<p>Mitt syfte med det här arbetet har varit att beskriva hur en svensk grundskola arbetar med att förebygga mobbning och hur arbetet upplevs av lärare och elever. Data har jag samllat in genom att intervjua så kallade elevskyddsombud, lärare och elever. Den skola om jag studerat har valt att bilda en arbetsgrupp mot mobbning, där det ingår 6 stycken personer som arbetar på skolan. Medlemmarna i vuxengruppen mot mobbning fungerar som handledre åt de två elevskyddsombud som finns i varje klass på skolan. Elevskyddsombudens huvuduppgift är att vara uppmärksamma på om det förekommer mobbning och i så fall rapportera det till sin handledare. De ska även se till att ingen behöver vara ensam på rasterna och försöka skapa en bra stämmning på skolan. Alla de sex personer som jag har intervjuat upplever att arbetet med elevskyddsombuden fungerar bra. Både läraren och eleverna anser dock att mobbning bör tas upp i undervisningen i större utsträckning än vad som görs idag.</p>

Mitt syfte med det här arbetet har varit att beskriva hur en svensk grundskola arbetar med att förebygga mobbning och hur arbetet upplevs av lärare och elever. Data har jag samllat in genom att intervjua så kallade elevskyddsombud, lärare och elever. Den skola om jag studerat har valt att bilda en arbetsgrupp mot mobbning, där det ingår 6 stycken personer som arbetar på skolan. Medlemmarna i vuxengruppen mot mobbning fungerar som handledre åt de två elevskyddsombud som finns i varje klass på skolan. Elevskyddsombudens huvuduppgift är att vara uppmärksamma på om det förekommer mobbning och i så fall rapportera det till sin handledare. De ska även se till att ingen behöver vara ensam på rasterna och försöka skapa en bra stämmning på skolan. Alla de sex personer som jag har intervjuat upplever att arbetet med elevskyddsombuden fungerar bra. Både läraren och eleverna anser dock att mobbning bör tas upp i undervisningen i större utsträckning än vad som görs idag.

<p>Jag gjorde detta arbetet för att jag var intresserad av vad det fanns för beredskap på skolorna vid olycksfall. Eftersom vi inte fått någon olycksfallsutbildning i vår utbildning så blev jag nyfiken att undersöka vilken kunskap det finns ute på skolorna inom detta området. Den största delen i mitt arbete blev att intervjua personal på skolorna eftersom det inte finns så mycket skrivet om detta. Jag intervjuade skolsköterskor, lärare och skyddsombud. Målet med mitt arbete var bl a att undersöka om det fanns några beredskapsplaner på skolorna när en olycka inträffar samt om det fanns någon rapporteringsskyldighet. Jag läste även två stora undersökningar som berörde olycksfall i skolan. En del av det som hade undersökts jämförde jag med mina undersökningar på skolorna. Mina undersökningar visade att det skiljer mycket mellan olika skolor vad det gäller vilken beredskap som finns när ett olycksfall inträffar. På en skola fanns det ingen beredskap förutom skolsköterskans två dagar på skolan medan det på en annan skola fanns både beredskapsplan och en kortare utbildning för personalen. Att det är dåligt på vissa skolor kan bero på att skosköterskorna fått betydligt fler elever och skolor än för några år sedan. Ansvarsfrågan ligger ofta hos skolsköterskan. Olycksfallen skulle hanteras bättre om skolsköterskorna fick mer tid på skolan. Eftersom detta nu inte är fallet så anser jag att ett bra sätt kan vara att skolsköterskan håller en kortare utbildning för övrig personal om grundläggande sjukvårdskunskap. Detta tycker jag är viktigt då det finns många vuxna på skolan som inte har någon som helst utbildning inom detta området.</p>

Jag gjorde detta arbetet för att jag var intresserad av vad det fanns för beredskap på skolorna vid olycksfall. Eftersom vi inte fått någon olycksfallsutbildning i vår utbildning så blev jag nyfiken att undersöka vilken kunskap det finns ute på skolorna inom detta området. Den största delen i mitt arbete blev att intervjua personal på skolorna eftersom det inte finns så mycket skrivet om detta. Jag intervjuade skolsköterskor, lärare och skyddsombud. Målet med mitt arbete var bl a att undersöka om det fanns några beredskapsplaner på skolorna när en olycka inträffar samt om det fanns någon rapporteringsskyldighet. Jag läste även två stora undersökningar som berörde olycksfall i skolan. En del av det som hade undersökts jämförde jag med mina undersökningar på skolorna. Mina undersökningar visade att det skiljer mycket mellan olika skolor vad det gäller vilken beredskap som finns när ett olycksfall inträffar. På en skola fanns det ingen beredskap förutom skolsköterskans två dagar på skolan medan det på en annan skola fanns både beredskapsplan och en kortare utbildning för personalen. Att det är dåligt på vissa skolor kan bero på att skosköterskorna fått betydligt fler elever och skolor än för några år sedan. Ansvarsfrågan ligger ofta hos skolsköterskan. Olycksfallen skulle hanteras bättre om skolsköterskorna fick mer tid på skolan. Eftersom detta nu inte är fallet så anser jag att ett bra sätt kan vara att skolsköterskan håller en kortare utbildning för övrig personal om grundläggande sjukvårdskunskap. Detta tycker jag är viktigt då det finns många vuxna på skolan som inte har någon som helst utbildning inom detta området.