No description available.

Today's labor market is characterized by flexibility. This applies to organizations, forms of employment and working time. Unregulated working time is such an adaptation and the main subject of this essay. The purpose of this study was to investigate the conditions that underpin unregulated working time, in relation to the Swedish legislation and to EU legislation. The intention has been to investigate the work environment impacts of unregulated working time, and what differences there are from a gender perspective. The conclusion is that workers who enter into agreements for unregulated working time have significantly different terms from traditional workers. Workers with unregulated working time are exempted from the working time law and so even the provided safety net. A frequent part in agreements of unregulated working time also means that the employee agrees to an elimination of compensation for overtime work.Unregulated working time is appropriate for workers who have working tasks that they can adjust to their working time. Workers with controlled working tasks have not the same opportunity, which increases the risk of perceived ill health. Unregulated working time is therefore not suitable for all forms of employment. More scientific research is needed in this area, but based on the available scientific research, there are indications to suggest that women are overrepresented among those occupations. It would then also mean that womenare at greater risk of ill health than men.

Due to criticism towards Disney concerning reproducing gender in a stereotypical way in their animated movies, we decided to investigate this since Disney has affected both our own generation and many to come. The investigation focused on gender, particularly on the depiction of women. It also investigated gender roles from a perspective of time by choosing 14 movies; at least one from each decade, starting from the first movie, Snow white and the seven dwarfs from 1937, to the last one, Tangled from 2010. The investigation discovered that women were underrepresented and often depicted in a stereotypical way, meaning that they were always beautiful and almost always rescued by brave princes. Female power was always depicted as negative. However, changes in how the movies depict gender over time have been found, for example, women have become more active and have started to participate in fight- and career related issues, even rescuing the men at times. When it comes to the princes, they turned out have more personality in the later movies and they did not always have to be handsome to gain true love. However, these changes are mostly beneficial for men since the women still have to fulfill the ideal beauty and can still not fulfill their dreams on their own.

Den svenska arbetsmarknaden är som många vet könssegregerad, kvinnor och män arbetar inte bara inom olika arbetsområden utan det finns även skillnader i arbetstid och uttag av föräldraledighet. Jag har därför valt att undersöka om och hur att få barn har betydelse för individens arbetsförhållanden. De arbetsförhållanden som undersöks är om arbetet innehåller mycket arbetsresor, obekväma arbetstider och/eller övertid. Jag undersöker också om barn har betydelse för den upplevda inkomsten. Faktorer som arbetsresor, obekväm arbetstid samt övertid är sammanfattade i en indikator av faktorer som är svåra att kombinera med barn. För att undersöka detta jämförs respondenter som får barn i perioden 1999-2003 med respondenter som inte har barn 2003 vid två olika undersökningstillfällen. De teoretiska utgångspunkter som används är familjens specialiseringsteori av Becker (1991, 1993) samt genusteorier angående hur könsroller konstrueras. Uppsatsens hypoteser har formats utifrån tidigare forskning som visar att kvinnor och män väljer olika arbetsområden, att kvinnor arbetar deltid i högre utsträckning samt tar det största ansvaret för hem och familj (Bygren, Gähler & Nermo, 2004; Jansson, Pylkkänen & Valck, 2003; Evertsson & Nermo, 2004). Analyserna är baserade på datamaterialet ”Familj och arbetsliv på 2000-talet” (Young Adult Panel Study, YAPS, www.suda.su.se/yaps). Logistisk och linjär regressionsanalys har estimerats för att studera sambandet mellan att få barn och om arbetet är svårt att kombinera med barn samt ger en god inkomst. Resultaten visar att både kvinnor och män med barn har lägre sannolikhet än respektive kön utan barn att ha ett arbete som är svårt att kombinera med barn 2003 (efter att de fått barn), även när jag tar hänsyn till skillnader i ålder, utbildning och arbetstid. Regressionsanalyserna visar också att kvinnor som får barn i perioden har högre sannolikhet än kvinnor utan barn att ha ett arbete som är svårt att kombinera med barn 1999 (innan de får barn). Det verkar inte finnas något samband mellan barn och en god inkomst, varken 1999 eller 2003. Kvinnor har lägre sannolikhetän män att ha ett arbete som är svårt att kombinera med barn samt ger en god inkomst.

Introduktion: Sverige har en nollvision gällande vårdskador i hälso- och sjukvården, trots detta inträffar ca 100 000 vårdskador per år som resulterar i cirka 3000 dödsfall. Syfte: Syftet var att belysa faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som kan leda till hög arbetsbelastning, samt hur en hög arbetsbelastning på sikt kan äventyra patientsäkerheten. Metod: En litteraturstudie med resultat från 18 kvantitativa och 3 kvalitativa artiklar med med hög vetenskaplig kvalitet. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Resultatet visar att en hög arbetsbelastning påverkas av flera faktorer som ingår i rubrikerna bemanning, omvårdnadens krav och mental arbetsbelastning. Faktorer som underbemanning, icke sjuksköterskekrävande arbetsuppgifter, bristande kunskap och erfarenhet samt avbrott i arbetet påverkade patientsäkerheten negativt. En hög arbetsbelastning medförde även övertidsarbete, ökad trötthet samt bristande avvikelsehantering som i sin tur hotade patientsäkerheten. Diskussion: En ond cirkel skapas då en hög arbetsbelastning utgör ett hot mot patientsäkerheten samtidigt som en bristfällig avvikelsehantering pågår. Ledningen och den enskilda sjuksköterskan har ett gemensamt ansvar för att bryta mönstret och upprätta en god patientsäkerhet. För att det skall kunna genomföras krävs en medvetenhet om hur realiteten ser ut. Slutsats: Vidare forskning inom Svensk hälso-och sjukvård behövs för att tydligare kartlägga arbetsbelastningens påverkan på patientsäkerheten.

1 augusti 2011 upphävdes Arbetsmiljöverkets dispens för uttag av extra mertid och extra övertid. Istället är det nu upp till arbetsgivaren att bedöma ifall det finns särskilda skäl för uttag av extra övertid och extra mertid samt att bedöma att situationen inte går att lösa på annat rimligt sätt. Skyddsombuden får nu som ett led i regleringen möjlighet att göra framställningar till arbetsgivaren om det behövs för att säkerställa att arbetstidslagen följs. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vilka omständigheter och situationer, som krävs för att en arbetsgivare ska kunna ta ut extra övertid och extra mertid. Uppsatsen beskriver den gällande rätten för uttag av extra övertid och extra mertid. Syftet har också varit att redogöra för hur skyddsombudens befogenheter har påverkats av de nya reglerna kring uttag av extra övertid och extra mertid. Uppsatsen har baserats på en rättsdogmatisk metod, vilket innebär att den har haft sin utgångspunkt utifrån olika befintliga rättskällor. Uppsatsen har varit avgränsad till att endast beröra den ändring som skett i arbetstidslagen och berör inte nödfallsövertid, studerande skyddsombud eller elevskyddsombud. Slutsatser som har dragits är att särskilda skäl för att göra uttag av extra övertid och extra mertid, kan vara tillfälliga arbetsanhopningar som varit omöjliga att förutse, oförutsedda sjukdomsfall eller förlust av spetskompetens som inte gått att ersätta omedelbart. Bedömningen att situationen inte går att lösa på annat rimligt sätt, ska göras i varje enskilt fall. Arbetsgivaren ska se över möjligheter som att rekrytera personal, hyra in personal eller utföra organisatoriska åtgärder för att lösa situationen. Skyddsombuden har sedan tidigare möjlighet att kontrollera arbetstidsfrågor, men endast rätt att agera, då det innebär en risk ur ett arbetsmiljöperspektiv. Nu har det rätt att agera vid minsta övertramp av extra övertid och extra mertid samt möjlighet att begära att arbetsgivaren ska vidta åtgärder.  Ändringen i arbetstidslagen ger skyddsombuden en begränsad rätt att agera, eftersom regeln kan avtalas bort genom kollektivavtal. Den nya regleringen i arbetstidslagen innebär en mindre ökning av skyddsombudens befogenheter. / On August 1, 2011 the Swedish Work Environment Authority repealed their exemption for the take out of extra overtime and extra additional time. It is now up to the employer to determine if there are special reasons for the employee to take out extra overtime and extra additional time and to decide whether the situation has not been able to be solved in any other reasonable way. Currently the safety representatives of the company get the possibility to make suggestions to the employer if needed, to ensure that the Act regulating the working time is enforced. The main purpose of this paper was to determine the circumstances and situations that require an employer to be able to charge extra overtime and extra additional time. The paper describes the established law for the collection of extra overtime and extra additional time. The purpose has also been to explain how the safety representatives’ authority has been affected by the new regulations around the extra overtime and extra additional time. The paper is based on the law of dogmatic approach, which means that it is based on various existing sources of law. The paper has been limited to only concern the change that has occurred in the Act regulating the working time and shall not affect emergency overtime and student safety representatives. The conclusions that has been drawn, is that the special reasons for taking out extra overtime and extra additional time, may be temporary situations of higher workload that were impossible to predict, unforeseen illness or loss of front edge competence that is not possible to replace immediately. In each specific case, an assessment shall been made, to determine that the situation hasn’t been able to be resolved in any other reasonable way. The employer shall review the possibility of recruiting new employees, hire employees from a temporary work agency or implementing organizational arrangements to resolve the situation. The safety representatives already have the authority to control issues regarding working time, but only the authority to act when the working time has developed in to a working environment problem. Now they have the right to act at the slightest infractions of extra overtime and extra additional overtime and the possibility to ask the employer to take action. The amendment to the Act, regulating the working time, provides the safety representatives with a limited right to act, because the rules can be negotiated through collective labor agreements. The new regulations in the Act, regulating the working time, results in a small increase of the safety representatives’ authority.

Dagens digitaliserade samhälle bidrar till att anställda får allt svårare att dra en gräns mellan privatliv och arbetsliv. Detta medför att informella förväntningar skapas på arbetsrollen, framförallt gällande arbetstid och tillgänglighet. Dessa förväntningar kan definieras som psykologiska kontrakt mellan anställda och arbetsgivare och kan påverka anställdas vilja att stanna kvar på företaget. Syftet med studien är därmed att bidra med kunskap kring psykologiska kontrakt och arbetsroller. Vi undersöker hur anställda uppfattar och hanterar sina arbetspositioners rollbeskrivningar i kontext av möjliga informella förväntningar som ingår i det psykologiska kontraktet. Syftet är även att undersöka möjliga skillnader av informella förväntningar gällande arbetsroller mellan anställda inom IT- och ekonomibranschen. Sammantaget visar tidigare forskning att det psykologiska kontraktet skapas genom ömsesidigt beroende mellan anställda och arbetsgivare. Relationen mellan parterna är således en viktig faktor för att ett stabilt psykologiskt kontrakt ska upprätthållas och präglas därmed av kontroll och trygghet. Eftersom tidigare forskning om psykologiska kontrakt till stor del är begränsade till den amerikanska arbetsmarknaden är vår förhoppning att vi med denna studie ska kunna bidra med kunskap om den svenska arbetsmarknaden. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ studie genomförts på anställda inom IT- och ekonomibranschen. Val av branscher grundades i vår tro att det fanns ett stort utrymme att synliggöra psykologiska kontrakt inom branschernas olika arbetsroller och arbetsuppgifter. Studiens empiriska material bestod av sju semistrukturerade intervjuer med respondenter som varit verksamma inom respektive bransch i minst tre år. Studiens resultat och de generella slutsatserna är att anställda upplever att det finns informella förväntningar på deras arbetsroller och arbetstid. Detta resultat återfinns i både IT- och ekonomibranschen och dessa förväntningar är betydelsefulla för att anställda ska uppleva arbetsrollen som trygg och stabil.

Syftet med rapporten är att kartlägga en platschefs arbetsdag samt att se vilka faktorer som påverkar detta. Undersökningens mål är att se hur mycket tid som en platschef spenderar på uppgifter som inte ingår i dennes arbetsbeskrivning.  För att undersöka detta användes två olika metoder. Den första var observationer i form av skuggning, där forskarna går jämte en platschef under en arbetsdag och antecknar vilka uppgifter som utförs och hur lång tid dessa tar. Den andra metoden är i form av en intervju som hölls med den observerade platschefen i slutet av dagen.  I resultatet redogörs empirin som har samlats in i undersökningen och presenteras i form av olika faktorer som är tagna från den sammansatta arbetsbeskrivningen och intervjufrågor som gav relevanta svar.  I slutsatsen redogörs det att en betydande del av platschefens arbetsdag ägnas åt uppgifter som inte ingår i dennes formella arbetsbeskrivning. Därutöver presenteras de faktorer som har en påtaglig inverkan på hur mycket tid som faktiskt läggs på dessa uppgifter. / The purpose of this report is to map out a site manager's workday and to identify factors that influence it. The aim of the investigation is to determine how much time a site manager spends on tasks that are not included in their job description. To examine this, observations in the form of shadowing are used, where the researchers accompany a site manager during a workday and takes notes of the preformed tasks along with the needed time. The second method is in the form of an interview which is held with the observed site manager at the end of the day.  The report presents the empirical evidence collected during the investigation and identifies various factors from the compiled job description and the interview questions that yielded relevant answers. To conclude the report, it is noted that a significant portion of the site manager's workday is devoted to tasks that are not formally included in their job description. Additionally, the factors that have a significant impact on how much time is spent on these tasks are presented.

Bakgrund: Varje år drabbas ca 100000 patienter bara i Sverige av någon form av vårdskada. Globalt sett är den vedertagna siffran ca 10 % av inläggningsfallen. Då sjuksköterskan spenderar mycket tid med patienter har han eller hon ett stort ansvar för patientsäkerheten. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur sjuksköterskor påverkar patientsäkerheten vid skift- och övertidsarbete. Metod: Metoden är litteraturstudie med tio kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar som utgår från kvantitativa studier. Metoden inspireras av Polit & Beck (2001). Resultat: Efter granskning framkom fyra teman: Läkemedelsadministration, nedsatt prestationsförmåga, stickskador och vårdrelaterade infektioner. Den vanligast förekommande faktorn i de granskade artiklarna var misstag vid läkemedelsadministration. Slutsats: Resultatet av de granskade artiklarna visar att sjuksköterskor påverkar patientsäkerheten genom att göra misstag vid läkemedelsadministrationen. Däremot kan inga stora slutsatser dras då studierna skiljer sig mycket till population och metod. / Background: Each year approximately 100000 patients only in Sweden suffer from harm due to the healthcare system. Globally the accepted figure is about 10 % of hospitalization cases. Because the nurse spends a lot of time with the patient he or she has a big responsibility for patient safety. Aim: The aim of the literature review is to investigate how nurses affect patient’s safety by working shift and overtime. Method: The method is a literature review with ten quality reviewed scientific articles that originate from quantitative studies. The method is inspired by Polit & Beck (2001). Results: After the review four themes were revealed: medicine administration, reduced performance, needle-stick injuries and healthcare associated infections. The most abundant element in the reviewed articles was mistakes in medicine administration. Conclusion: The results of the reviewed articles demonstrates that nurses affect patient safety by making mistakes in medicine administration. However, no major conclusions of the studies can be drawn because they differ to much regarding the population and methodology.

Arbetsmarknaden idag blir allt mer föränderlig och flexibel, vilket har påverkat arbetsgivarna till att ge arbetstagaren större utrymme att kombinera karriär och familjeliv. Varje vecka arbetar en av fem personer i Sverige övertid och den genomsnittliga övertiden är 6.2 timmar per person och vecka. Tidigare forskning har poängterat att arbetsgivaren föredrar att befintliga arbetstagare arbetar övertid snarare än att rekrytera ny personal. Denna studie ämnar att belysa olika aspekter till varför individer väljer att arbeta övertid och vem det är som gör det. Den huvudsakliga frågeställningen i studien är huruvida inställningen till sitt arbete påverkar mängden övertidsarbete. Vidare undersöktes det om könsskillnader föreligger i övertidsarbetet till följd av om personen har barn. I denna undersökning har data från Levnadsnivåundersökningarna (2010) använts för att identifiera mönster av övertidsarbete. Resultatet visar att personer med en hög inställning till sitt arbete är mer benägna att arbeta övertid än personer som uppgivit en låg inställning. Vidare identifierades det att en större andel män tenderar att arbeta mer övertid än kvinnor. Kontrollerat för barn i hushållet kan könsskillnaderna snarare förklaras av huruvida individerna har hemmavarande barn eller ej.