Syftet med den här litteraturstudien är att öka kunskapen om en i Sverige än så länge okänd metod, biblioterapi, hur den kan användas i den specialpedagogiska undervisningen av det socio-emotionella lärandet, för att utveckla problemlösningsförmågor och för att utveckla strategier för coping. En övergripande frågeställning kan sammanfattas med: vad säger forskning om biblioterapi i den specialpedagogiska undervisningen? Studien förhåller sig till en bakgrund av att det finns ett tomrum på metoder för några av de ansvarsområden som vilar på skolan, något som skapar en känsla av otillräcklighet hos många lärare som ofta har en diger ämneskompetens och är skickliga på att förmedla kunskaper på olika sätt. Arbetets utgångspunkt är en idé om att en lär-och arbetsmiljö som kännetecknas av psykiskt välbefinnande hos elever och personal är främjande för lärande och kunskapsutveckling. Studien kan beskrivas som en induktiv systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats och följer Wolfsvinkel, Furtmueller och Wilderoms (2013) guide för att genomföra litteraturstudier med grundad teori. Materialet omfattade nio vetenskapliga artiklar som kodades och kategoriserades och de mest framträdande begreppen analyseras i studiens analysdel ur ett  kognitionspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att biblioterapin är en effektiv kompletterande metod inom specialpedagogiskt arbete av framför allt socioemotionella förmågor, problemlösningsförmågor och copingstrategier och diskuteras i förhållande till tidigare forskning. Där diskuteras också teori-och metodval, samt ges förslag på vidare forskning.

Denna studie utgår från en innehållsanalys där syftet är att undersöka hur skönlitteratur kan främja kunskapen om explicita känslor, hur de gestaltas och bemöts av andra karaktärer i boken Musse och Helium Mysteriet med hålet i väggen (2018). Känslokunskap är en del av det socioemotionella lärandet som denna studie utgår ifrån, vilket även kan ses i läroplanens värdegrundsarbete och kan kopplas ihop med kursplanen i svenska. Studien undersöker vilka explicita känsloord som framkommer i boken samt bemötande och gestaltningar av känslorna och även om det finns sammansatta känslor. Bearbetningen av materialet skedde genom en tematisk analys, där de mest förekommande orden plockades ut, färgkodades och sammanställdes. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och affekteori. Resultatet av studien visar att denna bok kan ligga som grund i boksamtal för elevers socioemotionella utveckling. Dock är boken bristande när det kommer till enbart läsning, så vikten av att lyfta frågor och ha en diskussion om känslorna samt bemötandet är viktig. Genom diskussioner och samtal om känslorna som skrivs ut explicit i boken tillsammans med elever skapas ett gemensamt språk om känslorna samt att eleverna kan lära av varandra. Slutsatsen av denna studie är; för att kunna arbeta med de känslor en skönlitterär bok innehåller bör läraren ha läst boken innan och ha en förkunskap om vilka känslor och beskrivningar som kan arbetas med utifrån den skönlitterära boken.