<p>För engagerade entreprenörer kan svårigheten ligga i att såväl fokusera på rätt saker, som att göra saker på rätt sätt för att få tiden att räcka till. </p><p><p>Vårt syfte med uppsatsen var att identifiera problemområden inom verksamhetsstyrningen och ge förslag på lösningar. Vi undersökte tre mindre företag inom besöksnäringen för att få reda på hur dessa företag drivs och styrs.</p></p><p><strong> </strong>Vi valde att utgå från vårt empiriska material genom att tolka våra intervjuer för att sedan koppla identifierade problem med lämplig teori. Utifrån tolkningen av empiri och lämplig teori kunde vi analysera och dra slutsatser.</p><p>Det har i vår undersökning framgått att det finns behov av att förbättra verksamhetsstyrningen i småföretagen inom besöksnäringen. Vår undersökning identifierade problem främst inom följande områden: marknadsföring, prissättning, tid, nätverk, kunduppföljning och planering.</p><p>Genom att bli mer strategiska på Internet, kundfokuserade, ingå i nätverk, delegera arbetsuppgifter, sålla bland idéer, upprätta handlingsplaner och kundregister kan företagen spara tid och pengar.</p>

För engagerade entreprenörer kan svårigheten ligga i att såväl fokusera på rätt saker, som att göra saker på rätt sätt för att få tiden att räcka till.  Vårt syfte med uppsatsen var att identifiera problemområden inom verksamhetsstyrningen och ge förslag på lösningar. Vi undersökte tre mindre företag inom besöksnäringen för att få reda på hur dessa företag drivs och styrs.  Vi valde att utgå från vårt empiriska material genom att tolka våra intervjuer för att sedan koppla identifierade problem med lämplig teori. Utifrån tolkningen av empiri och lämplig teori kunde vi analysera och dra slutsatser. Det har i vår undersökning framgått att det finns behov av att förbättra verksamhetsstyrningen i småföretagen inom besöksnäringen. Vår undersökning identifierade problem främst inom följande områden: marknadsföring, prissättning, tid, nätverk, kunduppföljning och planering. Genom att bli mer strategiska på Internet, kundfokuserade, ingå i nätverk, delegera arbetsuppgifter, sålla bland idéer, upprätta handlingsplaner och kundregister kan företagen spara tid och pengar.

Introduction: The Covid19 pandemic meant that many organizations suffered profitability problems – in both the public and private sectors. Different industries were affected in different ways, where, for example, the construction industry experienced a boom while the service sector stagnated. Sweden had less extensive restrictions, but despite this, business was significantly affected. Aim: Since archipelagos are attractive seasonal meeting places with many bars and restaurants, the aim of this work is to investigate how the hospitality industry in these remote places handled the ongoing Covid-19 crisis and what strategies they adopted to survive the crisis.  Theory: The theoretical frame of reference is based on phenomenography, which is used as a theoretical as well as methodological approach in this work. The theoretical frame of reference helps to provide a picture of how social capital and institutional factors strongly contribute to setting the framework for the possibility of entrepreneurship, especially in peripheral regions. Method: To fulfill the purpose of the study, individual interviews as well as group interviews with entrepreneurs around the archipelago have been reviewed, which have then been contrasted with existing business economics research where the results have been interpreted using a phenomenographic analysis model.  Results: The results show that the islands are characterized by limitations regarding both social and practical infrastructure, as well as other types of obstacles related to their geographically exposed location. The result also shows that entrepreneurial innovations arise in relation to these limitations where the entrepreneurs who work with few resources still manage to run their businesses with profit.  Conclusion: The study shows that there are great similarities between businesses within Sweden's archipelago in times of crisis. A decisive factor in how well this cope with a crisis lies in how cooperation works with society's formal institutions. However, more peripheral regions fare better than those close to large cities. An explanation for this, may lie in the fact that they are more used to fending for themselves. Due to a lack of resources, social capital becomes an important factor in mitigating the risks of a crisis.

Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga arbetsgivares förhållningssätt till genomgångsyrken inom besöksnäringen. Metod: Denna kvalitativa studie baseras på ostrukturerade intervjuer med arbetsgivare och aktörer inom besöksnäringen. Resultat: Studiens slutsats är att arbetsgivarna är kluvna i sitt förhållningssätt till genomgångsyrken och personalomsättning. Arbetsgivarna har en stor acceptans för att medarbetare väljer att gå vidare i sina karriärer, samtidigt som de ser behovet av att ändra ryktet av arbetet som ett genomgångsyrke. Arbetsgivarna utför ett aktivt HRM arbete som syftar till att främja en långsiktig arbetstillfredsställelse och ett yrkesmässigt engagemang hos medarbetarna. Kunskapsbidrag: Studien belyser ett känsligt ämnesområde som påverkar en hel industri. Genom att sätta ryktet av arbetet inom besöksnäringen på agendan kan en fördjupad kunskap av förändringsbenägenheten genereras och därmed utgöra en utgångspunkt för det fortsatta arbetet att höja yrkesstatusen.

Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga vilka krisåtgärder och vilken likviditetshantering som företag inom besöksnäringens boendesektor tillämpat för att överleva under Covid 19-krisen. Detta för att generera en djupare förståelse för vilka lärdomar som kan dras för att möta framtida kriser på ett mer effektivt sätt. Metod: Denna kvalitativa studie baseras på semistrukturerade intervjuer med informanter från företag inom besöksnäringens boendesektor. Resultat: Studiens slutsats är att företagen i studien har drabbats i olika hög utsträckning av pandemins ekonomiska följder. Företagens omsättning, beläggning samt lönsamhet har för många av verksamheterna kraftigt reducerats till följd av krisen och dess restriktioner. Företagen har arbetat på ett flertal olika sätt för att förändra sina verksamheter och hantera sin likviditet och de ekonomiska följderna under Covid-19 pandemin. Några av de åtgärder som har vidtagits är att reducera verksamhetens kostnader, tagit del av statliga stöd, diskuterat och omförhandlat villkor med leverantörer och långivare, säkrat likviditeten genom en ökad upplåning, introducerat nya koncept och attraherat nya målgrupper, sänkt försäljningspriset, ett ökat arbete med kampanjer samt skapat förutsättningar för att möjliggöra trygga upplevelser som besökare. Kunskapsbidrag: Studien undersöker en aktuell och pågående kris med nedstängningar av en karaktär som aldrig tidigare skådats i modern tid. Krisen har drabbat samhället, näringslivet samt många företag och medarbetare väldigt hårt särskilt inom besöksnäringen där många företag gått i konkurs och många medarbetare blivit uppsagda. Genom att kartlägga de krisåtgärder och den likviditetshantering som verksamheterna har tillämpat under krisen kan en djupare förståelse för de lärdomar som kan dras för att hantera framtida kriser på ett mer effektivt sätt.

Syftet med denna studie är att göra en kronologisk kartläggning av svemester, vilket innebär att undersökningen har ett då-, nu- och framtidsfokus. Den forskningsfråga som besvaras handlar om vilken betydelse svemester kan ha för den svenska besöksnäringen. Studien utgörs av ett empiriskt material som har samlats in genom semistrukturerade intervjuer, som sedan tolkats med hjälp av redan befintlig teori. Det resultat som vi kom fram till är att diverse trender har fungerat som drivkrafter för svemesterns utveckling. Vidare framkommer det att coronakrisen 2020 har fungerat som en katalysator som påskyndat svemesterns tillväxt samt att både besöksnäringen och svenska turister har förändrats. De slutsatser som presenteras är att svemester kan användas av besöksnäringen som ett sätt att återhämta sig efter coronakrisen, som ett sätt att få svenskar att fortsätta vilja resa i Sverige och som ett sätt att ena besöksnäringen i framtiden.

Newly refurbished Galomar opened in the summer of 2018 and is awarded the first self-sufficient hotel in Madeira Island out of renewable energy sources. The hotel management is highly engaged in sustainability and therefore wants to ensure that they are doing everything achievable to be as sustainable as possible. The purpose of this report was to identify and analyse the environmental and sustainability work performed at hotel Galomar. The basis for identification was performed through a simplified life cycle assessment. Analysis was performed using the corner stone model, the United Nations seventeen sustainability goals and quality management tools such as: GAP-analysis, SWOT and 10M. The methodologies used to collect data was primarily qualitative through observation of hotel Galomar and interviews with guests staying at the hotel. Results show that the hotel primarily works to provide to sustainability in hospitality through engaged management, energy management system, advanced water system, inclusion of employees and guests and different activities to contribute to the local community. Results also show that there is a competitive advantage for a hotel to work with sustainability since this is something that is more and more desired and required by today’s travellers. Tourism is in a very special position to benefit from local communities, socially and economically, and to raise awareness and support for preservation of the environment. Within the tourism sector, economic development and environmental conservation should not be seen as opposing forces- they should be pursued hand in hand as aspirations that can and should be mutually reinforcing. / Nyrenoverade Galomar öppnade sommaren 2018 och är det första självförsörjande hotellet på Madeira från förnybara energikällor. Hotelledningen är mycket engagerad i miljömedvetenhet samt hållbarhet och vill därför se till att de gör allt de kan för att vara så hållbara som möjligt. Syftet med denna rapport var att identifiera och analysera miljöarbetet och hållbarhetsarbetet på hotell Galomar. Grunden för identifiering utfördes genom en förenklad livscykelanalys. Analys utfördes med hjälp av hörnstenmodellen, FN: s sjutton hållbarhetsmål och följande verktyg för offensiv kvalitetsutveckling: GAP-analys, SWOT och 10M. De metoder som användes för att samla in data var i första hand kvalitativa genom observation av hotell Galomar samt intervjuer med gäster på hotellet. Resultaten visar att hotellet främst arbetar med att bidra till hållbarhet inom besöksnäringen genom en engagerad ledning, ett energihanteringssystem, avancerat bevattningssystem, inkluderande av anställda samt diverse aktiviteter för att bidra till det lokala samhället. Resultaten visar också att det finns en konkurrensfördel för ett hotell att arbeta med hållbarhet eftersom det här är något som är mer och mer efterfrågat och i många fall ett krav från dagens resenärer. Turismen befinner sig i en mycket speciell position för att dra nytta av lokala samhällen, både socialt och ekonomiskt, samt att öka medvetenheten och stödet till bevarande av miljön. Inom turismsektorn bör ekonomisk utveckling och miljöskydd inte ses som motstridiga krafter utan de bör eftersträvas hand i hand för ömsesidigt förstärkande.

Syftet med denna fallstudie är att undersöka på vilket sätt VisitSweden arbetar med Sveriges varu­märke mot internationella turister och besökare, samt hur de samarbetar med besöksnäringen för att stärka varumärket Sverige. Metodmässigt har vi genomfört en fallstudie på VisitSweden vars uppdrag är att marknadsföra Sverige till internationella turister och besökare. Vi har genom­fört kvalitativa intervjuer med marknadschefen på VisitSweden och aktörer i besöksnäringen. Fallstudien visar att VisitSweden i samarbete med NSU (Nämnden för Sverigefrämjande i Utlandet) arbetar med en strategi för Nation branding. Detta för att stärka Sverigebilden. Målet är att skapa en positiv bild av Sverige som lockar till intresse som ska gynna alla näringar. Medlemmarna i NSU har kommit fram till en gemensam målgrupp. Utifrån denna målgrupp har VisitSweden tagit fram två egna målgrupper. En i NSU gemensamt framtagen kommunikations­plattform ligger till grund för att alla ska kommunicera samma enade bild av Sverige. VisitSweden arbetar med integrerad kommunikation i arbetet att stärka varumärket Sverige. De arbetar tillsammans med besöksnäringen för att stärka Sverigebilden och öka turismexporten. / The purpose with this case study is to examine in what ways VisitSweden works with the brand of Sweden towards international tourists and visitors and how they cooperate with the tourism industry to strengthen the brand of Sweden. We have done a case study at VisitSweden whos mission is to market Sweden to international tourists and visitors. We have done qualitative interviews with the Head of Marketing at VisitSweden and organisations in the tourism industry in Sweden. The case study shows that VisitSweden togheter with NSU (The board for promoting Sweden abroad) are working with a strategy for Nation branding to strengthen the image of Sweden. The goal is to create a positive image of Sweden that shall benefit all industries in Sweden. The members in NSU have agreed upon a mutual target group. From that target group VisitSweden have formed two target groups for themselves. The communication platform that NSU has created is the foundation for communicating a consistent image of Sweden. VisitSweden works with integrated communication in the process of strengthening the brand of Sweden. They work togheter with the tourism industry to strengthen the image of Sweden and to increase the tourism export.

Denna studie syftar till att skönja vilken motståndskraft aktörer inom besöksnäringen i Karlstad, har mot pågående Corona-pandemi. De deltagande aktörerna arbetar inom sektorerna hotell-restaurang, event, transport samt offentlig sektor. Dessa sektorer har valts ut för att påvisa från olika delar av besöksnäringen, hur motståndskraften hos aktörerna möjligen skiljer sig åt och för att få olika perspektiv på studien. Studien har tittat på vilka olika lösningar som arbetats fram av aktörerna, samt vad statens och kommunens roll har varit under pandemin. Det utgås också från ett fokus på kriser och krisplanering, samt vad forskningen säger om pandemiers involvering i krisplanering. Vad händer när en pandemi slår till och restriktioner från staten begränsar människors möjlighet att resa och befinna sig i folksamlingar. På så vis har staten en betydande roll i vår studie, då restriktioner och krispaket bidragit till att förändra besöksnäringen. Hur aktörerna har tagit del av dessa krispaket utfärdat av staten är också av betydande för studien, då det påvisar en länk mellan den offentliga och privata sektorn, varpå alla roller behövs för att skapa en enhetlig besöksnäring som klarar sig genom kriser. Människors mobilitet är i allra högsta grad kopplat till det turistiska systemet, vad händer då när en länk av detta bryts och begränsning av resandet görs. Har det skapats lösningar för att anpassa företagen mot rådande omständigheter, när resandet har begränsats. En fråga av betydelse är om det går att skönja några samarbeten inom besöksnäringen och hur aktörerna ser på framtiden. Studien utgår från aktuell forskning, som stärker aktörernas argument hur rådande omständigheter i pandemin upplevs. För att för att få en realistisk bild över motståndskraften, mot pandemin, har en kvalitativ metod i form av djupgående intervjuer med olika aktörer inom besöksnäringen gjorts. Aktuell statistik har analyserats, gällande arbetsmarknadsläget, som stärker studiens resultat. Där har statistik gällande korttids-permitteringar och varsel på nationell och regional nivå analyserats, för att få en lägesbild av hur situationen ser ut på arbetsmarknaden inom besöksnäringen. Studiens syfte är således att kunna utläsa vilken motståndskraft besöksnäringen hade mot Corona-pandemin, genom att koppla ihop forskningen med intervjumaterialet och statistiken, för att på så vis kunna utläsa ett resultat.  På vilket sätt en pandemi påverkat besöksnäringen blev av allra högsta betydande för studien och det som studien utgår från, genom att se på olika aktörers motståndskraft inom besöksnäringen i Karlstad. Detta då motståndskraften hänger ihop med turismsystemet och alla delar är betydande för att skapa en fungerande besöksnäring. / The purpose of this study is to investigate the resilience amongst different actors in the tourism industry in the city of Karlstad, during the ongoing outbreak of the Corona-pandemic. Solutions within the structural boundaries of society and tourism is of interest, to see how the actors has managed to handle their current situation. The importance of the role from the state and the municipality is also a factor, not least the travel restrictions which has been imposed on the mobility of tourists. The crisis packages provided by the state is a solution of interest to the study as well. The actors use of these crisis packages and their implementation of crisis planning and management has also been studied, to see how crisis like a pandemic affects the whole structure of the tourism system.Kvalitative method has been applied in this study including depth interviews with different local actors from different sectors in the tourism industry. These sectors involve hotel and restaurants, events, transportation and the public sector. Statistics from the Swedish Employment Agency and the Swedish Agency for Economic and Regional Growth has also been used to illustrate the growing rate of people within the tourism sector being subjected to notice of termination, whichindicates the gravity of the pandemics impact on our society. The material collected from the interviews and the statistical data has been interlinked in order to answer the research questions and purpose of this study, regarding the resilience amongst the tourist actors.

Med teknologins utveckling och framsteg har det blivit en utmaning för verksamheter att intehalka efter i den digitala utvecklingen. Digitalisering har potential att öka effektivitet, sänkakostnader och öka ekonomisk tillväxt inom verksamheter, vilket i sin tur leder till ökadkonkurrenskraft. Sverige har kommit långt i den digitala utvecklingen men det betyder dockinte att alla regioner i Sverige har kommit lika långt och det finns mer och mindre digitaliseradeområden i landet. Glesbygden är ett av de områdena som riskerar att halka efter, då glesbygderär mindre befolkad och får mindre resurser för att till exempel utveckla datainfrastruktur.Besöksnäringen är en viktig näring i glesbygden som sysselsätter människor, bidrar tillutveckling av samhället och den svenska ekonomin samt representerar regioner och landet i sinhelhet. Anledningen till att besöksnäringsföretagen i glesbygden var ett intressant område attundersöka var för att denna sektor anses ligga efter när det kommer till digitalisering. Tidigareforskning har visats att besöksnäringen har en lägre digital mognad än andra sektorer. Dåverksamheterna inom besöksnäringen i glesbygden består huvudsakligen av mikroföretag vardet intressant att undersöka denna grupp. Vilket ledde till att studiens syfte var att undersökahur den digitala mognaden såg ut för besöksnäringens mikroföretag i glesbygden. Arbetet harockså undersökt vilken syn företagen har på digitalisering samt utmaningar/behov somupplevdes. Genom intervjuer med fyra verksamheter i olika branscher inom besöksnäringenoch ett konsultföretag fann vi att företag i glesbygdens besöksnäring har samma positiva syn pådigitalisering och upplever liknande utmaningar/behov gällande resurser, digital kompetens ochteknologi som andra branscher/sektorer i glesbygden. En unik karaktär som vi fann var att“digital detox” vilket var en motståndskraft för digitalisering hos företagens kunder. Detta varnågot som ett företag förklarade att de använde som marknadsföring.Vår beräkning av företagens digitala mognad blev högre än tidigare studier. Vilket kan beropå att respondenterna saknade digital kompetens för att självdiagnoserna deras verksamhetdigitala mognadsgrad. Studien fann ett behov för ökad digital kompetens, detta kan bidra tillatt höja besöksnäringens mikroföretags digitala mognaden där en lösning kan vara att användasig av extern hjälp. / With the development and advancement of technology, it has become a challenge for businessesnot to lag behind in digital development. Digitalization has the potential to increase efficiency,reduce costs and increase economic growth in businesses, which in turn leads to increasedcompetitiveness. Sweden has come a long way in digital development, but this does not meanthat all regions in Sweden have come the same way and there are more and less digitized areasin the country. Rural areas are one of the areas that risk lagging behind, as rural areas are lesspopulated and have fewer resources for developing, for example data infrastructure. Thehospitality industry is an important industry in rural areas because it employs people,contributes to the development of the society and the Swedish economy, and represents regionsand the country as a whole. The reason why the hospitality companies in rural areas were aninteresting area to investigate was because this sector is considered to be lagging behind whenit comes to digitalization. Previous research has shown that the hospitality industry has a lowerdigital maturity than other sectors. Businesses within the hospitality industry in rural areasconsist mainly of micro-enterprises and therefore it was interesting to investigate this group.This led to the purpose of the study, to investigate the digital maturity for the hospitalityindustry's micro-enterprises in rural areas. This study has also examined the companies' viewson digitalization and the challenges/needs they experienced. The study gathered data throughinterviews with four companies in different trades within the hospitality industry and oneconsulting company. We found that companies in the hospitality industry in rural areas havethe same positive view of digitalization and experience similar challenges/needs regardingresources, digital skills, and technology as other trades/sectors in rural areas. A uniquecharacteristic that we found was "digital detox" which is a resistance to digitalization from thecustomers. This was something that a company explained was used as marketing.Our calculation of companies' digital maturity was higher than previous studies. Which maybe due to lack of digital competence from the respondents to self-diagnose their businessdigital maturity. The study found a need for increased digital competence, this can contributeto raising the digital maturity of the hospitality industry's micro-enterprises, where onesolution may be to use external help.