Kvinnligt karriäravancemang i allmänhet, och kvinnors problem att nå organisatoriska toppositioner i synnerhet, är ett ämne som länge varit föremål för diskussion. Åsikterna om hur snedfördelningen ska åtgärdas går isär och har lett till heta debatter. Inte minst förslaget om lagstadgad kvotering i svenska styrelser har rört upp känslor och debatterats intensivt. Stiftelsen AllBright la 2013 fram en rapport som visade på att det finns fler med namnet Johan i svenska styrelser än det finns kvinnor. Detta uppmärksammades stort i flertalet media. Med grund i dessa diskussioner väcktes intresset att undersöka fenomenet kvinnligt karriäravancemang ur en ny synvinkel. Finns det andra medel för att lyfta upp fler kvinnor till de högsta nivåerna än kvotering? Efter funderingar och efterforskningar identifierade vi två fenomen som vi ansåg kunde ha denna potential; nätverket och mentorskapet. Syftet med studien är således att skapa förståelse för hur förekomsten av nätverk och mentorskap inverkar på kvinnors karriäravancemang. Då delar av studiens fokusområde undersökts i tidigare studier har en abduktiv ansats tillämpats. Teorierna institutionell teori, legitimitetsteori samt signaling theory har därmed fungerat som fundament för att finna mönster och tendenser som skulle kunna förklara nätverkets och mentorskapets premisser. Som ett led i studiens önskan om att skapa förståelse för fenomenet, har en kvalitativ undersökning genomförts. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer och i en revisionsbaserad kontext, med fokus på kvinnliga delägare. Detta då dessa kvinnor nått branschens högsta skikt och därmed torde sitta inne med värdefulla tankar om kvinnligt avancemang, med grund i egna erfarenheter. Slutsatsen av denna studie är att nätverk och mentorskap, som isolerade fenomen, så väl som i en symbiotisk relation, har element som kan inverkar främjande på kvinnligt karriäravancemang. Nätverket kan vara en plats för adepten att hitta en passande mentor. Mentorskapet kan i sin tur ge adepten de redskap som krävs för att bygga upp värdefulla och karriärmässigt gynnsamma kontaktnät. Att göra kvinnor uppmärksamma på detta och uppmuntra en användning av fenomenet i ett uttalat karriärfrämjande syfte, torde kunna vara en bra grund för kvinnligt avancemang. / Female career advancement in general and women’s issues to achieve organizational top position in particular, is a subject that has been under discussion for a long time. Opinions on how the imbalance should be corrected differ greatly and have led to heated debates. Not least, the proposal for a legal quota in Swedish boards has stirred up emotions. In 2013, a foundation named AllBright published a report that showed that there are more people with the name Johan in Swedish boards than there are women. This received great attention in most media. Based on this discussion aroused our interest to investigate the phenomenon of female career advancement from a new perspective. Are there other means to lift more women to the highest position than quotas? After thought and research, we identified two phenomena that we felt could have this potential; network and mentorship. The purpose of the study is thus to create an understanding of how the presence of networking and mentoring impact on women’s career advancement. Certain parts of the focus area have been examined in previous studies, why an abdicative approach has been applied. The theories, institutional theory, legitimacy theory and signaling theory has therefore acted as the foundation for finding patterns and trends that would explain the network and mentoring premises. As part of the study's desire to create an understanding of the phenomenon, a qualitative study was conducted. The empirical data were collected through semi-structured interviews in an audit-based context. The hierarchical structure was considered to clarify the advancement patterns. Furthermore, the focus was exclusively on the female partner. This is because these women achieved the industry's highest layer and thus should be in possession of valuable thoughts on women's advancement, arising out of personal experience. The conclusion of this study is that networking and mentoring, as isolated phenomena, as well as in a mutually symbiotic relationship, has elements that can affect promotion of women's career advancement. The network can be a place for the mentee to find a mentor. Mentoring can in turn give the adept the tools needed to build valuable and career-wise favorable contacts. Making women aware of this and encourage the use of the phenomenon in a clear career promotion, could be a good basis for female advancement.

Revisionsbranschen karaktäriseras av en hierarkisk organisation med tydliga karriärsteg för medarbetare att följa. För att nå den högsta positionen, partner, är en betydande faktor att medarbetare har en viss storlek på sin kundstock och därmed kan generera intäkter till byrån. Traditionellt har revisionsyrket dominerats av män, men de senaste decennierna har allt fler kvinnor etablerat sig i branschen vilket resulterat i en jämn könsfördelning. På de högre positionerna, såsom partner, dominerar trots det fortfarande männen. Jämställdhet är ett omdebatterat område och förändringar sker kontinuerligt. Syftet med studien är därför att skapa en djupare förståelse för orsakerna till kvinnors underrepresentation på partnernivå inom revisionsbranschen. Vidare kommer det undersökas om det finns skillnader mellan storstads- och småstadskontor som påverkar kvinnors möjlighet att göra karriär inom revisionsbranschen. Den teoretiska referensramen består dels av en grundläggande beskrivning av revisonsyrket och dess organisation, dels av genusteorier som kan förklara varför kvinnor inte återses i samma utsträckning som män på toppbefattningar i arbetslivet. Genom intervjuer med kvinnliga auktoriserade revisorer från småstads- respektive storstadskontor framkommer det att det finns goda möjligheter, oavsett kön, att avancera i karriären. Vår studie tyder på att flera av de teorier som förklarar kvinnors underrepresentation på högre positioner, såsom glastak och homosocialitet, inte upplevs förekomma i någon större omfattning i praktiken, istället är det till stor del är en tidsfråga innan även toppositionerna inom revisionsbranschen är könsbalanserade. Den främsta förklaringen till att kvinnor hamnar efter män i karriären tycks ändå vara att de är föräldralediga längre samt att deras karriärsambitioner förändras i samband med bildandet av familj. Den tydligaste skillnaden som framgår mellan storstads- och småstadskontor är att kvinnor på småstadskontor har begränsad tillgång till kvinnliga förebilder och kvinnliga mentorer vilket kan ha en negativ påverkan på deras karriär. / The audit industry is characterized by a hierarchical organization with clear career steps for employees to follow. In order to reach the highest position, partner, it is important that the employee has a certain number of clients and thereby can generate revenues for the agency. Traditionally, the audit profession has been dominated by men, but in recent decades an increasing number of women have started to work in the industry, which has resulted in a balanced gender distribution. Although, in the higher positions, such as partner, men still dominate. Gender equality is a debated issue and changes occur continuously. The aim of this study is therefore to gain a deeper understanding of the causes of women’s underrepresentation at the partner level in the audit industry. Furthermore, it will be examined if there are any differences between small city offices and large city offices that affect women's career opportunities in the audit industry. The theoretical framework consists partly of a basic description about the audit profession and its organization, and partly by gender theories that can explain why women are not seen at the top positions of the organizations in the same extent as men. Through interviews with female authorized public accountants from small city offices as well as large city offices, it is found that there are good opportunities, regardless of gender, to advance in the career. Our study indicates that several of the theories that explain women's underrepresentation in higher positions, such as glass ceiling and homosociality, are not perceived as something that occurs to a significant extent in practice, instead it is largely a matter of time before the top positions in the audit industry are gender balanced as well. Still, the main reason for women ending up beneath men in their careers seems to be that they are on parental leave longer and that their ambitions for career advancement changes when they have children. The most obvious difference between small city offices and large city offices is that women in small town offices have limited access to female role models and female mentors, which may adversely affect their careers.

En studie om hur en ökad kommersialisering inom revisionsbranschen påverkar revisorers well-being. Begreppet kommersialisering representeras av de tre aspekterna marknadsorientering, kundorientering och affärsorientering medan well-being aspekten representeras av lycka, arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö. Det empiriska resultatet av studien tyder på att kommersialiseringsaspekterna marknadsorientering och affärsorientering har en positiv påverkan på revisorers well-being.

The purpose of this study is to fill the gap identified in how women perceive their opportunities to advance in their careers as auditors in San José, Costa Rica. This study also seeks to get answers to what it is like to work as a woman in a male-dominated industry in the chosen country. Design/methodology/approach: This essay has been carried out using an abductive research approach. Three research questions have thereby been answered with the support of 11 semi- structured interviews with women in roles as auditors at various independent audit firms in San José, Costa Rica. 10 of the interviews were held at the respondent’s respective office and one of the interviews were held digitally. Findings: The study has resulted in women working as auditors in San José, Costa Rica, experiencing discrimination in the workplace. Various factors that underlie discrimination have been identified and these factors include culture and how the men see themselves in their professional role. A factor that has also been shown to have a large and almost decisive influence on the degree of discrimination and the opportunities for women to climb in their careers is the size of the audit firm. The bigger the audit firm, the more discrimination the women experience and the worse opportunities to climb in their career. Research implications: The leading implications are that women's opportunities to advance in their careers and be able to feel secure in their work as auditors in San José, Costa Rica, must be given further attention and be investigated further. This is because the situation that exists today is not sustainable and in order to develop the industry and to even out the skewness that exists between the genders in the country, this problem must be taken care of. This study can contribute as a basis for future research in the field to further investigate the factors that are causal factors for the reality for women in the industry that the study identified. Originality/value: This essay studies the topic of women's opportunities in the audit industry in Costa Rica, which has not been previously explored. Through unfiltered collected data from first-hand sources, the results generated are of high value and could be a good basis for future research within the area.

Bakgrund Revisionsbranschen är en mansdominerad bransch där det råder en vertikal könssegregering, kvinnor rekryteras in i revisionsbranschen men har svårt att nå ledarpositioner och andra högre befattningar. Balans senaste jämställdhetsundersökning visar att 78,9 % av alla partners i de sju största revisionsbyråerna i Sverige är män. Kvinnlig framgång vad gäller maktfulla och inflytelserika positioner i organisationer är absolut nödvändigt för att uppnå jämställdhet och lika möjligheter för kvinnor som män. Frågan som ställs är om det finns skillnader i utförandet av revisionsarbete mellan kvinnor och män och om det är det som förklarar den rådande könssegregeringen i revisionsbranschen. Syfte Syftet med denna studie är att utforska och jämföra kvinnliga respektive manliga revisorers revisionsarbete samt utforska huruvida deras karriäravancemang påverkas till störst del av deras individuella revisionsarbete eller av deras kön. Metod Studien delas upp i två delstudier, en litteraturstudie och en intervjustudie. I litteraturstudien samlas tidigare forskning in och bearbetas. I intervjustudien används en kvalitativ metod och datainsamling sker genom intervjuer. Slutsats Vårt resultat visar att det inte finns några skillnader mellan hur kvinnor och män utför en revision. Trots detta missgynnas kvinnor i revisionsbranschen och når inte lika höga positioner som män. Resultatet indikerar att det främst beror på att kvinnor blir mammor och tar mer ansvar för familjen vilket gör att de har svårare att leva upp till den övertidsnorm som finns i revisionsbranschen. Resultatet visar även att starka könsnormer fortfarande råder inom branschen, ett tecken på det är att kvinnliga revisorer bemöts sämre och ifrågasätts mer än manliga revisorer av klienter. / Background The audit industry is a male dominated industry where a vertical gender segregation exists, women are recruited into the audit industry but have difficulties in achieving leadership positions and other senior positions. Balans latest equality survey shows that 78,9 % of all partners in the seven biggest audit firms in Sweden are men. Female success regarding powerful and influential positions in organisations are absolutely necessary to achieve equality and the same possibilities for women as for men. The question being asked is if there are any differences in audit practice performance between women and men and if that can explain the current gender segregation in the audit industry. Purpose The purpose of this study is to explore and compare female respectively male auditors audit practice performance and explore whether their career advancement is mostly affected by their individual audit practice performance or their gender. Method The study is divided into two substudies, a litterature study and an interview study. In the litterature study previous research is collected and processed. In the interview study a qualitative method is used and the data collection is made through interviews. Conclusion The result shows that there are no differences in how female and male auditors perform an audit. Despite this women are disadvantaged in the audit industry and do not reach as high positions as men. The result indicates that this problem mainly exists because of the fact that women become mothers and take more responsibility of the family which makes it harder to live up to the audit industry’s overtime norm. The result also shows that strong gender norms still exist in the industry, a proof of that is that female auditors are still more mistreated and questioned than male auditors by their clients.

Background/problem: Historically, the audit and finance industry have been dominated by men but today the majority of the co-workers are women. Despite this progress, women in both industries are still underrepresented in top positions and are still facing problems in their career advancement. Purpose: The aim of the study is to describe and explain similarities and differences between women’s experienced career opportunities in the audit and finance industry. Method: 12 hypotheses have been derived from previous studies and theories. The hypotheses were tested using telephone surveys with 79 women from the audit industry and 81 women from the finance industry. Conclusion: Women in the accounting profession experience that they have better career opportunities than women in the finance industry. The main factors that influence women in the audit industry are age, family, health, previous working experience and promotion. Where as in the finance industry age, previous working experience and ambition are the primary factors that influence women’s career opportunities. / Bakgrund/problem: Revisions- och finansbranschen har historiskt sett varit mansdominerade branscher men är idag yrken där en övervägande del är kvinnor. Trots utvecklingen är kvinnor inom båda branscherna underrepresenterade på toppositioner och många kvinnor möter hinder för att göra karriär. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och förklara likheter och skillnader mellan kvinnors upplevda karriärmöjligheter i revisions- och finansbranschen. Metod: 12 hypoteser har härletts utifrån tidigare studier och forskning. Hypoteserna har testats genom telefonenkäter med hjälp av 79 kvinnor från revisionsbranschen och 81 kvinnor från finansbranschen. Slutsats: Kvinnor i revisionsbranschen upplever att de har något bättre karriärmöjligheter än kvinnor i finansbranschen. De främsta faktorerna som påverkar kvinnors karriärmöjligheter i revisionsbranschen är ålder, familj, hälsa, arbetslivserfarenhet och befordran. I finansbranschen är ålder,arbetslivserfarenhet och ambitionsnivå de primära faktorerna för finanskvinnors karriärmöjligheter.

Revisorsprofessionen står inför en stor utmaning i och med en hög personalomsättning och närliggande pensionsavgångar. Förutsedda konsekvenser är en försämrad kvalitet på arbetet, sämre expertis, ifrågasatt oberoende samt ökad arbetsbelastning för kvarvarande revisorer. Tidigare studier visar att icke överensstämmande förväntningar påverkar revisionsmedarbetarnas intentioner att byta yrkesinriktning. Examensarbetet ämnar således identifiera och skapa förståelse för vilka förväntningar som finns på yrkesrollen samt hur den upplevs i realiteten. För att besvara syftet har intervjuer utförts med framtida, nuvarande och före detta medlemmar i revisorsprofessionen. Således kan vi kartlägga förväntningar, åsikter kring arbetet i praktiken samt anledningar till valet att byta yrkesinriktning. Examensarbetet är kvalitativt för att kunna skapa förståelse för hur individer tolkar verkligheten. Vi har sedan använt oss av ett interpretativt synsätt, vilket innebär att vi är tolkande vid analysen av vår empiri. Intervjuerna visade att deltagarna förväntade sig att arbetsbelastningen skulle vara hög och ingångslönen låg, men revisionsmedarbetarna uttryckte samtidigt att de blev förvånade över hur pass låg ingångslönen var samt att arbetsbelastningen var betydligt högre än vad de förväntade sig. Detta var även den vanligaste anledningen till att de före detta anställda valde att sluta och lämna revisorsprofessionen. Det visade sig även att de allra flesta deltagarna egentligen inte hade några förväntningar angående vad en revisor gör, och en anledning till detta är att kommunikationen mellan universiteten och revisionsbyråerna är bristfällig. Revisionsbranschen är på väg att förändras och studien indikerar att sociala egenskaper värderas högre än traditionella egenskaper såsom analysförmåga och noggrannhet. Branschens rörelse mot affärsverksamhet riskerar att förminska betydelsen av professionalitet och därmed ifrågasätta förtroendet för branschen. / The accounting profession is facing a huge challenge due to high employee turnover and retirements. Impaired quality, poorer competence and increased workload are predicted consequences. Previous research shows that a mismatch between expectations and reality creates intentions to leave the profession. Therefore, this study aims to identify expectations regarding the accounting profession and how it is perceived. It also aims to create an understanding of perceptions that future, present and former audit staff have about the accounting profession. To answer the purpose of the study we have interviewed students, audit staff and former audit staff. Thus, we can identify expectations, perceptions of work in practice and reasons for not continuing an employment. The study is qualitative to create an understanding of how individuals interpret the reality. Interviews revealed that the participants associated the audit profession with a high workload and a low initial salary, but they were still surprised over required hours and an even lower salary than expected. This expectation-reality gap was the most common reason why former employees decided to quit. It also turned out that most of the participants did not have expectations regarding which assignments an auditor would have, because the communication between universities and audit firms is perceived as inadequate. The audit industry is about to change, and the study indicates that social characteristics are valued higher than characteristics such as analytical ability and accuracy. The movement towards a more businesslike approach downplays the importance of professionalism and is also jeopardizing the confidence in the audit industry.

Purpose - The purpose of this thesis was to explain the influence of organizational commitment on employee turnover within the audit industry.  Design/methodology/approach - The thesis has a quantitative methodology, and a deductive and explanatory approach. Hierarchical regressions were used to investigate data gathered through a survey.  Findings - The main results revealed that all dimensions of organizational commitment had a negative relation to turnover intentions, where affective commitment was the strongest predictor. Career opportunities had a positive relation to affective commitment and sense of obligation had a positive relation to normative commitment.  Research limitations - The study was performed during the busy season and the Covid-19 pandemic, which potentially could have impacted the results. Snowball sampling was used, which means the non-response rate and the population could not be determined.  Practical implications - Since affective commitment was the strongest dimension to explain turnover intentions, organizations should mainly focus on strategies related to that dimension in order to avoid undesired employee turnover.  Originality/value - This thesis has tested all three dimensions of organizational commitment among audit assistants in Sweden. While previous research has mainly focused on the affective dimension and a mixture of occupational groups within the accounting sector.

Genom åren har det skett en del förändringar i redovisning- och revisionsbranschen i Sverige. Detta har inneburit att enheterna för redovisning och revision har separerats hos några av aktörerna. KPMG och PwC ingår i Big Four och dessa två bolag valde år 2018 att specialisera sig på revision och därmed avyttra redovisningsenheten till riskkapitalbolaget Aspia. Syftet med denna studie är att undersöka upplevda effekter hos medarbetarna efter uppdelningen av redovisning och revision. Studien bygger på tre teorier: Maslows behovsteori, teori om medarbetarnas inställning till förändringar samt Herzbergs tvåfaktorteori. TIllsammans med tidigare forskning presenteras sedan en analysmodell. Studien undersöks med hjälp av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har genomförts för datainsamling. Totalt har fem personer som arbetar som redovisningskonsulter eller revisorer med någon form av koppling till antingen PwC, KPMG eller Aspia intervjuats. Studiens resultat visar att medarbetarnas upplevda effekter av förändringen skiljer sig åt beroende på titel inom branschen. Studien visade även att storleken på individernas verksamma kommun spelade en betydande roll för deras upplevda effekter på faktorerna motivation, tillfredsställelse och karriärmöjligheter. Individernas inställning till förändring är ytterligare en faktor som har visat sig ha en betydande roll för hur medarbetarna mottagit förändringen som skett inom branschen. / The accounting and auditing industry in Sweden has gone through some changes over the last years. One big difference is that the units of accounting and auditing has been separated for some of the actors. KPMG and PwC are a part of the Big Four and in 2018 these two companies chose to specialize in auditing and thereby divest the accounting unit to the venture capital company Aspia. The purpose of this study is to investigate the perceived effects of the employees after the division of accounting and auditing. The study is based on three theories: Maslow’s theory of needs, the theory of employees’ attitudes to changes and Herzberg’s two-factor theory. Together with previous research, an analysis model is then presented. The study is investigated using a qualitative method and the interviews are semi-structured, conducted for data collection. In total, five people who work as accounting consultants or auditors with some connection with either Pwc, KPMG or Aspia. The result of this study shows that the employees’ perceived effects of the change differ depending on the title within the industry. The study also showed that the size of the individual’s active municipality played a significant role for their perceived effects on the factors motivation, satisfaction and career opportunities. Individuals’ attitude to change is another factor that has been found to play a significant role in how employees received the change that has taken place in the industry.

Problem för kvinnor att nå organisatoriska toppositioner har sedan en längre tid varit ett omdebatterat ämne i Sverige. Enligt tidigare forskning ses den svenska revisionsbranschen som mansdominerad där maskulinitet är inbyggd i branschens struktur. Statistiska Centralbyrån visar genom statistik att det råder en jämn könsfördelning för revisorsyrket i Sverige idag. Dock visar tidigare forskning att inom revisionsbranschen tenderar kvinnor att dominera positioner i hierarkins botten och män tenderar i stället att dominera positioner i hierarkins topp. Studiens syfte är att förstå mentorskapets och det sociala nätverkets betydelse för kvinnliga revisorers karriäravancemang. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod med ett abduktivt tillvägagångssätt och med ett hermeneutiskt synsätt, för att på så sätt öka förståelsen kring studiens ämnesområde. Ett antal teorier och begrepp ligger till grund för studiens analys av det empiriska materialet som har samlats in via semistrukturerade intervjuer. Slutsatsen av denna studie är att mentorskap och sociala nätverk är två distinkta faktorer som påverkar kvinnliga revisorers karriäravancemang positivt. Mentorskap är en ensidig kunskapskälla där kunskap överförs från en individ till en annan. Ett socialt nätverk är i stället en ömsesidig kunskapskälla där kunskap överförs ömsesidigt mellan olika individer. Både mentorskap och sociala nätverk är två faktorer som bidrar till att de kvinnliga revisorer får ökad kompetens och erfarenhet vilket i sin tur leder till karriäravancemang. / The problem for women to reach organizational top positions has been a topic of debate for a long time in Sweden. According to previous studies the Swedish auditing industry is seen as male-dominated where masculinity is a part of the structure. Nowadays statistics shows that there is an even gender distribution in the Swedish auditing profession. Although, previous studies show that women in the auditing industry tend to dominate positions at the bottom of the hierarchy and men tend to dominate positions at the top of the hierarchy. The purpose of this study is to understand the importance of mentoring and social network that female auditors have. This study has been conducted through a qualitative method with an abductive approach which contributes to a hermeneutic interpretation. This increases the understanding of the examined area. A set of theories and concepts lies as a basis for the analytical area of the empirical material that has been collected through semi structured interviews. The conclusion of this study is that mentoring, and a social network are two distinguished factors which have a positive effect on female career advancement. Mentoring is a knowledge source that transfers knowledge from one individual to another. A social network is a mutual source which transfers knowledge among different individuals. Mentoring and social networks are factors that contribute female auditors getting an increase in competence and experience which leads to career advancement.