Studien syftar till att bidra med kunskap om hur lärare använder målspråket i engelskundervisningen, detta görs genom att undersöka lärarnas förhållningssätt till målspråksanvändning samt i vilken utsträckning och på vilket sätt de kommunicerar på målspråket i undervisningen. Med utgångspunkt i teorier och forskning kring språkinlärning och målspråksundervisning har en kvalitativ studie genomförts med hjälp av en intervju och två observationer med respektive lärare. Informanterna bestod av tre lärare som undervisar i engelska inom årskurs 1-3. Resultaten visar att samtliga lärare har en positiv inställning till målspråksanvändning och använde mer engelska än svenska under observationer. Lärarna uttrycker att de vill använda målspråket mer än de gör idag men upplever sig hindrade av ramfaktorer. Slutsatsen är att en positiv inställning troligtvis leder till att läraren använder sig mer av målspråket i undervisningen, men att det inte är realistiskt att förvänta sig att all kommunikation ska kunna ske uteslutande på målspråket.

Syftet med studien har varit att synliggöra lärares användning av svenska och engelska i engelskundervisningens muntliga delar samt beskriva på vilket sätt språken används av lärare. Dessutom belyser studien vilka uppfattningar om val av språk som förs fram av lärare och hur väl deras uppfattningar överensstämmer med deras faktiska språkanvändning. Fyraverksamma lärare i årskurs 4–6 har observerats och intervjuats för att besvara studiens forsknings­­­frågor. Resultatet visar att samtliga lärare använder både svenska och engelska i de muntliga delarna av engelskundervisning, men i olika omfattning, på olika sätt och i olika situationer. Tre av de fyra lärarna använder svenska som huvudsakligt undervisningsspråk medan en av lärarna använder engelska som huvudsakligt undervisningsspråk. Lärarnas motiv till att använda svenska snarare än engelska har dels beskrivits utifrån deras uppfattningar om elevers kunskaper, dels utifrån lärarnas eget språkliga självförtroende. Lärarens roll som språklig förebild och vikten av mycket språklig input för eleverna har lyfts som argument för att använda engelska.

Studiens resultat visar att klasslärare anser att rollen som språklig förebild är en stor del av deras uppdrag. Dock är uppdraget komplext då det är tidskrävande och kräver kunskap om elevers förutsättningar och behov, samt att det kan vara svårt att få ett fungerande samarbete mellan olika yrkesgrupper där utbildningskrav skiljer sig åt. Personalens förhållningssätt påverkar hur kommunikation möjliggörs och resultatet visar på olika strategier för att öka förutsättningarna där flexibilitet, relationskompetens samt kroppsspråk synliggörs. Metoder i undervisningen är TAKK, digitala hjälpmedel och modellering. Det finns goda resurser, som hög personaltäthet, för att möjliggöra språkutveckling. Däremot påverkar kompetensen hur väl resurserna begränsar eller möjliggör språkutveckling, och där efterfrågas kompetensutveckling. Sammanfattningsvis finns goda möjligheter utifrån ett organisatoriskt perspektiv men det finns utvecklingsområden i förhållande till tidsaspekter och fortbildningsbehov. Studiens slutsats är att elevernas möjlighet till språkutveckling är central i anpassad grundskola inriktning ämnesområden. Klasslärare ser den språkliga interaktionen som en förutsättning för lärande och kommunikationen som grundläggande för eleverna, varför klasslärare och elevassistenter behöver ges fler möjligheter att tillsammans arbeta för att möjliggöra detta för eleverna.

InledningVår studie fokuserar på hur lärare använder sig av talad engelska i undervisningen samt ivilken utsträckning. Läroplanen har utvecklats och en allt mer kommunikativ syn på lärandehar vuxit fram. Lärares undervisningssätt och hur de arbetar med muntlig språkinlärning är avstor vikt för att elever ska få möjlighet att utveckla sin muntliga förmåga i ämnet engelska. Vivill undersöka hur lärare arbetar för att stötta eleverna samt belysa vad som kan hindra demfrån att använda talad engelska.Studiens syfteVår studie fokuserar på i vilken utsträckning lärare använder sig av talad engelska ispråkundervisningen samt hur de stöttar eleverna i utvecklingen av den muntliga förmågan.Studien undersöker även vilka eventuella hinder som kan uppstå för att tala engelska iklassrummet.MetodVi har valt att använda oss av kvalitativa metoder i form av observation och semi-struktureradintervju. Fenomenet studien undersöker är undervisning kring muntligakommunikationsfärdigheter inom ämnet engelska. Studien fokuserar på hermeneutik; att tolkarespondenternas svar i dess sociala kontext och få tillgång till deras upplevelser.ResultatStudiens resultat visar i vilken utsträckning lärare använder sig av muntlig engelska iengelskundervisningen samt hur de stöttar eleverna i utvecklingen av den muntliga förmågan.Resultat från observationerna och intervjuerna presenteras separat och sammanställs sedanparallellt under diskussion. Studien visar att det är upp till varje enskild lärare att avgöra ivilken utsträckning den muntliga undervisningen ska hållas på engelska. Majoriteten avlärarna i studien anser att det är viktigt att tala engelska i största möjliga mån och att deanvänder olika former av stöttning. Dock talar lärarna inte engelska i den omfattning som desjälva anser önskvärt. Faktorer som anses utgöra hinder för att tala engelska i undervisningenär bristande språkligt självförtroende, elevernas varierande kunskapsnivå samt tidsbrist.