Global ETD Search

1	Det vi slåss för : Om svenska yrkessoldater och viljan att försvara ett land Hirvonen, Belinda January 2017 (has links) I denna kandidatuppsats undersöks hur förståelser av, och motiveringar för soldatyrket och våldsanvändning skapas och upprätthålls diskursivt. Jag visar hur och varför dessa diskurser konstitueras och legitimeras av svenska yrkessoldater. Politisk diskursanalys och logikperspektivet utgör uppsatsens teoretiska och analytiska verktyg. Uppsatsen baseras på intervjuer med sju personer som är eller har varit anställda vid Försvarsmakten som yrkessoldater. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har det empiriska materialet presenterats i tre kapitel. I det andra kapitlet redogörs intervjupersonernas motivationer att söka sig till Försvarsmakten. Det går att skönja ett generellt mönster där motiven för att söka sig Försvarsmakten utgår från den enskilde individens intressen och på olika sätt tjänar till personlig utveckling och självförverkligande framför kollektiva intressen i form av patriotiska eller altruistiska mål. Intervjupersonerna bedömer Försvarsmakten i förhållande till hur väl de kan uppfylla deras krav och förväntningar i förhållande till andra arbetsgivare. I det tredje kapitlet presenteras hur yrkessoldaterna konstruerar förståelsen av militärt våld och sin yrkesposition. Här framträder en förståelse av det militära våldet som legitimt och normaliserat för att det utgör en hegemonisk ordning i internationella relationer. Militärt våld uppfattas som det rätta och realistiska sättet att hantera konflikter. Intervjupersonerna uppfattar territoriella gränser och värden som demokrati, fred och mänskliga rättigheter värda att slåss för. Ett ytterligare argument för det militära våldets legitimitet är att det finns internationella och nationella regleringar för när, var och hur olika former av våld får brukas. Försvarsmaktens våldsmonopol anses skapa stabilitet i samhället. Det ultimata argumentet som rättfärdigar militärt våld för intervjupersonerna är att varje beslut om våld föregås av en moralisk bedömning av situationen. Subjektet anses ha ett personligt ansvar i förhållande till våldsutövande. I kapitel fyra diskuteras det militära våldet som en social logik som omgärdar soldatyrket. Icke-våldsrörelsen framstår som en politisk logik som ifrågasätter och utmanar det militära våldets hegemoniska ordning. Fantasierna om det internationella anarkistiska systemet, om det legitima våldet och det moraliska subjektet strukturerar och ger mening till soldatyrket och det militära våldet. Fantasierna förklarar varför de diskursiva identifikationerna kring soldatyrket fastnar och det militära våldets hegemoniska position upprätthålls. Svenska yrkessoldater Försvarsmakten våld etnografi motivationsaspekter meningsskapande politisk diskursteori logikperspektivet fantasier Ethnology Etnologi
2	Klimatförändringar, kultur och kontingens : En diskursetnologisk studie av hur omvärldsförståelsen påverkar vårt handlingsutrymme / Climate Change, Culture, and Contingency : An Ethnological Study of the Discourses of Climate Change and How Our Perception Affects Our Acting Space Lentini, Sofia January 2020 (has links) No description available. Climate Change Discourse Theory Hemeneutics Logics Ethnology Klimatförändring diskursteori hermeneutik logikperspektivet etnologi Ethnology Etnologi
3	Män mot destruktiv maskulinitet : Politiska ställningstaganden och praktiker för ökad jämställdhet Engström, Maria January 2022 (has links) The purpose of this essay is to investigate men in equality organisations view on toxic masculinity and equality. Starting from a gender perspective with focus on masculinity I have used Raewyn Connell's concept hegemonic masculinity in combination with Bob Pease and Jeff Hearn's the hegemony of men to see how masculinity norms are created, secured, and sustained and how hegemonic masculinity can be connected to toxic masculinity manifested in violence, sexism, and mental illness. Seeing men as carriers of hegemonic masculinity - including the potentially toxic part - opens for possibilities of renegotiation and change. The logic perspective by Jason Glynos and David Howarth has enabled me to dig deeper into the work of the male equality workers to find which political standpoints are at hand and what future aims these men see as important in their pursuit of gender equality. I have also used Bourdieu's concept of field and positioning to be able to further analyse possible ambivalence in the pursuit of gender equality as my informants after all are men working against their own masculinity within a feminist field. Nine interviews have been made: seven with men working in equality organisations and two individual men. By lectures, workshops, and visibility in social media the equality workers teach other men about the destructive effects of masculinity norms and provide them with new knowledge of how to renegotiate toxic masculinity. The idea is that the equality work will offer new knowledge that can turn men as carriers of hegemonic masculinity into empathic, humble, and listening beings. In a wider perspective the eradication of violence, sexism, and mental illness is the key to create new masculinity norms leading to a healthier and happier society for all individuals. jämställdhet jämställdhetsorganisationer maskulinitet destruktiv maskulinitet the hegemony of men logikperspektivet Bourdieu Ethnology Etnologi
4	Att göra en ekoby Pedersen, Ronja January 2022 (has links) As the urban norm in Sweden turned during the years of the covid-19 pandemic, more people became interested in moving to the countryside and living a more authentic and sustainable life. One way of living a sustainable life is through eco-villages. The purpose of this study is to gain a deeper insight into the driving forces behind people's interest in living in an eco-village and how these driving forces contribute to the discursive creation of Bysjöstrands eco-village. The empirical material consists of expressions of interest and participant observations of conversations between the project manager of Bysjöstrand eco-village and stakeholders. The material is analysed with political discourse theory and the logics perspective. The majority of the stakeholders are drawn to the eco-village by utopic fantasies consisting of an imagined community spirit in the future eco-village. The utopic fantasies also consist of articulations of a "good and sustainable life" that consists of self-sufficiency through farming and animal husbandry, which can be interpreted as resistance to commercially produced food, alternative living as resistance to commercial living and housing, and through articulations of proximity to nature and beautiful landscapes and a wish to live a more sustainable life together with others of the same interest. Ekoby politisk diskursteori logikperspektivet fantasmatiska logiker utopiska fantasier det goda hållbara livet gemenskap självhushållning Ethnology Etnologi Other Humanities Annan humaniora
5	Från norr till söder och tillbaka? : En studie av politikers retorik om Norrland i tre rikstäckande tidningar / From the north to the south and back? : A study of politicians' rhetoric about Norrland in three national newspapers Uusitalo, Nina January 2016 (has links) The aim of this thesis is to analyse how politicians produce, reproduce and challenge notions of Norrland through newspaper media. The study is based on 60 different articles collected from three national newspaper agencies, Dagens Nyheter, Aftonbladet and Svenska Dagbladet. Adopting the discourseanalytical method called the logics approach, this paper explores which discourses dominate the politicians rhetoric about Norrland as well as how the discourses challenge and constitute conceptions about the northern region. The study shows that politicians often discuss Norrland in terms of economics, environmental issues or demographical conditions. Even though the politicians tend to reproduce notions of Norrland as a remote and rural region, thus enhancing conceptions of the place as a dying and problematic area, the study reveals attempts to redefine Norrlands' problems as a national matter and concern. By appealing to different subjects the politicians try to create feelings of recognition within the public to prevent the place from becoming the rural area they already represent it as. / Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur politiker producerar, reproducerar och utmanar föreställningar om Norrland via de rikstäckande tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter samt Svenska Dagbladet. Med ett material bestående av 60 nyhets- samt debattartiklar så har materialet analyserats efter den diskursteoretiska analysmetoden The logics approach, även kallat logikperspektivet. Studien har visat att politiker tenderar att diskutera Norrland med grund i frågor beträffande ekonomi, miljö och klimat samt demografiska förutsättningar. Även om politikerna ofta representerar Norrland som ett avlägset och ruralt område, vilket förstärker föreställningar om Norrland som en döende och problematisk plats, så visar studien försök till att omdefiniera problematiken från att vara "Norrlands" bekymmer till att ses som en nationell angelägenhet. Genom att koppla samman olika subjektspositioner så försöker politikerna konstruera känslor av tillhörighet och igenkännande hos läsarna för att på så sätt förhindra platsen från att bli det rurala område som politikerna redan representerar det som. Place Sweden North Northern Sweden Norrland politics politicians the logics approach discourseanalysis logics social economics demogprahics geographics notions conceptions culture natural resources tourism infrastructure environment climate urban rural city country Plats Sverige Norr Norra Sverige Norrland politik politiker logikperspektivet diskursanalys logiker social ekonomisk demografisk geografisk föreställningar kultur naturresurser turism infrastruktur miljö klimat naturförstörelse urban rural stad landsbygd glesbygd

1

Page generated in 0.0798 seconds