No description available.

No description available.

Diss. Stockholm : Univ., 2004. / 3.-4. [tr.], 2005.

<p>Jag gjorde detta arbetet för att jag var intresserad av vad det fanns för beredskap på skolorna vid olycksfall. Eftersom vi inte fått någon olycksfallsutbildning i vår utbildning så blev jag nyfiken att undersöka vilken kunskap det finns ute på skolorna inom detta området. Den största delen i mitt arbete blev att intervjua personal på skolorna eftersom det inte finns så mycket skrivet om detta. Jag intervjuade skolsköterskor, lärare och skyddsombud. Målet med mitt arbete var bl a att undersöka om det fanns några beredskapsplaner på skolorna när en olycka inträffar samt om det fanns någon rapporteringsskyldighet. Jag läste även två stora undersökningar som berörde olycksfall i skolan. En del av det som hade undersökts jämförde jag med mina undersökningar på skolorna. Mina undersökningar visade att det skiljer mycket mellan olika skolor vad det gäller vilken beredskap som finns när ett olycksfall inträffar. På en skola fanns det ingen beredskap förutom skolsköterskans två dagar på skolan medan det på en annan skola fanns både beredskapsplan och en kortare utbildning för personalen. Att det är dåligt på vissa skolor kan bero på att skosköterskorna fått betydligt fler elever och skolor än för några år sedan. Ansvarsfrågan ligger ofta hos skolsköterskan. Olycksfallen skulle hanteras bättre om skolsköterskorna fick mer tid på skolan. Eftersom detta nu inte är fallet så anser jag att ett bra sätt kan vara att skolsköterskan håller en kortare utbildning för övrig personal om grundläggande sjukvårdskunskap. Detta tycker jag är viktigt då det finns många vuxna på skolan som inte har någon som helst utbildning inom detta området.</p>

Jag gjorde detta arbetet för att jag var intresserad av vad det fanns för beredskap på skolorna vid olycksfall. Eftersom vi inte fått någon olycksfallsutbildning i vår utbildning så blev jag nyfiken att undersöka vilken kunskap det finns ute på skolorna inom detta området. Den största delen i mitt arbete blev att intervjua personal på skolorna eftersom det inte finns så mycket skrivet om detta. Jag intervjuade skolsköterskor, lärare och skyddsombud. Målet med mitt arbete var bl a att undersöka om det fanns några beredskapsplaner på skolorna när en olycka inträffar samt om det fanns någon rapporteringsskyldighet. Jag läste även två stora undersökningar som berörde olycksfall i skolan. En del av det som hade undersökts jämförde jag med mina undersökningar på skolorna. Mina undersökningar visade att det skiljer mycket mellan olika skolor vad det gäller vilken beredskap som finns när ett olycksfall inträffar. På en skola fanns det ingen beredskap förutom skolsköterskans två dagar på skolan medan det på en annan skola fanns både beredskapsplan och en kortare utbildning för personalen. Att det är dåligt på vissa skolor kan bero på att skosköterskorna fått betydligt fler elever och skolor än för några år sedan. Ansvarsfrågan ligger ofta hos skolsköterskan. Olycksfallen skulle hanteras bättre om skolsköterskorna fick mer tid på skolan. Eftersom detta nu inte är fallet så anser jag att ett bra sätt kan vara att skolsköterskan håller en kortare utbildning för övrig personal om grundläggande sjukvårdskunskap. Detta tycker jag är viktigt då det finns många vuxna på skolan som inte har någon som helst utbildning inom detta området.

Syftet är att undersöka om och i så fall hur den psykosociala hälsan i arbetslivet förändrats i Örebros, Västmanlands och Värmlands län mellan år 2005 till 2011 genom att studera skyddsombudsstopp, intervjua Arbetsmiljöverkets inspektörer och regionala skyddsombud samt studera SCB:s statistik.De frågeställningar som besvaras är: Har det skett en förändring av antalet skyddsombudsstopp som rör psykosociala frågor mellan år 2005 till 2011? Har det, enligt Arbetsmiljöverkets inspektörer, skett en förändring av den psykosociala hälsan och hur beskriver de i sådana fall denna? Har det, enligt regionala skyddsombud, skett en förändring av den psykosociala hälsan och hur beskriver de i sådana fall denna? Har det, enligt statistik från SCB, skett en förändring av den psykosociala hälsan och på vilket sätt syns det i sådana fall i statistiken? Frågeställningarna besvaras med hjälp av att dokumentation studerats och intervjuer har genomförts. Teorin som använts i studien är krav-kontroll-stödmodellen. Skyddsombudsstoppen och intervjuerna med inspektörerna visar inte på någon förändring av den psykosociala hälsan. De regionala skyddsombuden anser att den psykosociala hälsan försämrats under de senaste åren. Bemanningsföretag, flexibilitet, brister i kommunikation och för lite stöd är några av de psykosociala arbetsmiljöproblem som finns idag enligt intervjupersonerna. Statistiken visar att fler upplever sitt arbete enformigt och jäktigt, men även att fler får möjlighet att lära sig nya saker i arbetet. / The purpose with this essay is to study if and in that case how the psychosocial health in the working environment has changed in Örebro, Västmanland and Värmland county between year 2005 to 2011 thru studying safety stop, interview inspectors from the Work environment authority and regional safety agents and also studying statistics from Statistics Sweden. The questions at issue are: Has there been a change in the number of safety stops which involves psychosocial questions between the years 2005 to 2011? Has there, according to inspectors from the Work environment authority, been a change in the psychosocial health and how do they in that case describe that change? Has there, according to the regional safety agents, been a change in the psychosocial health and how do they in that case describe that change? Has there, according to statistics from Statistics Sweden, been a change in the psychosocial health and in that case in what way does that show in the statistics? The questions at issue are answered thru studying documentation and thru interviews. The theory that has been used in the study is the demand-control-support model. The safety stops and the inspectors don´t show any change in the psychosocial health. The regional safety agents consider that the psychosocial health has worsened during the last years. Staffing companies, flexibility, lack in communication and too little support are some of the psychosocial work environment problems that exist today according to the interviewees. The statistics show that more people are experiencing their work as monotonous and stressful, but also that more people get a chance to learn new things in their work.

Studien har genomförts för att undersöka hur gymnasieskolor med praktiska yrkesförberedande program arbetar med tillbudsrapportering och systematiskt arbetsmiljöarbete. Genom intervjuer med skolledare och en inspektör från Arbetsmiljöverket har vi fått fram resultat om hur arbetet är tänkt att fungera på skolorna enligt lagar och planer. Vi har sedan genomfört en enkät med 30 lärare på de undersökta skolorna för att få en bild av hur mycket av det systematiska arbetsmiljöarbetet som är förankrat hos den underställda personalen.

<p>Studien har genomförts för att undersöka hur gymnasieskolor med praktiska yrkesförberedande program arbetar med tillbudsrapportering och systematiskt arbetsmiljöarbete. Genom intervjuer med skolledare och en inspektör från Arbetsmiljöverket har vi fått fram resultat om hur arbetet är tänkt att fungera på skolorna enligt lagar och planer. Vi har sedan genomfört en enkät med 30 lärare på de undersökta skolorna för att få en bild av hur mycket av det systematiska arbetsmiljöarbetet som är förankrat hos den underställda personalen.</p>

Safety representatives quickly emerged during the 1900s because accidents were common workplaces in This contributed to the rapid emergence of safety representatives. Safety representatives are appointed at workplaces to contribute to a satisfactory working environment. There are different forms of safety representatives and all of them ill health and accidents at work. work to reduce the risks of In the Swedish Work Environment Act there is a whole chapter on safety representatives, where the representatives' assignments and rights and obligations appear. The most important cornerstone of the safety re presentative's activities is collaboration with the employer, as well as representing other employees. Safety representatives also have support in their assignment based on other Swedish laws. Despite the fact that the representatives have support in law, there are still obstacles in the activities of safety representatives. Based on case law, safety representatives are often hindered in their duties by employers or supervisory staff. It is common for safety representatives, for example, not to allow to par ticipate in meetings that deal with the work environment. Safety representatives also have the right to prohibit dangerous work, but there are requirements that must be met in order to be able to apply this right. It is important for safety representatives to have the knowledge required for the assignment. An important piece of the puzzle is that the employer is aware of it obligations and entails good cooperation with the safety representative .

Skyddsombudsuppdraget är ett förtroendevalt uppdrag, där medarbetarna väljer en representant som ska representera dem i arbetsmiljöfrågor. Skyddsombudets roll är unik och medför rättigheten att kunna stoppa arbetet om det är fara för arbetstagarnas liv och hälsa utan att riskera eventuellt skadeståndsanspråk från arbetsgivaren. Syftet med studien var att studeraskyddsombudens upplevelse av skyddsombudsuppdraget på en kommunal förskola respektive en kommunal grundskola. Studien är kvalitativ, där 10 skyddsombud intervjuats med semistrukturerade intervjuer. Intervjuguiden bestod av bakgrundsfrågor, öppna frågor och en vinjett kopplad till Mintzbergs chefsroller. Transkriptionerna analyserades med tematisk analys. Till diskussionen användes den sociala identitetsteorin. Studiens resultat visar att de skyddsombud som var med i studien överlag verkade nöjda och trivdes med sitt skyddsombudsuppdrag. Uppdraget som skyddsombud hade de tagit för att ingenannan ville ha det, eller för att de hade ett stort intresse för arbetsmiljöfrågor. Alla respondenter nämnde att de var med på arbetsplatsens samverkan, men utöver det varierade deras uppdrag i tid och innehåll. Skyddsombudsuppdraget hade påverkat relationen med rektorn positivt eftersom de träffades mer och för att det fanns en upplevelse av att rektorerna hade förtroende för dem. De flesta respondenterna och deras rektorer hade tydliga strategier för hur de höll isär rollerna (skyddsombud eller medarbetare) genom att de var tydliga gentemot varandra och berättade i vilken roll de var på mötet. Det fanns även strategier gentemot kollegor att tydliggöra vad skyddsombudsuppdraget innebar. För att skyddsombudet inte skulle behöva känna sig utnyttjad eller behöva agera som budbärare i frågor som inte rörde uppdraget. Skyddsombuden gav också uttryck för att det var spännande att ges insyn i verksamheten och få möjlighet att påverka. Skyddsombudsuppdraget sågs av skyddsombuden som ett privilegium där de tillskrivit sig värdet av att tillhöra gruppen skyddsombud. Skyddsombudsrollen hade även blivit viktig för medarbetarnas arbetsidentitet