<p>Europas befolkning blir allt äldre och bosättningen koncentreras i ökande omfång till ett begränsat antal tillväxtregioner. Den här koncentrationsprocessen drabbar Norrlands inlandskommuner särskild hårt, eftersom glesbygdens unga flyttar av utbildningsskäl till större regioner, utan att återvända efter utbildningen, då det fattas ett yrkesmässigt perspektiv. Om några decennier kommer mer än halva Sveriges befolkning att leva i ett av de tre storstadsområdena. Även de mindre storstäderna och andra tillväxtområden emotser en befolkningsökning. Befolkningen i hela Sverige och så även i alla tillväxtområden blir i genomsnitt litet äldre, men beroendekvoten förblir där nästan konstant, eftersom dessa regioner attraherar unga människor som tillbringar sitt yrkesliv där. De bildar dessutom familjer och deras barn är morgondagens befolkning i arbetsför ålder. Däremot drabbas de glesbygdskommuner, som pga. av sitt läge inte kan ingå i större lokala arbetsmarknader, av överåldring och en jämnt minskande andel befolkning i arbetsför ålder. Utvecklingen kan bli så drastiskt att befolkningen i arbetsför ålder inte ens räcker för att göra jobben i vård och omsorg, inte att tala om andra arbeten.</p><p>Krafterna bakom koncentrationen är mycket starka och har en utpräglad egendynamik. En tillväxtregion attraherar kompetens och köpkraft, dessa faktorer attraherar allt mer företag som i sin tur producerar kompetens och köpkraft osv. Tvärtom är det i avfolkningsregioner, där minskande köpkraft och en minskade arbetskraftpotential leder till minskande företags-etableringar och så till ytterligare förminskade köpkraft och kompetens, osv. Utvecklingen kan för några kommuner betyda, att de om några decennier inte längre kan bestå, eftersom det fattas personal och finansiella medel för att upprätthålla det offentliga livet. Samtidigt lider tillväxtregioner under många problem som t.ex. bostadsbrist och trafikinfarkter.</p><p>För att kunna bromsa utvecklingen i avfolkningsregioner behöver kommunerna där att gå nya vägar. I och med att klimatförändringarna drabbas länderna i klassiska turistområden och i och med att energi blir allt dyrare, finns nya chanser för Norrlands glesbygder. Om de lyckas att överta marknadsandelar inom turism och att utveckla kluster inom området förnyelsebara energier, kan det kanske vara möjligt att neutraliserar avflyttningen bland unga och bilda en ny, stabil befolkningsstruktur, om än  med en mindre befolkningsstorlek än på 1960-talet. Utvecklingen bör ackompanjeras av stöd till småskalig och diversifierat jordbruk samt koordinering av turism och skogsbruk. Det är möjligtvis en väg för att mildra koncentrationens negativa konsekvenser i tillväxtregioner och för att förhindra uppståendet av ”ödekommuner”.</p>

<p>Som alla andra i-länder möts även Sverige av enorma demografiska förändringar. Vilever allt längre, får allt mindre barn och koncentrerar oss mer och mer till någracentra, medan stora delar av landet drabbas av avfolkning. Dessa processer har iVästeuropa liknande skepnader. Men i motsats till länder som Italien, Tjeckien ellerTyskland föll TFR först for några år sen under reproduktionsnivån, så att nedgångenav födelsetalet är i dagens Sverige inte än så dramatiskt som t.ex. i Tyskland, därantalet födelser under den sista 40 årena halverades. Å andra sidan drabbas Sverigehårdare av befolkningskoncentrationen än mindre och/eller tätbefolkade länder,eftersom den redan dyra infrastrukturen (kostnader per person) blir nu ännu dyrare,när redan glesbefolkade kommuner förlorar en stor del av sin befolkning genomavflyttning och minskade födelser medan storstadsområden nästan kollaberar i följdav bostadsbrist och andra infrastrukturella problem. Men de glesbefolkadeavflyttningskommunerna som ligger långt från storstadsområden får allt störreproblem av upprätthålla (dvs. finansiera) den offentliga servicen inom helakommunen.Å andra sidan lever vi inta bara allt längre, utan bibehåller allt längre vår hälsa.Dessutom är pensionerna i Sverige liksom arbetande människor för kommunernaskattebetalare, då pensionerna beskattas liksom lön med kommunalt skatt. Även ompensionerna är mindre än arbetsinkomsterna, så är friska pensionerar urskatteperspektiv en tillgång för kommunerna på liknande sätt som arbetstagare. Förstnär vårdbehovet kräver resurser ändras ekvationen. Om avflyttningskommunernaalltså lyckas med att deras ”gamla” invånare återvänder efter ett arbetsliv i storstan,kan konsekvenserna av minskade befolkningstal och överåldring minskas reellt.</p>

Europas befolkning blir allt äldre och bosättningen koncentreras i ökande omfång till ett begränsat antal tillväxtregioner. Den här koncentrationsprocessen drabbar Norrlands inlandskommuner särskild hårt, eftersom glesbygdens unga flyttar av utbildningsskäl till större regioner, utan att återvända efter utbildningen, då det fattas ett yrkesmässigt perspektiv. Om några decennier kommer mer än halva Sveriges befolkning att leva i ett av de tre storstadsområdena. Även de mindre storstäderna och andra tillväxtområden emotser en befolkningsökning. Befolkningen i hela Sverige och så även i alla tillväxtområden blir i genomsnitt litet äldre, men beroendekvoten förblir där nästan konstant, eftersom dessa regioner attraherar unga människor som tillbringar sitt yrkesliv där. De bildar dessutom familjer och deras barn är morgondagens befolkning i arbetsför ålder. Däremot drabbas de glesbygdskommuner, som pga. av sitt läge inte kan ingå i större lokala arbetsmarknader, av överåldring och en jämnt minskande andel befolkning i arbetsför ålder. Utvecklingen kan bli så drastiskt att befolkningen i arbetsför ålder inte ens räcker för att göra jobben i vård och omsorg, inte att tala om andra arbeten. Krafterna bakom koncentrationen är mycket starka och har en utpräglad egendynamik. En tillväxtregion attraherar kompetens och köpkraft, dessa faktorer attraherar allt mer företag som i sin tur producerar kompetens och köpkraft osv. Tvärtom är det i avfolkningsregioner, där minskande köpkraft och en minskade arbetskraftpotential leder till minskande företags-etableringar och så till ytterligare förminskade köpkraft och kompetens, osv. Utvecklingen kan för några kommuner betyda, att de om några decennier inte längre kan bestå, eftersom det fattas personal och finansiella medel för att upprätthålla det offentliga livet. Samtidigt lider tillväxtregioner under många problem som t.ex. bostadsbrist och trafikinfarkter. För att kunna bromsa utvecklingen i avfolkningsregioner behöver kommunerna där att gå nya vägar. I och med att klimatförändringarna drabbas länderna i klassiska turistområden och i och med att energi blir allt dyrare, finns nya chanser för Norrlands glesbygder. Om de lyckas att överta marknadsandelar inom turism och att utveckla kluster inom området förnyelsebara energier, kan det kanske vara möjligt att neutraliserar avflyttningen bland unga och bilda en ny, stabil befolkningsstruktur, om än  med en mindre befolkningsstorlek än på 1960-talet. Utvecklingen bör ackompanjeras av stöd till småskalig och diversifierat jordbruk samt koordinering av turism och skogsbruk. Det är möjligtvis en väg för att mildra koncentrationens negativa konsekvenser i tillväxtregioner och för att förhindra uppståendet av ”ödekommuner”.

Som alla andra i-länder möts även Sverige av enorma demografiska förändringar. Vilever allt längre, får allt mindre barn och koncentrerar oss mer och mer till någracentra, medan stora delar av landet drabbas av avfolkning. Dessa processer har iVästeuropa liknande skepnader. Men i motsats till länder som Italien, Tjeckien ellerTyskland föll TFR först for några år sen under reproduktionsnivån, så att nedgångenav födelsetalet är i dagens Sverige inte än så dramatiskt som t.ex. i Tyskland, därantalet födelser under den sista 40 årena halverades. Å andra sidan drabbas Sverigehårdare av befolkningskoncentrationen än mindre och/eller tätbefolkade länder,eftersom den redan dyra infrastrukturen (kostnader per person) blir nu ännu dyrare,när redan glesbefolkade kommuner förlorar en stor del av sin befolkning genomavflyttning och minskade födelser medan storstadsområden nästan kollaberar i följdav bostadsbrist och andra infrastrukturella problem. Men de glesbefolkadeavflyttningskommunerna som ligger långt från storstadsområden får allt störreproblem av upprätthålla (dvs. finansiera) den offentliga servicen inom helakommunen.Å andra sidan lever vi inta bara allt längre, utan bibehåller allt längre vår hälsa.Dessutom är pensionerna i Sverige liksom arbetande människor för kommunernaskattebetalare, då pensionerna beskattas liksom lön med kommunalt skatt. Även ompensionerna är mindre än arbetsinkomsterna, så är friska pensionerar urskatteperspektiv en tillgång för kommunerna på liknande sätt som arbetstagare. Förstnär vårdbehovet kräver resurser ändras ekvationen. Om avflyttningskommunernaalltså lyckas med att deras ”gamla” invånare återvänder efter ett arbetsliv i storstan,kan konsekvenserna av minskade befolkningstal och överåldring minskas reellt.

Med teknologins utveckling och framsteg har det blivit en utmaning för verksamheter att intehalka efter i den digitala utvecklingen. Digitalisering har potential att öka effektivitet, sänkakostnader och öka ekonomisk tillväxt inom verksamheter, vilket i sin tur leder till ökadkonkurrenskraft. Sverige har kommit långt i den digitala utvecklingen men det betyder dockinte att alla regioner i Sverige har kommit lika långt och det finns mer och mindre digitaliseradeområden i landet. Glesbygden är ett av de områdena som riskerar att halka efter, då glesbygderär mindre befolkad och får mindre resurser för att till exempel utveckla datainfrastruktur.Besöksnäringen är en viktig näring i glesbygden som sysselsätter människor, bidrar tillutveckling av samhället och den svenska ekonomin samt representerar regioner och landet i sinhelhet. Anledningen till att besöksnäringsföretagen i glesbygden var ett intressant område attundersöka var för att denna sektor anses ligga efter när det kommer till digitalisering. Tidigareforskning har visats att besöksnäringen har en lägre digital mognad än andra sektorer. Dåverksamheterna inom besöksnäringen i glesbygden består huvudsakligen av mikroföretag vardet intressant att undersöka denna grupp. Vilket ledde till att studiens syfte var att undersökahur den digitala mognaden såg ut för besöksnäringens mikroföretag i glesbygden. Arbetet harockså undersökt vilken syn företagen har på digitalisering samt utmaningar/behov somupplevdes. Genom intervjuer med fyra verksamheter i olika branscher inom besöksnäringenoch ett konsultföretag fann vi att företag i glesbygdens besöksnäring har samma positiva syn pådigitalisering och upplever liknande utmaningar/behov gällande resurser, digital kompetens ochteknologi som andra branscher/sektorer i glesbygden. En unik karaktär som vi fann var att“digital detox” vilket var en motståndskraft för digitalisering hos företagens kunder. Detta varnågot som ett företag förklarade att de använde som marknadsföring.Vår beräkning av företagens digitala mognad blev högre än tidigare studier. Vilket kan beropå att respondenterna saknade digital kompetens för att självdiagnoserna deras verksamhetdigitala mognadsgrad. Studien fann ett behov för ökad digital kompetens, detta kan bidra tillatt höja besöksnäringens mikroföretags digitala mognaden där en lösning kan vara att användasig av extern hjälp. / With the development and advancement of technology, it has become a challenge for businessesnot to lag behind in digital development. Digitalization has the potential to increase efficiency,reduce costs and increase economic growth in businesses, which in turn leads to increasedcompetitiveness. Sweden has come a long way in digital development, but this does not meanthat all regions in Sweden have come the same way and there are more and less digitized areasin the country. Rural areas are one of the areas that risk lagging behind, as rural areas are lesspopulated and have fewer resources for developing, for example data infrastructure. Thehospitality industry is an important industry in rural areas because it employs people,contributes to the development of the society and the Swedish economy, and represents regionsand the country as a whole. The reason why the hospitality companies in rural areas were aninteresting area to investigate was because this sector is considered to be lagging behind whenit comes to digitalization. Previous research has shown that the hospitality industry has a lowerdigital maturity than other sectors. Businesses within the hospitality industry in rural areasconsist mainly of micro-enterprises and therefore it was interesting to investigate this group.This led to the purpose of the study, to investigate the digital maturity for the hospitalityindustry's micro-enterprises in rural areas. This study has also examined the companies' viewson digitalization and the challenges/needs they experienced. The study gathered data throughinterviews with four companies in different trades within the hospitality industry and oneconsulting company. We found that companies in the hospitality industry in rural areas havethe same positive view of digitalization and experience similar challenges/needs regardingresources, digital skills, and technology as other trades/sectors in rural areas. A uniquecharacteristic that we found was "digital detox" which is a resistance to digitalization from thecustomers. This was something that a company explained was used as marketing.Our calculation of companies' digital maturity was higher than previous studies. Which maybe due to lack of digital competence from the respondents to self-diagnose their businessdigital maturity. The study found a need for increased digital competence, this can contributeto raising the digital maturity of the hospitality industry's micro-enterprises, where onesolution may be to use external help.