Uppsatsen handlar om enpersonshushållen, deras utveckling och vilka samband denna utveckling har med andra variabler för samhällsutvecklingen. Syftet är att öka kunskapen kring hushållsutvecklingen för att ge underlag för en bättre planering av samhället. Uppsatsen bygger på bearbetning och analys av allmänt tillgängliga registerdata från webbdatabaser. I uppsatsen uppmärksammas teorierna om andra demografiska transitionen och det konstateras att Sverige ligger, tillsammans med övriga nordiska länder, tidigt i denna utveckling. För Sveriges har dock utvecklingen bromsats upp och de för transitionen karaktäristiska variablerna har de senaste åren i huvudsak inte förändrat sig. Studierna av sambanden mellan andel enpersonshushåll och andra variabler har gjorts genom att med multivariat regressionsanalys ta fram korrelationen mellan kommunernas utfall för olika variabler och kommunens andel enpersonshushåll. Starkast samband med andel ensamhushåll har andel befolkning i olika åldersgrupper. Andra tydliga samband är de mellan andel ensamhushåll och hög andel smålägenheter och hyresrätter samt hög bruttolön och utbildningsnivå. Däremot konstateras svagt samband med andel befolkning med utländsk bakgrund och kommunernas tätortsgrad. Avslutningsvis redovisas i uppsatsen olika analyser som bedöms angelägna för att förbättra kunskapsunderlaget kring hushållsbildning.

The aim of this master’s thesis is to investigate a possible connection between the development of mobile library services in Sweden and the development of cultural policy during 1945-2006. Our main question is: is there a connection between the development of the mobile library services in Sweden, as described in Biblioteksbladet, and the development of cultural policy as portrayed by Anders Frenander and Dorte Skot-Hansen? In order to answer this question, we formulated two secondary questions: - How are the mobile library services described in Biblioteksbladet between 1945 and 2006? - Are there any similarities or dissimilarities between the development of the mobile library services and the development cultural policy as described in our theoretical models? If so, in what way? Our study covers the entire time period since the start of the mobile library services in Sweden in the late 1940s. The final year for our investigation is 2006. Our theoretical framework contains Dorte Skot-Hansen’s model of the development of western European cultural policy in the post-war period, and Anders Frenander’s discourse analysis of the Swedish cultural policy during the 20th century. The methodological approach in this study is a descriptive analysis of ideas based on a number of questions, partly based on Skot-Hansen’s model. The result of our investigation shows that there is a tangible relation between the development of the mobile library services and the development of cultural policy. This connection diminishes during the 1980’s, by the time that the cultural practices become more instrumental. / Uppsatsnivå: D

<p><strong>Bakgrund:</strong> Varningsklockor ringer från alla håll och kanter att välfärdssystemen står inför en utmaning. Det uppstår en svårlöst ekvation då det finns ett gap mellan utbud och efterfrågan, samtidigt som välfärdssystemens värderingar måste upprätthållas. Denna problematik brukar benämnas ”det långsiktiga finansieringsproblemet”. Detta problem kan definieras som ett problem där efterfrågan på välfärdstjänster överstiger utbudet. I regel borde resurserna utvecklas i samma takt som demografins utveckling, men detta finns det inget empiriskt stöd för. Istället har utvecklingen påvisat att kostnaderna har ökat i förhållande till demografin. Detta beror bland annat på att det materiella välståndet ökar efterfrågan ytterligare. Trots detta har demografin hamnat i fokus i debatten om det långsiktiga finansieringsproblemet.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att analysera den offentliga sektorns långsiktiga finansieringsproblem genom att undersöka sambandet mellan kostnader, prestationer och demografiska behov samt diskutera om det finns andra faktorer som påverkar.</p><p><strong>Metod:</strong> Uppsatsens metod är tudelad, där ena delen består av en materialinhämtning och den andra delen består av statistisk bearbetning av datamaterial.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Välfärdstjänsternas kostnadsökningar kan endast till viss del förklaras med demografiska behov och prestationer som förklaringsvariabler. Modellerna måste därför kompletteras av ytterligare faktorer. De demografiska behoven kan därmed anses som den lägsta nivå vad gäller krav på kostnaderna. Utöver denna nivå tillkommer andra faktorer som ökar kostnaderna ytterligare. Andra faktorer som påverkar kostnaderna är teknologisk utveckling, internationalisering, politiska ambitioner, samhällsförändringar och omvärldsmedvetenhet. Faktorerna ökar välfärdstjänsternas kostnader genom att de ökar efterfrågan på tjänsterna, vilket kräver ökade resurser, som i sin tur ökar kostnaderna. De framtida prognoserna påvisar att trenden för de demografiska behoven fortsätter och kostnaderna kommer att öka ännu mer. Detta gör att Sverige ställs inför ett antal framtida utmaningar.</p>

Bakgrund: Varningsklockor ringer från alla håll och kanter att välfärdssystemen står inför en utmaning. Det uppstår en svårlöst ekvation då det finns ett gap mellan utbud och efterfrågan, samtidigt som välfärdssystemens värderingar måste upprätthållas. Denna problematik brukar benämnas ”det långsiktiga finansieringsproblemet”. Detta problem kan definieras som ett problem där efterfrågan på välfärdstjänster överstiger utbudet. I regel borde resurserna utvecklas i samma takt som demografins utveckling, men detta finns det inget empiriskt stöd för. Istället har utvecklingen påvisat att kostnaderna har ökat i förhållande till demografin. Detta beror bland annat på att det materiella välståndet ökar efterfrågan ytterligare. Trots detta har demografin hamnat i fokus i debatten om det långsiktiga finansieringsproblemet. Syfte: Syftet är att analysera den offentliga sektorns långsiktiga finansieringsproblem genom att undersöka sambandet mellan kostnader, prestationer och demografiska behov samt diskutera om det finns andra faktorer som påverkar. Metod: Uppsatsens metod är tudelad, där ena delen består av en materialinhämtning och den andra delen består av statistisk bearbetning av datamaterial. Slutsats: Välfärdstjänsternas kostnadsökningar kan endast till viss del förklaras med demografiska behov och prestationer som förklaringsvariabler. Modellerna måste därför kompletteras av ytterligare faktorer. De demografiska behoven kan därmed anses som den lägsta nivå vad gäller krav på kostnaderna. Utöver denna nivå tillkommer andra faktorer som ökar kostnaderna ytterligare. Andra faktorer som påverkar kostnaderna är teknologisk utveckling, internationalisering, politiska ambitioner, samhällsförändringar och omvärldsmedvetenhet. Faktorerna ökar välfärdstjänsternas kostnader genom att de ökar efterfrågan på tjänsterna, vilket kräver ökade resurser, som i sin tur ökar kostnaderna. De framtida prognoserna påvisar att trenden för de demografiska behoven fortsätter och kostnaderna kommer att öka ännu mer. Detta gör att Sverige ställs inför ett antal framtida utmaningar.

Syftet med detta examensarbete var att försöka undersöka hur f-3 lärare ser på yngre barns förmåga att förstå historia samt hur de undervisar för att utveckla elevernas historiska kunskaper och ämnesförståelse. Detta genom att med semistrukturerade intervjuer fråga två lärare om hur de väljer att planera och undervisa i ämnet för att skapa förutsättningar för eleverna att utveckla ett historiemedvetande. Detta tillvägagångssätt gör dock att resultatet inte går att generalisera. Resultatet kan tolkas som att de båda lärarna strävar efter att möta det centrala innehållet för att eleverna ska nå målen inom ämnet och få en så god kronologisk överblick som möjligt. Men att mycket av den utvecklingspsykologiska tanken kring hur yngre barn kan tillägna sig historieundervisningen verkar leva kvar. / The purpose of this thesis was to try to investigate how f-3 teachers view younger children's ability to understand history and how they teach to develop students' historical knowledge and subject understanding. This by using semi-structured interviews to ask two teachers about how they choose to plan and teach the subject in order to create conditions for the students to develop a historical consciousness. However, this approach makes the result impossible to generalize. The result can be interpreted as the two teachers striving to meet the central content in order for the students to achieve the goals within the subject and get as good a chronological overview as possible. But that much of the developmental psychology idea about how younger children can acquire history education seems to remain.