The introduction of my diploma work concentrates on historical development of audit, especially that one in Great Britain.It depicts the legislative adjusting the audit and the novelties of the new Law about auditors which started to be in force in April 2009. The theoretial part captures the account specificities of sport clubs and their occurrence in the world.The auditor's attitude is indicated in the next part focused on speicific problems.The practical part presents the audit of a sport club. A special attention is drawn on a variety of specificities and the auditor's attitude. My diploma work should help the auditor's assistants get familiar with the problems of sport clubs as this topic has seldom beeen published.

The auditing profession is a popular career choice among business graduates, and the Big N firms hire large cohorts of audit assistants every year. The auditing profession is special in the way that it has a defined career ladder, as well as a high employee turnover rate. The hiring process involves contact both with the HR department and auditors from the operating business. Since the audit assistants are not expected to have great technical knowledge at the beginning of their employment, other things than the actual auditing skills must be tested during the hiring process.   In prior research, studies have been conducted from the perspective of the applicant, rather than the organizational perspective. There has been relatively little research on the recruitment of auditors, and most research has been conducted in another context than a Swedish one. The research question used for this thesis is: How do audit firms hire entry-level audit assistants, and what profile is desired by the HR department and the operating business?   The main purposes of this study are to explore the hiring process and what profile is desired, from both the HR department’s perspective and the operating business’ perspective. The study is qualitative, and the data was collected through semi-structured interviews with delegates from the largest audit firms in Sweden. The sample consisted of eleven informants including seven auditors and four recruiters.  The empirical findings suggest that the Big N firms in Sweden hire through a centralized HR-department, with a standardized process that is similar among all the firms. A lot of responsibility lies with the HR-department, but the auditors make the final determination if the applicant will fit into the group. The most important characteristics desired of an audit assistant are found to be social skills, team ability, and dedication, and these are assessed at the different steps of the hiring process. Finally, the findings suggest that the HR department and the delegates from the operating business of the HR firms agree on what profile they are looking for, however, there is no formal way of evaluating the hiring process in any of the firms. The contributions of this thesis can be of use for various actors, for example audit firms when developing their hiring strategies, regulatory authorities when discussing the development of the industry and educational bodies and students when preparing for a career within auditing. From an academic perspective, this study can be used as a point of departure for future research.

Bakgrund: Studien fokuserar på personalomsättningen i små och medelstora revisionsbyråer. Den fokuserar också på vilka anledningar det finns till att vissa revisorer arbetar kvar medan andra slutar inom revisionsbyråerna. Personalomsättningen är en viktig aspekt att belysa inom revisionsbranschen eftersom branschen ligger på höga nivåer jämfört med andra branscher. Både en hög och en låg personalomsättning kan medföra olika typer av problem. Syfte: Syftet är att bidra med ny och fördjupad kunskap om personalomsättningen i små och medelstora revisionsbyråer.  Metod: Studien är uppbyggd med en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsmetod. Utöver den tidigare forskningen kring för- och nackdelar med små företag har vi identifierat tre teorier; psykologiska anknytningsteorin, rollteorin och mentorskapsteorin som mest används för att studera detta inom revisionsforskningen. Vi kommer därför att ha dessa som utgångspunkt. I studien kommer kvalitativa intervjuer i form av semistrukturerade intervjuer att användas som en teknik för att samla in den data som behövs. Intervjuer genomförs med fem revisorer som har valt att lämna yrket och med fem revisorer som fortfarande arbetar kvar inom revisionsbranschen. Slutsats: Det har framkommit av studien att personalomsättningen inom revisionsbranschen upplevs vara hög. Åsikterna skiljer sig en aning mellan revisorerna som slutat och revisorerna som arbetar kvar i revisionsbranschen gällande personalomsättningen i små och medelstora revisionsbyråer. Utifrån framtagandet av en modell har studien kunnat identifiera ett antal faktorer som anses vara extra viktiga för dem som fortfarande arbetar kvar, likaså har det framkommit faktorer som kan påverka revisorers intentioner till att sluta. Det har även upptäckts nya faktorer som kan påverka revisorerna utöver de faktorer som har framkommit i teorierna. / Background: The study focuses on staff turnover in small and medium-sized auditing firms. It also focuses on the reasons why there are some auditors who continue to work while others leave the audit firms. Staff turnover is an important aspect to highlight in the auditing industry, as the industry is at high levels compared to other industries. Both high and low staff turnover can cause different types of problems. Purpose: The purpose is to contribute with new and in-depth knowledge of staff turnover in small and medium-sized auditing firms. Method: The study is structured with a deductive approach and a qualitative research method. In addition to previous research on the pros and cons of small business, we have identified three theories; psychological attachment theory, role theory and mentorship theory are most commonly used to study this in audit research. We will therefore have these as a starting point. In the study, qualitative interviews in the form of semi-structured interviews will be used as a technique to collect the data needed. Interviews are conducted with five auditors who have chosen to leave the profession and with five auditors who still work in the auditing industry. Conclusion: It has emerged from the study that staff turnover in the auditing industry is perceived to be high. Opinions differ slightly between the retired auditors and the auditors who remain in the auditing industry regarding staff turnover in small and medium-sized auditing firms. Based on the development of a model, the study has been able to identify a number of factors that are considered to be extra important for those who are still working, as well as factors that may influence auditors' intentions to quit. New factors have also been discovered that can affect the auditors in addition to the factors that have emerged in the theories.

Personalomsättning är ett omtalat ämne i många organisationer och branscher. En låg nivå av personalomsättning är positivt för organisationen medan en hög nivå leder till stora kostnader. En hög nivå av personalomsättning, oönskad personalomsättning, är ett aktuellt ämne inom revisionsbranschen. Drygt hälften av alla revisorsassistenter lämnar yrket inom tre år vilket gör att revisionsbyrån förlorar humankapital som innebär stora kostnader för byrån. Tidigare forskning undersöker problemet med den oönskade personalomsättningen i revisionsbranschen med fokus på vilka motivationsfaktorer som är avgörande för att assistenterna slutar.    Syftet med studien är att förstå om revisionsbyrån arbetar på ett sätt som matchar vad revisorsassistenterna motiveras av för att stanna kvar på byrån. Matchningen bidrar till en bättre förståelse för hur revisionsbyrån kan minska den oönskade personalomsättningen.   Med hjälp av motivationsteori och tidigare forskning har fyra kategorier av motivationsaspekter valts ut. Personal-organization fit teori och teori om förväntningsgap är grund för att kunna identifiera en matchning eller förväntningsgap mellan vad assistenterna motiveras av och byråns arbetssätt. Motivationsaspekterna illustreras i en framtagen modell. Modellen illustrerar även om det föreligger matchning eller förväntningsgap.   För att få en djup förståelse har vi använt semistrukturerade intervjuer med revisorsassistenter och gruppchefer. Från det empiriska materialet tillkommer en kategori av motivationsaspekter, variation. Det är även tydligt att motivationsaspekterna motiverar assistenterna olika mycket. Slutsatsen i studien är att byrån bör fortsätta arbeta med att motivera revisorsassistenterna så individanpassat som möjligt. Byrån bör även fokusera på finansiella belöningar. Vår tolkning är att revisionsbyrån genom detta lyckas minska den oönskade personalomsättningen.

Bakgrund Revisionsbranschen   präglas av en hög personalomsättning vilket   har resulterat i att antalet kvalificerade revisorer sedan 2005 minskat med 20 %. Detta   är ett problem för revisionsbyråer då de   satsar mycket resurser på anställda   som sedan lämnar innan de hunnit uppnå auktorisation. Representanter   från Big 4-byråer beskriver att   revisorsassistenter erhåller attraktiva kompetenser som är intressanta för   rekryterare i andra branscher. Revisorsassistenter är medvetna om detta och   använder således yrket som en språngbräda. Syfte Syftet med studien är att utforska varför ett   arbete som revisorsassistent   fungerar som en karriärmässig språngbräda. Metod Studien har tillämpat   en intervjumetod med en huvudsaklig deduktiv ansats med induktiva inslag. För   datainsamlingen har sammantaget 17 semistrukturerade intervjuer genomförts   med respondenter från fyra olika intervjugrupper. Slutsats På grund av den stora   mängden utbildning som ges på revisionsbyråer erhåller revisorsassistenter en   rad kunskapsmässiga kompetenser som är attraktiva för rekryterare utanför   branschen. Revisorsassistenter blir även attraktiva till följd av branschens   arbetsklimat, som präglas av en intensiv högsäsong som bidrar till att   revisorsassistenter lär sig hantera stress och arbeta på ett effektivt sätt.   Studien indikerar även att revisorsassistenter utvecklar en god social   kompetens som värderas högt av rekryterare. / Introduction The audit industry is affected by a high employee turnover   that has resulted in a 20 % loss of certified public accountants since the year 2005. This is a problem for audit firms since they invest a lot of resources in educating their employees, who in turn leave the industry before they achieve their authorization. Representatives from the Big 4 describe that audit assistants acquire attractive knowledge which are appealing for recruiters in other lines of business. Audit assistants are aware of this which results in them using the job as a stepping stone in to other industries. Purpose    The purpose of the study is to examine why an employment as an audit assistant works as a stepping stone in to other industries. Method The study applies an interview method with a mainly deductive approach. To collect data the authors have carried out 17 interviews in total, with respondents from four different interview groups. Conclusion The findings of the study is that the large amount of internal education that the firms provide results in audit assistants gaining lots of attractive knowledge. Audit assistants also become attractive because of the industry’s work climate. The audit industry is affected by an intense peak season which teaches the audit assistants to cope with stress and to work efficient. The study also  indicates  that  audit  assistants  develop  social skills which are highly attractive in the eyes of recruiters.

Purpose - The purpose of this thesis was to explain the influence of organizational commitment on employee turnover within the audit industry.  Design/methodology/approach - The thesis has a quantitative methodology, and a deductive and explanatory approach. Hierarchical regressions were used to investigate data gathered through a survey.  Findings - The main results revealed that all dimensions of organizational commitment had a negative relation to turnover intentions, where affective commitment was the strongest predictor. Career opportunities had a positive relation to affective commitment and sense of obligation had a positive relation to normative commitment.  Research limitations - The study was performed during the busy season and the Covid-19 pandemic, which potentially could have impacted the results. Snowball sampling was used, which means the non-response rate and the population could not be determined.  Practical implications - Since affective commitment was the strongest dimension to explain turnover intentions, organizations should mainly focus on strategies related to that dimension in order to avoid undesired employee turnover.  Originality/value - This thesis has tested all three dimensions of organizational commitment among audit assistants in Sweden. While previous research has mainly focused on the affective dimension and a mixture of occupational groups within the accounting sector.

Bakgrund: Mer än hälften av nyexaminerade revisorsassistenter lämnar revisionsyrket inom tre år. Revisionsbranschen präglas av en intensiv högsäsong som påverkar välmåendet negativt hos många revisorer. Välmåendet påverkas av balansen mellan arbetet och fritiden, arbetstillfredsställelse och livstillfredsställelse. Försämring bidrar enligt tidigare forskning till personalomsättning. Eftersom revisionsbyråerna investerar mycket i revisorsassistenterna har de incitament att behålla sina anställda. Syfte: Syftet med studien är att utforska hur före detta revisorsassistenter resonerar kring det subjektiva välmåendet och hur det, i förhållande till andra aspekter, bidragit till valet att lämna revisionsyrket innan auktorisation. Metod: Studien tillämpar en intervjumetod med en huvudsaklig deduktiv ansats. Primärdata har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med elva före detta revisorsassistenter som har arbetat på Big 4-byråer. Empirin har analyserats tematiskt. Slutsats: Studien indikerar att det finns flera anledningar till att revisorsassistenter byter yrke. Det har visats finnas missnöje med låg lön i samband med hög arbetsbörda och många arbetstimmar under högsäsongen. Yrken som kräver samma yrkeserfarenhet ger dessutom högre lön för mindre arbete. Studien indikerar även att revisionsyrket används som ett insteg till andra karriärmöjligheter. / Introduction: More than half of newly graduated audit assistants leave the audit profession within three years. The audit industry is characterized by an intense peak season that adversely affects the well-being of auditors. Well-being is affected by work-life balance, job satisfaction and life satisfaction. Declined well-being contributes to turnover, according to prior research. As the audit firms invest a lot in the audit assistants, there are incentives to keep their employees. Purpose: The purpose of the study is to explore how former auditor assistants reason about their subjective well-being and how, in relation to other aspects, it contributed to the choice to leave the audit profession before authorization. Method: The study applies an interview method with a mainly deductive approach. Primary data has been collected through semi-structured interviews with eleven former audit assistants who have worked at Big 4 firms. The empirical data was analysed thematically. Conclusion: The study indicates that there are several reasons why audit assistants change professions. The study finds dissatisfaction with low salary in connection with high workload and many working hours during the peak season. In addition, occupations that require the same professional experience provide higher pay for less work, which contributes to changes in profession. The study also indicates that the audit profession is used as an entry to other career opportunities.

Titel Personalomsättning som affärsmodell - En kvalitativ studie med fokus på före detta revisorsassistenter  Författare Lina Larsson och Matilda Lind   Handledare Pernilla Broberg  Bakgrund Många nyexaminerade ekonomer lockas av revisorsprofessionen men cirka 50% väljer att sluta sin anställning inom tre år. Forskare menar att en anledning till den höga personalomsättningen inom revisionsbranschen kan vara att revisorsassistenter väljer att lämna yrket. Även faktorer som hög arbetsbelastning, missvisande förväntningar och uppfattningen av revisorsprofessionen används för att förklara personalomsättningen. Däremot finns det få studier som fokuserar på revisorsassistenten samt skillnader mellan små och stora revisionsbyråer.  Syfte Det huvudsakliga syftet med denna studie är att förstå före detta revisorsassistenters förväntningar och uppfattningar av revisorsprofessionen samt deras motiv till att lämna yrket som revisorsassistent. Studien syftar även till att förstå vilka eventuella skillnader som finns i uppfattningarna hos före detta revisorsassistenter från små respektive stora revisionsbyråer.  Metod Denna studie tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi med huvudsaklig deduktiv process och induktiva inslag. För datainsamling har totalt 15 semistrukturerade intervjuer genomförts med före detta revisorsassistenter på små respektive stora revisionsbyråer.  Slutsats Denna studie indikerar att revisorsassistenter förväntar sig hög arbetsbelastning, omfattande lärdomar och goda karriärmöjligheter när de tar anställning inom revisorsprofessionen. Uppfattningar som hög arbetsbelastning och låg lön visar sig inverka på revisorsassistentens arbetstillfredsställelse samt utgör motiv att lämna yrket. Studien indikerar även att det råder skillnader mellan små och stora revisionsbyråer, bland annat sett till arbetsuppgifter.  Kunskapsbidrag Denna studie bidrar bland annat till att skapa förståelse för fenomenet personalomsättning ur revisorsassistentens perspektiv samt utökar kunskapen om faktisk personalomsättning inom revisorsprofessionen. / Title Employee turnover as a business model - A qualitative study focusing on former auditing assistants  Authors Lina Larsson and Matilda Lind  Supervisor Pernilla Broberg  Introduction Many newly graduated economists are attracted by the audit profession, but about 50% choose to terminate their employment within three years. Researchers believe that one reason for the high employee turnover in the auditing industry may be that audit associates choose to leave the profession. Factors such as high workload, misleading expectations and the perception of the audit profession are also used to explain employee turnover. However, few studies focus on the audit associate as well as differences between small and large audit firms.  Purpose The main purpose of this study is to understand former audit associates’ expectations and perceptions of the audit profession as well as their motives for leaving the occupation as an audit associate. The study also aims to understand the possible differences in the perceptions of former audit associates from small and large audit firms.  Method This study applies a qualitative research strategy with a primarily deductive process with inductive elements. For data collection, a total of 15 semi-structured interviews were conducted with former audit associates at small and large audit firms.  Conclusion This study indicates that audit associates expect a high workload, extensive learning experiences and useful career opportunities when they enter the audit profession. Perceptions such as high workload and low salary prove to affect the audit associates' job satisfaction and constitute motives for leaving the profession. In addition, this study indicates differences between small and large audit firms, for instance in terms of work assignments.  Contribution This study contributes to create an understanding of the phenomenon of employee turnover from the perspective of the audit associate and to expand the knowledge of actual employee turnover within the audit profession.

Varannan revisorsassistent blir underkänd på auktorisationsprovet och det finns ett godkännandegap mellan stora och små revisionsbyråer. På grund av att varannan tentand blir underkänd på auktorisationsprovet syftar denna uppsats till att identifiera vilka förutsättningar som revisionsbyråer ger revisorsassistenter under utbildningsprocessen upp till auktorisationsprovet. Frågeställningen är huruvida dessa förutsättningar skiljer sig mellan stora och små revisionsbyråer, och i så fall hur. Studien har antagit ett abduktivt tillvägagångssätt med en kvalitativ metod och en positivistisk forskningsfilosofi. Resultatet har tagits fram genom en innehållsanalys av godkända utbildningsplaner och semi-strukturerade intervjuer av fyra stora respektive fyra små revisionsbyråer. Uppsatsen följer Revisorsinspektionens struktur vid bedömande av utbildningsplan, nämligen att använda områdena Kompetens, Individuell anpassning, Resurser samt Utbildningsmiljö. Genom analysen läggs även området Förberedelse inför prov till. Genom en tvåstegsanalys identifieras 24 förutsättningar. Skillnader i förutsättningar mellan stora och små revisionsbyråer är att större revisionsbyråer generellt har mer resurser och intern kompetens samt har en strukturerad och styrd utbildningsplan, medan mindre revisionsbyråer är mer flexibla och anpassar utbildningen mer efter individen. Slutsatsen i denna studie är således att förutsättningar i sig är inte det som bidrar till en bättre utbildning inför auktorisationsprovet, utan det är hur de implementeras. Begränsningar i studien är huruvida tre av fyra intervjuade kontor verkligen representerar en stor revisionsbyrå väl och att det finns risker att intervjua individer för ett byråperspektiv. Förslag för framtida forskning är att studera nyligen auktoriserade revisorer för att kontrollera att de upplever att förutsättningarna identifierade i denna studie har bidragit till deras kompetensutveckling. / Every other audit assistant fails the audit exam and there is a gap in the passing percentage between big and small firms. Because every other audit assistant fails the audit exam, this paper aims to identify which prerequisites an audit firm can present to their audit assistants up until the audit exam. This paper seeks to answer if these prerequisites differ between big and small audit firms and how. This study has adopted an abductive approach with a qualitative method and a positivistic philosophy. The results were produced by analyzing text documents of approved education plans and semi structured interviews with four big and four small audit firms. The paper follows the structure Revisorsinspektionen uses when approving education plans, that is by using the areas Competence, Individual adaptation, Resources and Educational environment. From the analysis another area is added, Preparation for the Exam. A two-step analysis was used to identify 24 prerequisites. The difference in prerequisites between big and small audit firms is that big audit firms generally have more resources, internal competence and implements a more structured and controlled education plan, while smaller audit firms are more flexible and adapt the education plan after the individual. The conclusion in this paper is that prerequisites alone are not what adds to a better education for the audit exam, but rather how they are implemented. Limitations in this study are about whether three out of four interviewed offices really represent a big audit firm well, and there are risks about interviewing individuals from an audit firm's perspective. Proposal for future research is to study newly certified auditors to control whether they experience that the prerequisites identified in this study have contributed to the development of their skills.

De ledande revisionsbyråerna på den svenska marknaden präglas av en hög säsongsbaserad arbetsbelastning samt en hög personalomsättning. Mängden revisorer har minskat markant under de tre senaste decennierna samtidigt som den yngre generationens värderingar har förändrats. Studien syftar till att undersöka den rådande psykosociala arbetsmiljön inom branschen och hur den uppfattas av aktiva revisorsassistenter. Vidare undersöks om miljön haft en inverkan på de individer som valt att lämna branschen. Den tidigare forskningen kring revisionsbranschen är relativt omfattande. Det saknas dock studier på hur de som befinner sig längst ned inom den hierarkiska stegen uppfattar och upplever den arbetsmiljö som de omfattas av. Den empiriska datainsamlingen utfördes genom tio intervjuer. Hälften av studiens deltagare arbetar aktivt som revisorsassistent, och den andra hälften har tidigare arbetat som revisorsassistent men lämnat yrket helt. För att bygga en användbar modell att analysera det empiriska resultatet har studien utgått från de teoretiska begrepp Eklöf (2017) använder sig av för att definiera den psykosociala arbetsmiljön. Det framkom att de ledande byråerna visar tydliga brister i arbetets psykiska krav samt att det finns en problematik gällande arbetsrelaterade normer och en bristande organisatorisk rättvisa. Det synliggjordes samtidigt att assistenter upplever resurser i form av stimulans och egenkontroll, ett socialt stöd, ett bra teamarbete, en anställningstrygghet och att arbetsplatsen inte präglas av konflikter eller mobbning. Beroende på hur egenskaperna värderas kan en individs incitament till att lämna yrket påverkas positivt eller negativt. Slutsatsen blev därför att de ledande revisionsbyråerna präglas av en bristande psykosocial arbetsmiljö, vilket enligt studien haft en påverkan på incitamenten att lämna yrket. Studien påvisar dessutom att den upplevda psykosociala arbetsmiljön bygger på subjektiva värderingar och att upplevelsen på så sätt varierar mellan assistenterna. / The leading auditing firms in Sweden are characterized by a high seasonal workload and high staff turnover. The number of auditors has decreased over the past three decades, while the values of the younger generation have changed. The study is written in Swedish and aims to examine the prevailing psychosocial work environment in the industry and how it is perceived by currently active audit assistants. Moreover, the impact on the individuals who have chosen to leave the industry will be examined. Previous research on the auditing industry is relatively extensive. However, there is a lack of studies regarding how the individuals situated at the bottom of the hierarchy perceive and experience the work environment they are covered by. The empirical data collection was performed through ten interviews. Half of the study participants work actively as audit assistants, and the other half have previously worked as audit accountants but left the profession completely. To build a useful model to analyze the empirical result, the study has been based on the theoretical concepts that Eklöf (2017) uses to define the psychosocial work environment. It emerged that the leading agencies show clear shortcomings in the work's psychological demands and that there are problems with work-related norms and a lack of organizational justice. At the same time, it was made clear that assistants experience resources in the form of stimulation and self-control, social support, good teamwork, job security and that the workplace is not characterized by conflicts or bullying. Depending on how the qualities are valued, an individual's incentive to leave the profession can be affected positively or negatively. The conclusion was therefore that the leading auditing firms are characterized by a lack of psychosocial work environment, which according to the study had an impact on the incentives to leave the profession. In addition, the study also shows that the perceived psychosocial work environment is based on subjective values and that the experience thus varies between the assistants.