No description available.

<p>Uppsatsen syfe är att beskriva lärares uppfattningar om värdegrund och ledarskap och relationen där emellan. Undersökningen utgår från följande frågor: Vilka kvalitéer, egenskaper och ledarkompetenser betraktar läraren som väsentliga i sitt yrke? Vilka uppfattningar har lärare om begreppet värdegrund? Hur ser lärare på relationen mellan värdegrund och ledarkompetens och hur upplever läraren sambandet mellan värdegrund och ledarkompetens i verksamheten. Litteraturstudierna består därmed av två teman: värdegrund och ledarkompetens, medan det teoretiska perspektivet utgår från Tomas Englund, Jürgen Habermas samt Susanne Linnér. Metoden bygger på en fenomenografisk ansats och en kvalitativ metod, där sex gymnasielärare har deltagit i djupintervjuer. Lärarna representerar olika enheter, åldrar och ämneskompetenser.</p><p>Studien visar att lärarna anser att de ska bidra till elevernas utökade ämneskompetens samt förmedla grundläggande värderingar och därmed fostra blivande samhällsmedborgare. Lärarna upplever dock att idealen inte stämmer med verkligheten. Detta beror dels på lärarnas individuella kompetenser och värderingar, dels på skolledning och politiska ställningstaganden. I samhället påträffas individualistiska tendenser och därtill råder ett effektivitetsinriktad perspektiv där skolan bär stränga ekonomiska ramar. Skolans aktuella styrdokument visar sig inte alltid efterföljas och lärarna upplever att de saknar tid för reflektion och att föra djupare tankeutbyten med sin omgivning. Lärares önskemål är därför att få fortbildning gällande gruppdynamik och gruppsykologi samt att utveckla värdegrundsarbetet genom att föra djupare diskussioner med kollegor gällande lärarrollen och dess auktoritet.</p>

Uppsatsen syfe är att beskriva lärares uppfattningar om värdegrund och ledarskap och relationen där emellan. Undersökningen utgår från följande frågor: Vilka kvalitéer, egenskaper och ledarkompetenser betraktar läraren som väsentliga i sitt yrke? Vilka uppfattningar har lärare om begreppet värdegrund? Hur ser lärare på relationen mellan värdegrund och ledarkompetens och hur upplever läraren sambandet mellan värdegrund och ledarkompetens i verksamheten. Litteraturstudierna består därmed av två teman: värdegrund och ledarkompetens, medan det teoretiska perspektivet utgår från Tomas Englund, Jürgen Habermas samt Susanne Linnér. Metoden bygger på en fenomenografisk ansats och en kvalitativ metod, där sex gymnasielärare har deltagit i djupintervjuer. Lärarna representerar olika enheter, åldrar och ämneskompetenser. Studien visar att lärarna anser att de ska bidra till elevernas utökade ämneskompetens samt förmedla grundläggande värderingar och därmed fostra blivande samhällsmedborgare. Lärarna upplever dock att idealen inte stämmer med verkligheten. Detta beror dels på lärarnas individuella kompetenser och värderingar, dels på skolledning och politiska ställningstaganden. I samhället påträffas individualistiska tendenser och därtill råder ett effektivitetsinriktad perspektiv där skolan bär stränga ekonomiska ramar. Skolans aktuella styrdokument visar sig inte alltid efterföljas och lärarna upplever att de saknar tid för reflektion och att föra djupare tankeutbyten med sin omgivning. Lärares önskemål är därför att få fortbildning gällande gruppdynamik och gruppsykologi samt att utveckla värdegrundsarbetet genom att föra djupare diskussioner med kollegor gällande lärarrollen och dess auktoritet.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om en rutinerad och erfaren förskollärares pedagogiska ledarskap i arbetet med barn i förskolan. De centrala frågeställningarna i undersökningen är: Hur beskriver förskolläraren sitt eget ledarskap? Vilka utmaningar upplever hon att det finns med ledarskap i förskoleverksamheten? Vad anser hon kännetecknar ett gott ledarskap för förskolläraren? Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och en intervju användes som metod för datainsamling. Resultatet visar vikten av kommunikation, tydlighet, öppenhet och att en ledare ska anpassa sitt förhållningssätt. Detta är viktiga förutsättningar för goda relationer med barn. Vidare visar resultatet att förskolläraren till största delen använder en demokratisk ledarstil. Det innebär att hon anpassar sin ledarstil allteftersom vad situationen kräver, genom att ha ett gott samspel med barnen där deras tankar, idéer och intressen främjas och utmanas. Detta anser förskolläraren skapar trygga barn som trivs i förskolans verksamhet. I studien påpekar förskolläraren att reflektion och användandet av den didaktiska triangeln är viktiga verktyg i det egna ledarskapet. Det är viktigt att den kompetente ledaren analyserar verksamheten och anpassar sin planering och aktiviteterna utifrån barnens intressen och behov. Det framkommer även att förskolläraren dessutom har både svensk förskollärarutbildning och en liknande utbildning från sitt hemland. Förskolläraren har därmed en mångkulturell socialisationsbakgrund som framstod som relevant för att förstå hennes syn på ledarskap. Studien lyfter fram att tydlighet, planering, att organisera, vara kommunikativ, skapa relationer och att vara flexibel är viktiga egenskaper för ett fungerande ledarskap. Detta, menar förskolläraren, leder till bättre kvalitét i förskolan och främjar förskolebarns utveckling och lärande. Avslutningsvis presenteras tre förslag till fortsatt forskning.