frånvaro vid utvecklingssamtal, tyder på att lärarna i vår undersökning inte anser att språksvårigheter eller otydlighet i skolans mål och syfte skulle vara en orsak till frånvaro vid utvecklingssamtal. The aim of this paper was to study how teachers prepare student-parent meetings regarding the student’s educational development. Parents and students with Swedish as their second language was our focus. For this we have examined certain circumstances. Does the teacher summon or invite the parents to the school? Does the teacher decide where the meeting is to take place or can the parents influence the location? How are the parents informed about the purpose of the meeting? Does it seem like the parents are treated as equals by the teachers? We used a questionnaire in two Swedish schools to answer the questions. Other research has identified the parent’s language difficulties and limited knowledge of the curriculum as the cause of low parental involvement. However, the teachers in our research do not identify language or limited knowledge as the main cause of low parental involvement.

The purpose with this final paper was to examine how the collaboration between parents and teachers can manifest itself. With collaboration, we mean the dialogue that has to exist between parents and teachers in regards to e.g. how well informed the parents are about the regulated principles on which the education plan is built on, and in which way they can take part in and influence the system. This is to empathize on the fact that a good collaboration between parents and teachers help create a good foundation for the pupil’s ability to learn. The method that we have used are questionnaires given to parents and teachers along with studies of literature both as means of furthering our studies as well as a basis for the design of the questionnaires. The in depth study of the literature shows that the education plan (Lpo 94) empathizes on a good relationship between the home and the school environment, since it contributes to endow the pupils with the best conditions to succeed in school. Many of the parents seem to be very well informed about the set goals and they feel that they therefore do not need to take part in the work to achieve these goals. One interesting result of the research with our questionnaires and our in depth study is that there are some specific factors that either complicates or helps the collaboration between the school and the home, it’s just a matter of making it clear what these factors are. An important conclusion is that it takes an open dialogue for the collaboration to evolve. As a teacher there is therefore very important to concretize how one wants to collaborate with the parents since there presence is important for their child’s schooling. This important connection can develop through formal as well as informal meetings between teachers and parents.

En kvantitativ studie baserad på en enkätundersökning som genomfördes i Stockholms län och besvarades av 68 idrottande ungdomar, både killar och tjejer, verksamma inom idrotterna fotboll, handboll och innebandy. Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen av ungdomars egna attityder till sitt idrottande, deras uppfattning om föräldraengagemanget inom idrotten samt deras metakognitiva antaganden om föräldrarnas attityder till deras idrottande. Resultaten visade att majoriteten av ungdomarna började idrotta av eget intresse och att föräldrarnas inflytande i deras val var relativt litet. Däremot hade föräldrarna några viktiga stödjande uppgifter, bland annat att skjutsa till och från aktiviteten. Majoriteten av ungdomarna uppskattade föräldraengagemanget även om det fanns några som tyckte tvärtom. Ungdomarna hade uppfattningen att föräldrarna närvarar vid deras idrottsutövning för att se hur det går för dem. De flesta ungdomar idrottade för att ha roligt men många hade även målet att bli toppidrottare. De framkomna resultaten presenterades under tre teman och analyserades med hjälp av kognitiv teori, metakognitiv teori och socialisationsteori samt jämfördes med andra studier och tidigare forskning i samma eller angränsande ämnen.

No description available.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att undersöka tennis- och handbollsspelande ungdomars (12-16 år) upplevda press från sina föräldrar samt jämföra detta mellan olika socioekonomiska områden.</p><p>•Upplever ungdomar inom handboll och tennis press från sina föräldrar?</p><p>•Finns det några skillnader mellan upplevd föräldrapress beroende på om man bor i en kommun med hög medelinkomst eller låg medelinkomst i Stockholms län?</p><p>•Finns det några skillnader mellan upplevd föräldrapress i en ekonomiskt krävande idrott (tennis) och en idrott som inte är lika kostsam (handboll)?</p><p>•Finns det något samband mellan upplevd föräldrapress och vilken autonomi ungdomarna känner att de har?</p><p>Metod</p><p>Undersökningen var en kvantitativ studie, skapad med hjälp av enkäter. Genom Statistiska centralbyrån erhölls information om de kommuner med högst och lägst medelinkomst i Stockholms län 2005. Vårt urval var begränsat till tennis och handboll. Undersökningsgruppen bestod av totalt 238 respondenter varav 125 killar och 107 tjejer.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visade att de allra flesta ungdomar, nio av tio, inte upplevde någon eller endast ”låg” föräldrapress. Det fanns ingen signifikant skillnad i upplevd föräldrapress vid en jämförelse mellan de olika socioekonomiska områdena eller mellan de olika idrotterna. Det fanns däremot ett samband som var statistiskt säkerställt mellan upplevd föräldrapress och vilken autonomi ungdomarna kände att de hade. Fyra av fem föräldrar skjutsade sina barn till träningen och mer än hälften av föräldrarna var närvarande vid alla matcher. Drygt tre av tio ungdomar tränade mot sin vilja.</p><p>Slutsats</p><p>Sammantaget kunde man se att föräldrapress inte var ett problem inom de undersökta områdena. Detta oberoende av vilket socioekonomiskt område idrottsföreningen låg i eller om man utövade tennis eller handboll. Något att tänka på är att man som förälder kommunicerar med sitt barn och diskuterar förväntningar förälder – barn inom idrotten.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka tennis- och handbollsspelande ungdomars (12-16 år) upplevda press från sina föräldrar samt jämföra detta mellan olika socioekonomiska områden. •Upplever ungdomar inom handboll och tennis press från sina föräldrar? •Finns det några skillnader mellan upplevd föräldrapress beroende på om man bor i en kommun med hög medelinkomst eller låg medelinkomst i Stockholms län? •Finns det några skillnader mellan upplevd föräldrapress i en ekonomiskt krävande idrott (tennis) och en idrott som inte är lika kostsam (handboll)? •Finns det något samband mellan upplevd föräldrapress och vilken autonomi ungdomarna känner att de har? Metod Undersökningen var en kvantitativ studie, skapad med hjälp av enkäter. Genom Statistiska centralbyrån erhölls information om de kommuner med högst och lägst medelinkomst i Stockholms län 2005. Vårt urval var begränsat till tennis och handboll. Undersökningsgruppen bestod av totalt 238 respondenter varav 125 killar och 107 tjejer. Resultat Resultaten visade att de allra flesta ungdomar, nio av tio, inte upplevde någon eller endast ”låg” föräldrapress. Det fanns ingen signifikant skillnad i upplevd föräldrapress vid en jämförelse mellan de olika socioekonomiska områdena eller mellan de olika idrotterna. Det fanns däremot ett samband som var statistiskt säkerställt mellan upplevd föräldrapress och vilken autonomi ungdomarna kände att de hade. Fyra av fem föräldrar skjutsade sina barn till träningen och mer än hälften av föräldrarna var närvarande vid alla matcher. Drygt tre av tio ungdomar tränade mot sin vilja. Slutsats Sammantaget kunde man se att föräldrapress inte var ett problem inom de undersökta områdena. Detta oberoende av vilket socioekonomiskt område idrottsföreningen låg i eller om man utövade tennis eller handboll. Något att tänka på är att man som förälder kommunicerar med sitt barn och diskuterar förväntningar förälder – barn inom idrotten.

Under en stor del av 2000-talet så har det debatterats och gjorts flera reportage i massmedia om ungdomars och föräldrars relationer inom idrottsvärlden. Forskningsfrågorna i denna studie är(1), På vilket sätt upplever fotbollsspelande ungdomar i åldern 15-16 engagemanget från deras föräldrar?  (2), Finns det någon skillnad mellan mammor och pappor i graden av engagemang och föräldrapress/stöd gentemot ungdomarna? Genom att använda oss av klusterurval valdes tre fotbollsföreningar i Örebro ut. Datainsamlingen bestod av enkätfrågor till 54 ungdomar och 72 föräldrar samt intervjuer med två tränare. Studien visade på att en högre grad av föräldraengagemang i ungdomens idrottande resulterade i att ungdomen upplevde mer stöd. Ungdomarna upplevde inte mycket föräldrapress. Resultaten i studien kan inte säkerställas utan får fungera som en anvisning för framtida studier. / Parent’s involvement in youth sport has in the majority of studies focused on two phenomenons, parental pressure and support, and so will this study. The study has two research questions: (1), In what way do young football-playing people in the age of 15-16 experience the involvement of their parents? (2), Is there a difference between mothers and fathers in the level of involvement and parental pressure/support on their youngsters? By conducting a cluster random sampling three clubs from Örebro were selected. The data collection consisted of questionnaires for 54 young people and 72 parents as well as interviews with two coaches. The study showed that a higher degree of parental involvement in youth sports resulted in the youth experiencing more support. Youth people did not experience much parental pressure. As a conclusion the findings in this study cannot be supported but instead work as a template for future studies.

Denna uppsats är menat ska ge svar på om läsläxan är till för att fungera som avlastning för lärare i syfte om att lära elever läsa. Om så är fallet, får hemmen den stöttning och redskap från skolhåll för att kunna göra det faktiska arbetet skolan i praktiken lägger i famnen på vårdnadshavare? Uppsatsen ska även försöka svara på om elever som läser läsläxan hemma får en större progression än de som inte gör det. Arbetet är uppdelat så att det ska ge ett lärarperspektiv, ett elevperspektiv samt ett föräldraperspektiv. Gynnar läsläxan läsutvecklingen hos elever? Eleverna har följts i deras progression gällande läsutveckling under 6 veckor. Ett antal elever har fått läsa en annan bok än deras klasskamrater, med samma svårighetsgrad, i syfte om att detta arbete ska kunna ge ett svar på läsläxans egentliga behov. Studien är en kvalitativ undersökning där både elever och vårdnadshavare har intervjuats. Eleverna har även observerats och utvärderats. Denna uppsats kommer att visa på om samverkan mellan lärare och vårdnadshavare ger ett enligt läraren önskvärt resultat. Resultatet i denna undersökning rimmar väl med tidigare forskning i ämnet. Föräldraengagemang, kommunikationen mellan hem och skola, även svårighetsgraden på uppgiften är några exempel på att denna undersökning inte sticker ut nämnvärt från tidigare forskning. Lärarens kompetens i att kunna entusiasmera och förklara läsningens fördelar för elever och föräldrar är ett resultat som framkommer i detta arbete. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-04-04</p>

No description available.