No description available.

<p>Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om hur några kontaktfamiljer ser på sina uppdrag, hur de upplever relationerna till kontaktbarnet och dess familj samt om dessa kontaktfamiljer upplever att de fått stöd eller önskar få stöd från Socialtjänsten. Undersökningen har genomförts i form av halvstrukturerade intervjuer med åtta kontaktfamiljer från tre kommuner i Stockholms län.</p><p>Undersökningens resultat visar att det bland annat var viljan att göra en insats för ett barn och att göra något som är bra, som gjorde att dessa familjer valt att bli kontaktfamilj. Två gemensamma faktorer kan utläsas i resultatet angående vilket kontaktfamiljerna ansåg var syftet med deras uppdrag. Den ena är att kontaktfamiljerna på något sätt ville stimulera kontaktbarnet socialt och det andra är att de ville bidra till att utöka barnets nätverk. Flertalet kontaktfamiljer beskrev relationen både till kontaktbarnet och till dess familj, som god. De flesta kontaktfamiljer beskrev att de hade en sporadisk kontakt med Socialtjänsten och att kontakten skedde främst vid den halvårsvisa kontraktförnyelsen. Resultaten har analyserats och diskuterats utifrån ett systemteoretiskt och ett utvecklingsekologiskt perspektiv.</p>

Inom musikvärlden finns det genusstrukturer som ur flera aspekter påverkar musicerande människor negativt. Att känna känslor av osäkerhet och prestationsångest kopplat till musik är vanligt förekommande hos framförallt tjejer som sysslat med musik under sin uppväxt. Detta självständiga arbete handlar om att skapa en musikalisk föreställning som framförs på högstadieskolor med ett musikaliskt material skrivet av kvinnor och med endast kvinnliga musiker på scen. Syftet med arbetet är att genom föreställningen göra elever och lärare medvetna om genusproblematiken i musikvärlden samt erbjuda dem ny kunskap om kvinnliga kompositörer, låtskrivare och musiker i olika genrer. I arbetet går att läsa om hur processen genom gedigen research efter kvinnliga låtskrivare/kompositörer, kontakt med skolor och kvinnliga musiker för deltagande i projektet, planering av föreställningens innehåll samt samtal med elever resulterade i den färdiga föreställningen Jämlik musik? som framfördes för tre högstadieskolor i Stockholm. Förhoppningen är att projektet leder till ett fortsatt arbete med föreställningen och ett fortsatt arbete till att inspirera ungdomar till att våga gå utanför normerna, bryta sina musikaliska barriärer och bli friare i sitt musikaliska utövande.

Ofta i media står det att tjejer måste våga ta mer plats, detta förekommer bland annat i sammanhang som handlar om pop-/rockmusik. Att ta plats kan göras på flera olika sätt, både audiellt, kroppsligt och kunskapsmässigt men också rumsligt (Björck, 2011). Uppdelningen i musik mellan vilka som spelar vilka instrument är heller inte jämn mellan tjejer och killar (Olofsson 2012; Bladh 2008; Jacobson, 2013). Denna uppsats handlar om ensembleundervisning i gymnasiet utifrån ett genusperspektiv med fokus på platstagande men också bemötande lärare–elev. Empirin har tagits fram med hjälp av deltagande observation samt filmning av ensemblelektioner och uppspel. Resultatet visar att skillnaden i kroppsligt och kunskapsmässigt platstagande skilde mycket bland eleverna men inte generellt mellan könen. I audiellt platstagande var det dock en viss skillnad, tjejerna tog där för sig mindre genom att de generellt hade lägre ljudvolym eller spelade försiktigare. En viktig aspekt av resultatet att ta med i framtiden är att det gör skillnad att jobba med jämställdhet, att alla ska ta plats, och att elever får både manliga och kvinnliga förebilder för att inte instrument eller genrer ska kopplas ihop med kön, vilket det delvis gör idag. Skolan som observerades i denna undersökning har gjort just det, jobbat på ett medvetet sätt kring könsroller.

I dagens samhälle går nästan alla barn i åldern 1–5 år i förskolan. Det innebär att de kommer möta många andra individer från olika kulturer och sammanhang under deras vardag. Förskollärares ansvar i detta blir att utforma verksamheten till en trygg, inbjudande och inkluderande plats där alla barn ska känna ett sammanhang och samhörighet. Syftet med studien är att öka kunskapen kring förskollärares beskrivningar av barns kamratkulturer, vilket i sin tur ska öka främjandet av barns goda relationer. Detta har undersökts utifrån en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer av förskollärares beskrivningar varit ledande. Resultatet visar att förskollärarna har en medvetenhet om betydelsen av barns goda relationer och att deras agerande som demokratiska förebilder är bärande i det. Det framkommer även att delaktighet och närvaro är två viktiga aspekter som inte kan uteslutas för att kunna bidra till barns goda relationer. Vår slutsats blir att förskollärare har en betydande roll när det gäller barns relationsskapande och att deras förhållningssätt väger tungt i hur barn formas.

Studiens syfte är att belysa frågan om betydelsen av förebilder för sångares motivation att lära i sångundervisning. Fokus för studien har varit att undersöka på vilka sätt förebilder kan skapa motivation på ett meningsfullt sätt åt sångelevers lärande samt på vilka sätt jag, som forskande lärare, med stöd av aktionsforskning kan utvecklas på ett meningsfullt sätt som pedagog. Då aktionsforskning utgår ifrån vad som sker i olika situationer, har undersökningen bearbetats ur det vetenskapsfilosofiska perspektivet pragmatism. Undersökningen genomfördes genom sånglektioner med två elever som hade varsin sångförebild de ville arbeta utifrån. Eleverna förde parallellt med lektionerna en loggbok över deras lärandeprocess och det gjorde även jag, som undervisande lärare. Elevernas loggböcker användes sedan som underlag för den fortsatta lektionsplaneringen och analyserades efter att undersökningen var slutförd. Analysen av elevernas loggböcker visade olika teman av vikt för elevernas motivation att lära. Dessa teman presenteras i resultatkapitlet och är självförtroende, trygghet, erfarenheter och att skapa mening för sitt lärande. Genom pragmatism, som vetenskapsfilosofiskt perspektiv, har undersökningen lyft betydelsen av elevernas erfarenheter och meningsskapande för deras lärande. Diskussionskapitlet tar upp hur lärare kan arbeta för att möta elevers individuella behov, hur elev och lärare kan fungera som resurser för varandra för att främja lärande samt hur dialogen mellan lärare och elev kan användas som ett redskap i undervisningen för att skapa medvetenhet, mål och nytta för lärandet.

<p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka blivande psykologers subjektiva upplevelse av att gå i egenterapi och hur de påverkas av att det är ett obligatoriskt moment i utbildningen. Via semistrukturerade intervjuer undersöktes tolv studerande på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Av dessa gick fem KBT inriktning på utbildningen och sju PDT inriktning. Data bearbetades genom en tematisk analys. Resultaten visade att egenterapi övervägande upplevs som positiv och betydelsefull både ur en personlig och en professionell synvinkel. Viktiga faktorer var möjligheten till utvecklande av självkännedom och självreflektion. En annan viktig betydelse var den didaktiska, där faktorer som rollinlärning och förebild blev viktiga. Resultatet visade också en skillnad i inställningen till egenterapi beroende på vilken inriktning den studerande valt på utbildningen. Alla sju PDT studenterna var genomgående mycket positiva till momentet. Av de fem KBT studenterna var tre mycket positiva, en mycket negativ och en tveksam. Resultatet visade en övervägande positiv inställning till att momentet egenterapi är obligatoriskt.</p>

Syftet med föreliggande studie var att undersöka blivande psykologers subjektiva upplevelse av att gå i egenterapi och hur de påverkas av att det är ett obligatoriskt moment i utbildningen. Via semistrukturerade intervjuer undersöktes tolv studerande på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Av dessa gick fem KBT inriktning på utbildningen och sju PDT inriktning. Data bearbetades genom en tematisk analys. Resultaten visade att egenterapi övervägande upplevs som positiv och betydelsefull både ur en personlig och en professionell synvinkel. Viktiga faktorer var möjligheten till utvecklande av självkännedom och självreflektion. En annan viktig betydelse var den didaktiska, där faktorer som rollinlärning och förebild blev viktiga. Resultatet visade också en skillnad i inställningen till egenterapi beroende på vilken inriktning den studerande valt på utbildningen. Alla sju PDT studenterna var genomgående mycket positiva till momentet. Av de fem KBT studenterna var tre mycket positiva, en mycket negativ och en tveksam. Resultatet visade en övervägande positiv inställning till att momentet egenterapi är obligatoriskt.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om hur några kontaktfamiljer ser på sina uppdrag, hur de upplever relationerna till kontaktbarnet och dess familj samt om dessa kontaktfamiljer upplever att de fått stöd eller önskar få stöd från Socialtjänsten. Undersökningen har genomförts i form av halvstrukturerade intervjuer med åtta kontaktfamiljer från tre kommuner i Stockholms län. Undersökningens resultat visar att det bland annat var viljan att göra en insats för ett barn och att göra något som är bra, som gjorde att dessa familjer valt att bli kontaktfamilj. Två gemensamma faktorer kan utläsas i resultatet angående vilket kontaktfamiljerna ansåg var syftet med deras uppdrag. Den ena är att kontaktfamiljerna på något sätt ville stimulera kontaktbarnet socialt och det andra är att de ville bidra till att utöka barnets nätverk. Flertalet kontaktfamiljer beskrev relationen både till kontaktbarnet och till dess familj, som god. De flesta kontaktfamiljer beskrev att de hade en sporadisk kontakt med Socialtjänsten och att kontakten skedde främst vid den halvårsvisa kontraktförnyelsen. Resultaten har analyserats och diskuterats utifrån ett systemteoretiskt och ett utvecklingsekologiskt perspektiv.

Titel: En analys av samspelet inom säljcoaching ur ett företagsekonomiskt perspektiv Nivå: C-uppsats i Företagsekonomi Författare: Andreas Dahlström &amp; Lars Steneryd Handledare: Lars-Johan Åge Datum: 2013-06 Syfte: Säljcoaching är idag ett välkänt begrepp och ett viktigt verktyg som finns tillgängligt för att förbättra försäljningsprestationer, maximera produktivitet och uppnå ökad lönsamhet för företag. Huvudsyftet med uppsatsen är att belysa samspelet mellan säljcoachen och personen som blir säljcoachad med avseende på de tre säljcoachingkonstruktionerna - feedback, coachen som en förebild och ömsesidigt förtroende och respekt mellan dessa parter. Metod: En kvalitativ deduktiv metod med ett hermeneutiskt synsätt där analys av empirisk data sammankopplat med teori ska skapa förutsättningar för förståelse av samspelet inom säljcoaching. Empirisk data insamlas med hjälp av sju intervjuer som genomförts med ett företag som arbetar med att sälja tjänster, fastighets-förmedlingsföretaget Fastighetsbyrån. Sedan data insamlats och transkriberats, har en passande kvalitativ analysmetod utvalts med utgångspunkt av syftet. Resultat och slutsats: Studien visar att feedback behöver framföras på rätt sätt, rätt frekvens (hur ofta feedback ges), vid rätt tillfälle och av rätt person, oavsett om det avser feedback för att förhöja en prestation (positiv feedback) eller för att ändra ett beteende (negativ feedback). Vikten av att lyssna innan sändning av feedback har uteslutande framkommit i studien, såväl som ett öppet sinne för olika personlighetstyper och preferenser. Sammanfattningsvis framgick det i studien att en säljcoach bör utgå från ett anpassningsbart tillvägagångssätt för att möta olika personlighetstyper i en säljcoachingprocess, då det som funkar för den ena likväl kan hämma den andra. Förslag till fortsatt forskning: Forskningsområdet kan utökas till att vända sig till flera olika företag inom samma bransch, då detta skulle kunna skapa en övergripande bild för säljcoaching inom en hel bransch. Att vidare belysa samspelet med inriktning mot flera branscher med företag som säljer tjänster tror vi ytterligare skulle kunna öka förståelsen för hur säljcoaching kan bedrivas.Ytterligare förslag till vidare forskning är en studie kring hur företag använder sig av selektiv säljcoaching – fokus på personer som kräver mer andel säljcoaching än andra i samma företag. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar med ökad kunskap och förståelse om det samspel som finns inom verktyget säljcoaching. Vår förhoppning är att säljcoacher och försäljare inom olika branscher ska kunna ta del av studien för att bättre kunna utnyttja förmågan som försäljare inom ett företag har. / Title: An analysis of the interaction of sales coaching from a business administrative perspective Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Andreas Dahlström &amp; Lars Steneryd Supervisor: Lars-Johan Åge Date: 2013-06 Aim: Sales coaching is today a well-known concept and an important tool available when it comes to improving sales performance, maximizing productivity and accomplishing increased profitability. This paper aims to illuminatethe interaction between the sales coach and the person who gets sales coachedwith regard of the three constructs of sales coaching – feedback, the coach as a role-model and trust. Method: A qualitative deductive method with a hermeneutic approach where analysis of empirical data is interlocked with theory and aims to create prerequisites for understanding the interaction of sales coaching. Empirical data is collected with the help of seven interviews which has been performed with assistance from a company that are selling services, the real estate agency Fastighetsbyrån.After the data has been collected and transcribed, a fitting method of analysis has been chosen on the basis of the aim of our paper. Results and conclusions: The study shows that feedback need the right presentation, right frequency (how often it is given), at the right moment and by the right person, regardless if the feedback pertains to heighten an achievement (positive feedback) or to change a behaviour (negative feedback). The importance of listening before sending feedback is exclusive for this study, as well as an open mind for different personalities and preferences.In summary, the paper suggests that a sales coach should presuppose an adaptive approach to encounter different personalities in a sales coaching process, since the things that works for one human being could hamper another. Suggestions for future research: The area of research can be expanded to applicate a larger number of companies in the same line of business, since this could create a general picture of sales coaching within a whole line of business. To further illuminate the interaction with the focus of different line of business with companies that sell services, could add further understanding of how sales coaching can be conducted. Another suggestion for future research is a study that focuses on companies that use selective sales coaching – focus on salespeople who need a bigger share of sales coaching than others in the same company. Contribution of the thesis: The paper contributes with additional knowledge and understanding of the interaction within the tool of sales coaching. Our hope is that sales coaches and salespeople within different line of business will be able to take part of the paper, to better utilize the ability of salespeople within a company.