Titel: “Jag hinner aldrig igenom min ‘to do’-lista” Undertitel: En dagboksstudie om hur heltidsanställda med flexibelt arbete använder sin tid Författare: Cecilia Bergqvist och Larglinda Sopaj Handledare: Jean-Charles Languilaire Nivå: Kandidatuppsats inom företagsekonomi, vårterminen 2019 (15 hp) Nyckelord: flextid, flexibelt arbete, övertid, work-life conflict, gränslöst arbete, time, time management Forskningsfråga: Hur använder heltidsanställda med flexibelt arbete sin tid? Syfte: Att beskriva hur heltidsanställda med flexibelt arbete använder sin tid. Metod: Studien bygger på ett praktiskt problem med begränsad tidigare forskning om ämnet. Därför tillämpades ett induktivt tillvägagångssätt för att svara på studiens syfte. Forskarnas vetenskapliga förhållningssätt är hermeneutiskt. Empiriska data samlades in genom kvalitativa och kvantitativa frågor och analyserades därefter på ett kvalitativt sätt som en tematisk analys. Empirisk insamling: Empiriska data samlades in genom en dagbok på 5-arbetsdagar, rapporterad av 15 deltagare. För att delta i dagbokstudien krävdes att individen uppfyllde två kriterier, att: 1) vara heltidsanställda och 2) ha flexibla arbetstider. Dagboken innehöll både kvalitativa och kvantitativa frågor. Resultat och slutsats: Eftersom resultatet visar på att 73,3% av deltagarna arbetade övertid, är det då rimligt att dra slutsatsen att flexibelt arbete kan leda till att individer arbetar övertid. På grund av att deltagarna arbetade övertid påverkades deltagarnas fritid ofta negativt. Många av deltagarna hade konflikter mellan arbetsrollen och privatrollen, vilket resulterade i att dessa roller var inkompatibla. Konflikterna visades ofta genom att deltagarna avbokade eller bortprioriterade fysiska aktiviteter på grund av övertid. Resultatet visade på att anställda hade god time management och använde sin tid effektivt, men obalans mellan inflöde och utflöde av arbetsuppgifter resulterade i att anställda ofta kände att de inte hann klart med sina arbetsuppgifter. Resultaten visade även ett svagt positivt samband mellan nöjdhet över dagens arbetsinsats och påverkat välmående. Deltagarna som hade barn som bodde hemma brukade ofta ha ett mer strukturerade arbetsrutiner, medan individer som inte var föräldrar eller barnen hade flyttat hemifrån, brukade ofta ha mindre strukturerade arbetsrutiner. / Title: “I never have enough time to finish my to-do list” Subtitle: A diary study showing how full-time employees with flexible working hours use their time. Authors: Cecilia Bergqvist and Larglinda Sopaj Advisor: Jean-Charles Languilaire Level: Bachelor thesis in Business Administration, Spring 2019 (15 credits) Keywords: flextime, flexible work, overtime, work-life conflict, boundaryless work, time, time management Question: How do full-time employees with flexible working hours use their time? Purpose: Describe how full-time employees with flexible working hours use their time. Method: The study is based on a practical problem with limited previous studies on the matter. Therefore, an inductive approach was implemented to answer the purpose of the study and the researchers’ scientific approach to data is hermeneutic. Empirical data was collected through qualitative and quantitative questions, and thereafter analyzed in a qualitative manner as a thematic analysis. Empirical framework: Empirical data was collected by a 5-workday diary reported by 15 participants. To participate in the diary study, an individual had to meet two criteria: (1) they must be full-time employee and (2) must have flexible working hours. The diary included both qualitative and quantitative-based questions. Results and conclusion: Since the results show that 73.3% of participants were working overtime, it is reasonable to conclude that flexible working hours can lead to individuals working overtime. Furthermore, due to the overtime, participants’ spare time was often affected negatively. Indeed, many participants had work-life conflicts, where the work-life and the private life were incompatible. This phenomenon is evident through reported cancelled or rebooked physical training due to extended working hours. Additionally, participants who had minor children usually had a more coherent and predictable working schedule. On the other hand, individuals who were not parents of minor children had less coherent and less predictable working schedule. The results from the study also showed that the participants had good time management and used their time effectively, but the consistent imbalance between ingoing work tasks and outgoing work tasks resulted in participants often felt like they never finished their task assignments. The results also showed a slight positive correlation between satisfaction over the work effort of the day and the impact on well-being

Studien syftade till att undersöka anledningar till att tjänstepersonal utan extra övertidsersättning arbetar övertid inom rekryterings- och bemanningsbranschen. Prediktorerna arbetskrav, arbetets plats i ens liv, inre och yttre arbetsmotivation samt harmonisk och manisk passion för arbetet undersöktes mot utfallsvariabeln övertidstimmar. Studien genomfördes som en enkät som skickades ut digitalt genom Google Forms till 16 bemannings- och rekryteringsföretag. QPS Nordic behandlade frågor om arbetskrav, arbetets plats i ens liv samt inre och yttre arbetsmotiv medan PTWS behandlade frågor om harmonisk och manisk passion för arbetet. Resultatet visade att arbetskrav predicerade arbetade övertidstimmar. Korrelationen var positiv vilket innebar att arbetskrav ökade med andelen övertid. Ingen skillnad observerades i övriga prediktorer. Studiens slutsats var att det var arbetskrav som fick tjänstepersonal inom rekryterings- och bemanningsbranschen att arbeta övertid, vilket arbetsgivare bör vara uppmärksamma på i och med de hälsokonsekvenser som kan vara till följd av övertidsarbete. / The study aimed to investigate reasons to work overtime among employees without overtime compensation in the staffing and recruitment industry depending on work demands, the place of work in one’s life, internal and external working motivation and harmonious and obsessive passion toward work. The study was conducted as a digital survey sent to 16 companies. QPS Nordic measured work demands, the place of work in one’s life and internal and external working motivation. PTWS measured harmonious and obsessive passion toward work. The present study showed that work demands predicted overtime hours. No difference was observed in the other predictors. The conclusion of the study was that work demands made employees in the staffing and recruitment industry work overtime hours and that employers should pay attention to this regarding the health implications resulting from working overtime.

Trots att flera åtgärder genom jämställdhetsplaner på global nivå och lagstiftning harupprättats, samt regler och föreskrifter för organisationer att förhålla sig till finns, kvarstårdet faktum att det är ojämnt fördelat bland män och kvinnor på chefspositioner i dagensorganisationer. Samtidigt visar forskning och statistik, en ojämn fördelning vad gäller ansvaret för hem och barn, där det kan ses att kvinnan tar det största ansvaret. Eftersom det på senare tid redovisats om en övertidsnorm på dagens chefspositioner valdes syftet att belysa och skapa förståelse för problematiken kring den rådande övertidsnormen utifrån ett kvinnligt perspektiv, samt övertidsnormens inverkan på organisationers jämställdhetsarbete inom den privata sektorn i Sverige. För att uppfylla studiens syfte valdes kvalitativa djupintervjuer där respondenternas egna erfarenheter och syn på ämnet efterfrågades. Åtta respondenter deltog i studien och tolkning av empiri i förhållande till vetenskapliga studier visade att övertidsnormen är försvårande för kvinnor som vill inneha chefspositioner. Resultatet visar att respondenterna inte hade haft någon möjlighet att besitta en chefsposition om de inte hade haft en partner som kunde ta ett större ansvar för barnen och hemmet. Resultatet är dock inte generaliserbart eftersom endast åtta respondenter deltagit. Däremot finns en indikation på att övertidsnormen är ett problem som många kvinnor får tampas med. Det fanns även indikationer på att kvinnor drar sig från att söka chefspositioner på grund av oförenligheten med barn som övertidsnormen skapat. Baserat på resultatet drogs slutsatsen att dagens organisationer måste tänka om vad gäller kraven och förväntningarna kring övertid, samt se över arbetsbelastningen på chefspositionerna för att kunna genomföra ett mer hållbart jämställdhetsarbete i framtiden. / Despite that several measures like global gender equal plans and leglisation have been established, and the organizations have rules and regulations to follow, the fact that the managerial positions in organizations is unevenly distributed by men and women remains. At the same time, research and statistics show an uneven distrubution of responsibility for home and children, where women take more responsibility. Lately a norm of overtime has been reported at the managerial positions. Due to that the purpose was chosen to illuminate and create understanding for the problem of the norm of overtime from a womens perspective, and how the norm of overtime effect organizations gender equality work within the private sector in Sweden. Qualitative in-depth interviews with the intention to get the respondents to share their own experiences and thoughts about the subject was chosen to fulfill the purpose of this study. Eight respondents participated in this study and the results showed that women with children have difficulties to have a managerial position because of the norm of overtime. The results also show that women with children need to have a partner that take a greater responsibility for home and children if they should be able to have a managerial position. As this study only contained eight participans the result may not be generalized. Even so the results indicate that the norm om overtime is a problem for many women. The results also indicate that women may avoid a managerial position because of the difficulties to combine the job with children that the norm of overtime has created. Based on the results the conclusion became that if organizations want to have a sustainable gender equality work, they have to rethink. They must change the demands and expectations about overtime and create a reasonable workload for the managers within the organization.

De ledande revisionsbyråerna på den svenska marknaden präglas av en hög säsongsbaserad arbetsbelastning samt en hög personalomsättning. Mängden revisorer har minskat markant under de tre senaste decennierna samtidigt som den yngre generationens värderingar har förändrats. Studien syftar till att undersöka den rådande psykosociala arbetsmiljön inom branschen och hur den uppfattas av aktiva revisorsassistenter. Vidare undersöks om miljön haft en inverkan på de individer som valt att lämna branschen. Den tidigare forskningen kring revisionsbranschen är relativt omfattande. Det saknas dock studier på hur de som befinner sig längst ned inom den hierarkiska stegen uppfattar och upplever den arbetsmiljö som de omfattas av. Den empiriska datainsamlingen utfördes genom tio intervjuer. Hälften av studiens deltagare arbetar aktivt som revisorsassistent, och den andra hälften har tidigare arbetat som revisorsassistent men lämnat yrket helt. För att bygga en användbar modell att analysera det empiriska resultatet har studien utgått från de teoretiska begrepp Eklöf (2017) använder sig av för att definiera den psykosociala arbetsmiljön. Det framkom att de ledande byråerna visar tydliga brister i arbetets psykiska krav samt att det finns en problematik gällande arbetsrelaterade normer och en bristande organisatorisk rättvisa. Det synliggjordes samtidigt att assistenter upplever resurser i form av stimulans och egenkontroll, ett socialt stöd, ett bra teamarbete, en anställningstrygghet och att arbetsplatsen inte präglas av konflikter eller mobbning. Beroende på hur egenskaperna värderas kan en individs incitament till att lämna yrket påverkas positivt eller negativt. Slutsatsen blev därför att de ledande revisionsbyråerna präglas av en bristande psykosocial arbetsmiljö, vilket enligt studien haft en påverkan på incitamenten att lämna yrket. Studien påvisar dessutom att den upplevda psykosociala arbetsmiljön bygger på subjektiva värderingar och att upplevelsen på så sätt varierar mellan assistenterna. / The leading auditing firms in Sweden are characterized by a high seasonal workload and high staff turnover. The number of auditors has decreased over the past three decades, while the values of the younger generation have changed. The study is written in Swedish and aims to examine the prevailing psychosocial work environment in the industry and how it is perceived by currently active audit assistants. Moreover, the impact on the individuals who have chosen to leave the industry will be examined. Previous research on the auditing industry is relatively extensive. However, there is a lack of studies regarding how the individuals situated at the bottom of the hierarchy perceive and experience the work environment they are covered by. The empirical data collection was performed through ten interviews. Half of the study participants work actively as audit assistants, and the other half have previously worked as audit accountants but left the profession completely. To build a useful model to analyze the empirical result, the study has been based on the theoretical concepts that Eklöf (2017) uses to define the psychosocial work environment. It emerged that the leading agencies show clear shortcomings in the work's psychological demands and that there are problems with work-related norms and a lack of organizational justice. At the same time, it was made clear that assistants experience resources in the form of stimulation and self-control, social support, good teamwork, job security and that the workplace is not characterized by conflicts or bullying. Depending on how the qualities are valued, an individual's incentive to leave the profession can be affected positively or negatively. The conclusion was therefore that the leading auditing firms are characterized by a lack of psychosocial work environment, which according to the study had an impact on the incentives to leave the profession. In addition, the study also shows that the perceived psychosocial work environment is based on subjective values and that the experience thus varies between the assistants.