I denna kandidatuppsats undersöks hur förståelser av, och motiveringar för soldatyrket och våldsanvändning skapas och upprätthålls diskursivt. Jag visar hur och varför dessa diskurser konstitueras och legitimeras av svenska yrkessoldater. Politisk diskursanalys och logikperspektivet utgör uppsatsens teoretiska och analytiska verktyg. Uppsatsen baseras på intervjuer med sju personer som är eller har varit anställda vid Försvarsmakten som yrkessoldater.                                För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har det empiriska materialet presenterats i tre kapitel. I det andra kapitlet redogörs intervjupersonernas motivationer att söka sig till Försvarsmakten. Det går att skönja ett generellt mönster där motiven för att söka sig Försvarsmakten utgår från den enskilde individens intressen och på olika sätt tjänar till personlig utveckling och självförverkligande framför kollektiva intressen i form av patriotiska eller altruistiska mål. Intervjupersonerna bedömer Försvarsmakten i förhållande till hur väl de kan uppfylla deras krav och förväntningar i förhållande till andra arbetsgivare. I det tredje kapitlet presenteras hur yrkessoldaterna konstruerar förståelsen av militärt våld och sin yrkesposition. Här framträder en förståelse av det militära våldet som legitimt och normaliserat för att det utgör en hegemonisk ordning i internationella relationer. Militärt våld uppfattas som det rätta och realistiska sättet att hantera konflikter. Intervjupersonerna uppfattar territoriella gränser och värden som demokrati, fred och mänskliga rättigheter värda att slåss för. Ett ytterligare argument för det militära våldets legitimitet är att det finns internationella och nationella regleringar för när, var och hur olika former av våld får brukas. Försvarsmaktens våldsmonopol anses skapa stabilitet i samhället. Det ultimata argumentet som rättfärdigar militärt våld för intervjupersonerna är att varje beslut om våld föregås av en moralisk bedömning av situationen. Subjektet anses ha ett personligt ansvar i förhållande till våldsutövande. I kapitel fyra diskuteras det militära våldet som en social logik som omgärdar soldatyrket. Icke-våldsrörelsen framstår som en politisk logik som ifrågasätter och utmanar det militära våldets hegemoniska ordning. Fantasierna om det internationella anarkistiska systemet, om det legitima våldet och det moraliska subjektet strukturerar och ger mening till soldatyrket och det militära våldet. Fantasierna förklarar varför de diskursiva identifikationerna kring soldatyrket fastnar och det militära våldets hegemoniska position upprätthålls.

Personalomsättning är ett omtalat ämne i många organisationer och branscher. En låg nivå av personalomsättning är positivt för organisationen medan en hög nivå leder till stora kostnader. En hög nivå av personalomsättning, oönskad personalomsättning, är ett aktuellt ämne inom revisionsbranschen. Drygt hälften av alla revisorsassistenter lämnar yrket inom tre år vilket gör att revisionsbyrån förlorar humankapital som innebär stora kostnader för byrån. Tidigare forskning undersöker problemet med den oönskade personalomsättningen i revisionsbranschen med fokus på vilka motivationsfaktorer som är avgörande för att assistenterna slutar.    Syftet med studien är att förstå om revisionsbyrån arbetar på ett sätt som matchar vad revisorsassistenterna motiveras av för att stanna kvar på byrån. Matchningen bidrar till en bättre förståelse för hur revisionsbyrån kan minska den oönskade personalomsättningen.   Med hjälp av motivationsteori och tidigare forskning har fyra kategorier av motivationsaspekter valts ut. Personal-organization fit teori och teori om förväntningsgap är grund för att kunna identifiera en matchning eller förväntningsgap mellan vad assistenterna motiveras av och byråns arbetssätt. Motivationsaspekterna illustreras i en framtagen modell. Modellen illustrerar även om det föreligger matchning eller förväntningsgap.   För att få en djup förståelse har vi använt semistrukturerade intervjuer med revisorsassistenter och gruppchefer. Från det empiriska materialet tillkommer en kategori av motivationsaspekter, variation. Det är även tydligt att motivationsaspekterna motiverar assistenterna olika mycket. Slutsatsen i studien är att byrån bör fortsätta arbeta med att motivera revisorsassistenterna så individanpassat som möjligt. Byrån bör även fokusera på finansiella belöningar. Vår tolkning är att revisionsbyrån genom detta lyckas minska den oönskade personalomsättningen.