Uppsatsen syfte var att studera spädbarnsdödlighet i tre olikartade västsvenska miljöer under två perioder på 1800-talet. Områdena är Bollebygd, Morlanda och Karl Johans församling i Göteborg och representerar alla olika miljöer (Bollebygd – landsbygd, Morlanda – kust och Karl Johan - stadsmiljö) där spädbarnsdödligheten enligt tidigare forskning har varit av olika omfattning och karaktär. Den primära frågeställningen är hur de yttre omständigheterna påverkar de allra minsta barnen. Ett sekundärt syfte var att försöka utröna vilka uppfödningsvanor som var dominerande. De primärkällor som används är dels födelse- och dopböcker samt provinsialläkarrapporter. Studiens tydliga mönster är att spädbarnsdödligheten var högre i staden (Karl Johan) men att den ändå inte var så hög som väntat i jämförelse med övriga städer i riket. I jämförelse med riks¬genomsnittet uppvisar både Morlanda och Bollebygd en låg spädbarnsdödlighet. Genom att se hur spädbarnsdödligheten fördelar sig över årstiderna och över det första levnadsåret samt vilka dödsorsaker som finns angivna kan med viss försiktighet antas att spädbarnen ofta ammades i alla fall upp till tre månaders ålder. Ett annat resultat av studien är att flickorna i alla undersöknings¬områden och perioder utom ett uppvisar en överdödlighet i jämförelse med pojkarna, vilket är anmärkningsvärt då pojkarna i de allra flesta fall brukar ha en överdödlighet.

Uppsatsen handlar om enpersonshushållen, deras utveckling och vilka samband denna utveckling har med andra variabler för samhällsutvecklingen. Syftet är att öka kunskapen kring hushållsutvecklingen för att ge underlag för en bättre planering av samhället. Uppsatsen bygger på bearbetning och analys av allmänt tillgängliga registerdata från webbdatabaser. I uppsatsen uppmärksammas teorierna om andra demografiska transitionen och det konstateras att Sverige ligger, tillsammans med övriga nordiska länder, tidigt i denna utveckling. För Sveriges har dock utvecklingen bromsats upp och de för transitionen karaktäristiska variablerna har de senaste åren i huvudsak inte förändrat sig. Studierna av sambanden mellan andel enpersonshushåll och andra variabler har gjorts genom att med multivariat regressionsanalys ta fram korrelationen mellan kommunernas utfall för olika variabler och kommunens andel enpersonshushåll. Starkast samband med andel ensamhushåll har andel befolkning i olika åldersgrupper. Andra tydliga samband är de mellan andel ensamhushåll och hög andel smålägenheter och hyresrätter samt hög bruttolön och utbildningsnivå. Däremot konstateras svagt samband med andel befolkning med utländsk bakgrund och kommunernas tätortsgrad. Avslutningsvis redovisas i uppsatsen olika analyser som bedöms angelägna för att förbättra kunskapsunderlaget kring hushållsbildning.

Sverige, och övriga Europa, står inför en demografisk omvandling som inte bör, eller kan, ignoreras. Den åldrande befolkningen, det senare inträdet på arbetsmarknaden och den minskade fertilititeten gör det högst aktuellt att hitta ett sätt att få den arbetande delen av befolkningen att stanna längre på arbetsmarknaden. Denna studie undersöker sambandet mellan arbetsmiljö och pensionsbeslut genom att titta på den självskattade pensionsavgången. Tvärsnittsdata från Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökningar från åren 2005, 2007, 2009 och 2011 används för att undersöka detta samband. En binär logistisk regressionsanalys utförs där frågan ”Tror du dig kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder i ditt nuvarande yrke?” utgör den beroende variabeln. I regressionsanalysen kontrolleras det för den fysiska och psykosociala arbetsmiljön, utbildning, kön, ålder, hälsa, yrke, bransch osv.   Resultatet visade att arbetsmiljön har effekt på vilka förväntningar en individ har kring sin pensionsavgång.  I den fysiska arbetsmiljön har ett fysiskt tungt arbete och/eller mycket kontakt med vätska en negativ inverkan på den självskattade pensionsavgången. I den psykosociala arbetsmiljön visade sig låg kontroll kombinerat med höga krav ha en negativ inverkan på den förväntade pensionsavgången. Detsamma gäller psykologisk stress (i form av psykosomatiska åkommor, avsaknad av tid för vänner och familj samt otillräcklighet inför arbetsuppgifter). Att ha ett trivsamt jobb och/eller ha mycket social kontakt med kunder eller klienter hade en positiv effekt på den förväntade pensionsavgången. Alla skillnader mellan kvinnor och mäns självskattade pensionsavgång kunde förklaras av de ingående variablerna i regressionsanalysen. / The demographic change in Europe is a challenge not to be ignored. The ageing population, the later entry to the labor market and the decreased fertility rate demands increased attention from the decision makers. The taxes of the working population is not enough to pay for the future retirements and it is essential to find a way to increase the time spent in the labor market to avoid this upcoming financial trap. This paper examines whether the work environment has an impact of how long an individual stays in the labor market by looking on the self-rated retirement age. Cross-sectional data from the work environment survey submitted by the Swedish Work Environment Authority and Statistics Sweden from the years 2005, 2007, 2009 and 2011 are used to examine this relationship. The dependent variable is based on the following question: “Do you estimate that you will be able to work until the ordinary retirement age in your current occupation?”. The binary logistic regression analysis controls for the physical and the psychosocial work environment, education, gender, age, health, occupation, industry etc.   The results show that the work environment has an impact on how the individual estimate their point of retirement. When looking on the impact of the physical work environment it is shown that heavy work and/or frequent contact with fluids decrease the probability for the individuals to estimate an ordinary retirement age (i.e. 65 years). Regarding the psychosocial work environment it is revealed that a low level of control combined with high demands has a negative effect of the self-rated retirement age. The same is found for psychological stress (based on psychosomatic disorders, lack of time for family and friends and the feeling of insufficiency). Job satisfaction and, on the contrary to previous research, frequent contact with clients or costumers had a positive impact on the self-rated retirement age. All gender differences were explained by the explanatory variables included in the model.

The purpose of this study is to find out how Swedish voluntary migrants communicate with friends in three different groups: friends that resides in the same country as the respondent currently lives in, friends in Sweden, friends in other countries around the globe and whether or not individual mobility, demographic factors or a sense of global citizenship affect the chosen mean of communication. The reason behind the study is to introduce a previously unstudied area into the field of geographically based media studies and hopefully contribute to a deeper understanding of the role played by different means of communication in shaping the dynamics of global friendship. The theoretical approach in this study will be from three different outlooks, migration, polymedia (including the second-level digital divide) and cosmopolitanism. The study is based on data from the Institute for Society, Opinion and Media (SOM) and their survey questionnaire sent out to Swedish expatriates during fall 2014 / winter 2015, also known as Utlands-SOM. The total number of respondents are 2268. The study starts with basic frequencies to find out which media that are the most prominent, then binary logistic regressions have been made. The total number of dependent variables are 21 and these have then been analysed from seven independent variables; age, gender, education, travel patterns, years spent abroad, number of countries lived in and whether or not the respondent consider himself/herself being a cosmopolitan. This generates a total of seven tables (one for each media) with three models in each (contact with friends in current country of residency, contact with friends in Sweden and contact with friends in other parts of the world). Amongst Swedish expatriates, e-mail and Facebook are the two most popular media for keeping in touch with friends, regardless of the friends location. The most significant demographic variable is age. Usage of video call, text message, chat, Facebook and other social media tend to decrease with age. Every year spent abroad decreases the communication with friends in Sweden, but increases the communication in the current country of residency. The number of countries lived in have a positive effect on communication with friends in other parts of the world. Cosmopolitan self-identity is found to be most significant when communicating with friends in other parts of the world, and it also affects e-mail the most. Level of education, which in previous studies have been found closely linked to a cosmopolitan identity, is found to have no significant correlation. Arguably, this is explained by the other means of communications negative relationship with the variable. / Syftet med denna studie är att ta reda på hur svenskar som frivilligt emigrerat utomlands kommunicerar med vänner inom tre olika grupper: vänner som bor i samma land som respondenten för tillfället lever i, vänner i Sverige samt vänner bosatta i övriga länder världen över. Detta sätts i perspektiv med huruvida den individuella mobiliteten, demografiska faktorer eller en känsla av ett världsmedborgarskap påverkar det valda kommunikationsmedlet. Denna studie ämnar att introducera ett tidigare förbisett forskningsområde inom geografiskt baserade mediestudier och därigenom förhoppningsvis bidra till forskningsfältet genom en fördjupad förståelse om kommunikationsmediers roll för vänskapsdynamik på global skala. Det teoretiska ramverk som utgör studiens grund är tre stycken skilda delar, migration, polymedia (inklusive en andra gradens digital klyfta) och kosmopolitism. Denna studie bygger på data från Institutet för Samhälle, Opinion och Media (SOM), och deras undersökning ställd till utlandssvenskar (Utlands-SOM) från hösten 2014 / vintern 2015. Totalt antal respondenter är 2268. Först görs en enkel frekvenstabeller för att undersöka vilket/vilka de primära medierna är i varje grupp, därefter har binära logistiska regressioner körts. Det totala antalet beroende variabler som behandlas är 21. Dessa sätts i perspektiv med ålder, kön, utbildning, resemönster, antal år utomlands, antal boendeländer och om respondenten anser sig vara världsmedborgare eller ej. Detta genererar totalt sju tabeller (en för varje media), med tre modeller i varje (kontakt med vänner i nuvarande boendeland, kontakt med vänner i Sverige och kontakt med vänner i övriga världen). Utlandssvenskarnas favoritmedium för att hålla kontakten med vänner, oavsett var vännerna befinner sig, visade sig vara e-post och Facebook. Den mest signifikanta demografiska variabeln visade sig vara ålder. Användandet av videosamtal, SMS, chatt, Facebook och andra sociala medier visade sig minska med högre ålder. För varje år respondenterna spenderar utomlands minskar oddsen för kommunikationen med Sverige, men ökar i det nuvarande boendelandet. Antalet länder som respondenterna har bott i har en positiv inverkan på kommunikationen med vänner i övriga världen. Den kosmopolitiska identiteten är mest signifikant när det kommer till att kommunicera med vänner i övriga världen och den påverkar även e-post som medium allra mest positivt. Utbildningsnivå, vilket sedan tidigare studier funnits vara tätt länkat med en kosmopolitisk identitet, visade sig inte vara signifikant i denna undersökning. Detta kan förklaras genom de andra kommunikationsmediernas negativa förhållande med variabeln.

No description available.

<p>Europas befolkning blir allt äldre och bosättningen koncentreras i ökande omfång till ett begränsat antal tillväxtregioner. Den här koncentrationsprocessen drabbar Norrlands inlandskommuner särskild hårt, eftersom glesbygdens unga flyttar av utbildningsskäl till större regioner, utan att återvända efter utbildningen, då det fattas ett yrkesmässigt perspektiv. Om några decennier kommer mer än halva Sveriges befolkning att leva i ett av de tre storstadsområdena. Även de mindre storstäderna och andra tillväxtområden emotser en befolkningsökning. Befolkningen i hela Sverige och så även i alla tillväxtområden blir i genomsnitt litet äldre, men beroendekvoten förblir där nästan konstant, eftersom dessa regioner attraherar unga människor som tillbringar sitt yrkesliv där. De bildar dessutom familjer och deras barn är morgondagens befolkning i arbetsför ålder. Däremot drabbas de glesbygdskommuner, som pga. av sitt läge inte kan ingå i större lokala arbetsmarknader, av överåldring och en jämnt minskande andel befolkning i arbetsför ålder. Utvecklingen kan bli så drastiskt att befolkningen i arbetsför ålder inte ens räcker för att göra jobben i vård och omsorg, inte att tala om andra arbeten.</p><p>Krafterna bakom koncentrationen är mycket starka och har en utpräglad egendynamik. En tillväxtregion attraherar kompetens och köpkraft, dessa faktorer attraherar allt mer företag som i sin tur producerar kompetens och köpkraft osv. Tvärtom är det i avfolkningsregioner, där minskande köpkraft och en minskade arbetskraftpotential leder till minskande företags-etableringar och så till ytterligare förminskade köpkraft och kompetens, osv. Utvecklingen kan för några kommuner betyda, att de om några decennier inte längre kan bestå, eftersom det fattas personal och finansiella medel för att upprätthålla det offentliga livet. Samtidigt lider tillväxtregioner under många problem som t.ex. bostadsbrist och trafikinfarkter.</p><p>För att kunna bromsa utvecklingen i avfolkningsregioner behöver kommunerna där att gå nya vägar. I och med att klimatförändringarna drabbas länderna i klassiska turistområden och i och med att energi blir allt dyrare, finns nya chanser för Norrlands glesbygder. Om de lyckas att överta marknadsandelar inom turism och att utveckla kluster inom området förnyelsebara energier, kan det kanske vara möjligt att neutraliserar avflyttningen bland unga och bilda en ny, stabil befolkningsstruktur, om än  med en mindre befolkningsstorlek än på 1960-talet. Utvecklingen bör ackompanjeras av stöd till småskalig och diversifierat jordbruk samt koordinering av turism och skogsbruk. Det är möjligtvis en väg för att mildra koncentrationens negativa konsekvenser i tillväxtregioner och för att förhindra uppståendet av ”ödekommuner”.</p>

<p>Som alla andra i-länder möts även Sverige av enorma demografiska förändringar. Vilever allt längre, får allt mindre barn och koncentrerar oss mer och mer till någracentra, medan stora delar av landet drabbas av avfolkning. Dessa processer har iVästeuropa liknande skepnader. Men i motsats till länder som Italien, Tjeckien ellerTyskland föll TFR först for några år sen under reproduktionsnivån, så att nedgångenav födelsetalet är i dagens Sverige inte än så dramatiskt som t.ex. i Tyskland, därantalet födelser under den sista 40 årena halverades. Å andra sidan drabbas Sverigehårdare av befolkningskoncentrationen än mindre och/eller tätbefolkade länder,eftersom den redan dyra infrastrukturen (kostnader per person) blir nu ännu dyrare,när redan glesbefolkade kommuner förlorar en stor del av sin befolkning genomavflyttning och minskade födelser medan storstadsområden nästan kollaberar i följdav bostadsbrist och andra infrastrukturella problem. Men de glesbefolkadeavflyttningskommunerna som ligger långt från storstadsområden får allt störreproblem av upprätthålla (dvs. finansiera) den offentliga servicen inom helakommunen.Å andra sidan lever vi inta bara allt längre, utan bibehåller allt längre vår hälsa.Dessutom är pensionerna i Sverige liksom arbetande människor för kommunernaskattebetalare, då pensionerna beskattas liksom lön med kommunalt skatt. Även ompensionerna är mindre än arbetsinkomsterna, så är friska pensionerar urskatteperspektiv en tillgång för kommunerna på liknande sätt som arbetstagare. Förstnär vårdbehovet kräver resurser ändras ekvationen. Om avflyttningskommunernaalltså lyckas med att deras ”gamla” invånare återvänder efter ett arbetsliv i storstan,kan konsekvenserna av minskade befolkningstal och överåldring minskas reellt.</p>

No description available.

‟Recession‟ and ‟Layoff‟ were the buzz words of late 2008. Economic slowdown and recession have hit the economy hard. At the same time people in society are getting older and the demographic profile of the population is getting increasingly top heavy, with the retirements of the 1940‟s baby boomers expected to peak in 2010. The implications of an increased proportion of old people in society have been debated for some time, but the issue has not become a pressing concern for firms until recently. The purpose of this study is to investigate „How does the economic slowdown and the demographic change affect the recruitment behavior of the firms in the region?, the region being defined as the County of Jönköping and County of Östergötland in southern Sweden. The study is based on an exploratory survey polling respondents about their willingness to employ, the effects that the economic slowdown and demographic change exert on them. The survey was conducted during November 2008. The descriptive and inferential quantitative statistical analysis of the empirical findings and sec-ondary sources draw on contemporary research in the areas of demographic change, economic theory and human resource management. Demographic change is of less importance with regards to firms' willingness to employ than ex-pected and is overshadowed by the lack of skilled and experienced labour, which makes finding a suitable employment not so difficult, even in these recessionary times, if you have the right education, qualification and/or experience. It is hard to give a definitive answer as to how large the effect of the economic slowdown on recruitment is, but it does indeed affect the firms' willingness to employ, and it has generally negative consequences for the overall size of the workforce. Nevertheless, there remains a need for employees fed by the inextinguishable calls for competence and experience. With regards to the general recruitment behaviour, the firms face a dilemma. The weak economic climate commands cost savings. But the widespread call for and concurrent lack of skilled and experienced labour, both in the firms and in the labour market, command resources to be committed to the search for applicants. Furthermore, coping with the challenges of an agediverse workforce will be one of the most important commissions for anyone dealing with human resource management issues in the future. / Syftet med studien är att undersöka hur den ekonomiska avmattningen och den demografiska förändringen påverkar företagens rekrytering i regionen. Region i studien är definierad som Jönköpings och Östergötlands län. Studien bygger på en enkät, utförd november 2008, angående företagens vilja att rekrytera och de effekter som den ekonomiska avmattningen och den demografikas förändringen har på den. Enkätsvaren och sekundär data analyserades med hjälp av beskrivande och jämförande statistisk analys och bygger på en teoretisk referensram hämtad från relevanta forskningskällor inom områdena demografi, nationalekonomi och human resource management. Den demografiska förändringen har mindre effekt på företagens vilja att nyanställa än vad som var väntad och är överskuggad av en kronisk svårighet att hitta utbildad och erfaren arbetskraft. Detta betyder att hitta en anställning i dessa svåra tider inte är så omöjligt som vissa personer föreslår, under den viktiga förutsättningen att man har den rätta utbildningen, de rätta kvalifikationerna eller den rätta erfarenheten. Det är svårt att ge ett definitivt svar på hur stor effekt den ekonomiska avmattningen har på företagens vilja att nyanställa. Klart är dock att den finns en generell negativ ekonomisk effekt som påverkar företagens vilja att nyanställa negativt som även orsakar en generell minskning av den totala sysselsättningen. Dock kvarstår ett behov av att anställa hos företagen på grund ut av den kroniskt höga efterfrågan på kompetens och erfarenhet. Med avseende på den generella rekryteringsbeteende hos företagen står dom inför ett dilemma. Den ekonomiska avmattningen tvingar företagen att spara pengar inom human resources. Den kroniskt höga efterfrågan och bristen på kvalificerad arbetskraft tvingar dock företagen att avvara resurser till att utveckla sin rekrytering för att hitta rätt personal och nyanställa. Företagen måste börja förbereda sig för de utmaningar och förändringar som en allt äldre befolkning innebär på området human rescource management i framtiden.

Det är sedan tidigare känt att den s k bokföringseffekt som uppstår vid sjunkande döds- och födelsetal kan ha en positiv effekt på ekonomisk tillväxt.  Ekonomisk och demografisk data visar emellertid att många av de länder som haft en hög hastighet i den demografiska transitionen, även har upplevt en högre ekonomisk tillväxttakt. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka huruvida det finns en korrelation mellan hastigheten i den demografiska transitionen och ekonomisk tillväxttakt. Efter att ha genomfört statistiska tester, såsom bl a parvisa korrelationer och regressionsanalyser, kan vi dra slutsatsen att en korrelation mellan dessa variabler råder, samt att hastigheten i den demografiska transitionen spelar roll och kan förklara en del av den ekonomiska tillväxten i de undersökta länderna.