Den här studien tar sin utgångspunkt i genusteorier och de naturvetenskapliga och tekniska ämnesområdena i skolsammanhang. Syftet är att undersöka vad flickor tänker om ämnena biologi, kemi, fysik och teknik och hur det påverkar valet av fortsatta studier. I undersökningen deltar flickor i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets årskurs 3. I undersökningen användes intervjuer, fokussamtal och enkäter. Resultaten visar att ett personligt ämnesintresse, den egna förmågan och förebilder i familj och kamrater bidrar till att flickor väljer naturvetenskapliga och tekniska studier. Betydelsefullt är att ämnesintresset på något sätt finns i flickornas vardagsliv exempelvis ett naturintresse. Av vikt för att flickorna väljer dessa studier är att de befinner sig i en omgivning, ex familj, som stödjer och främjar naturvetenskapliga och tekniska intressen och studier. Resultaten visar också några av de egenskaper som behövs för att göra gränsöverskridande studieval. Däremot visar resultatet att arbetssätten påverkar i mindre grad till ett personligt intresse för fortsatta studier. Identifieringen med en grupp för att känna tillhörighet är av betydelse i val av ämnesstudier.

Syfte och frågeställningar Elitidrottare har lyfts fram som vår tids kanske främsta förebilder, framför allt för barn och unga. Samtidigt vet vi inte mycket om hur de ser på sina liv eller hur de mår, däremot vet vi att elitidrottskontexten ställer nästan omänskliga krav på utövaren. Studien utforskar vad livskvalitet innebär för svenska elitidrottare och vill bidra till ökad kunskap kring elitidrottarna och den kontext de verkar i, men även till kunskap om vad idén om idrottens fostran av barn och unga innebär. Vad är livskvalitet för en svensk elitidrottare? Vad påverkar en svensk elitidrottares upplevelse av livskvalitet? Metod Studien vilar på fenomenologisk filosofi och metod och utforskar fenomenet livskvalitet och den mening det innebär (”vad är livskvalitet?”) för svenska elitidrottare. Ostrukturerade djupintervjuer med öppna frågor har genomförts med åtta elitidrottare (fem kvinnor och tre män), vilka hade en medelålder på 25,5 år. Resultat Upplevelsen av livskvalitet beskrevs av deltagarna som bestående av två delar: Upplevelser i stunden och rätt förutsättningar. Samtliga deltagare beskrev själva idrottssatsningen som en viktig del av livskvalitet och uttryckte någon form av tacksamhet i samband med denna möjlighet. För att uppleva livskvalitet i och med idrottssatsning krävs det, enligt samtliga deltagare, att man 1) har ett övergripande mål som går ut på “att bli så bra som jag kan bli” samt att man 2) har en plan som har en koppling till det övergripande målet och som ger en känsla av ”att veta var man är på väg”. Det som tydligast träder fram som gemensamt i deltagarnas berättelser om upplevd livskvalitet är dock 3) känslan av att vara på väg i riktning mot idrottssatsningens övergripande mål. Denna känsla beskrivs som en strävan: En känsla av tillit till den egna kroppen och dess förmågor vilket leder till en upplevelse av att vara i rörelse på väg mot det övergripande målet. Strävan beskrivs även som en bekräftelse på att faktiskt vara i rörelse mot det övergripande målet i och med en upplevelse av att ha presterat. Det som i huvudsak påverkade deltagarnas upplevelse och erfarenhet av livskvalitet var deras ekonomiska förutsättningar, deras nära relationer och i vilken utsträckning deras idrott var en del av deras identitet. Slutsats Essensen i svenska elitidrottares upplevelse av livskvalitet är känslan av, och bekräftelsen på, att vara på väg mot sitt övergripande mål som är ”att bli så bra som jag kan bli, i min idrott”. Förslag på område för fortsatt forskning och diskussion är förebilden elitidrottarens funktion och eventuella samhällsnytta mot bakgrund av att det centrala i det goda livet för elitidrottaren är strävan och prestation; vad innebär det exempelvis för barn och unga? / Aim Elite athletes have been presented as the foremost role models for children and young people today. At the same time the personal lives of these elite athletes, their view of life and their well-being have remained unexplored. We do know, however, that the elite sport context places very high physical, psychological and social demands on the athlete. By exploring what ”the good life” means to these role models, we not only gain knowledge about the elite athletes and the context in which they operate, but also knowledge about society's idea of sport as an educator. With the intention of increasing the understanding of their reality the elite athlete’s own experience of “the good life” has been studied by letting them share their experiences of quality of life: What are Swedish elite athletes’ perceptions of quality of life? Furthermore, which factors affects Swedish elite athletes’ experiences of quality of life? Method This study draws upon the theory and methodology of phenomenological philosophy. Within this context, the study explores the essence of “quality of life” amongst Swedish elite athletes. In order to do this, open and unstructured interviews have been conducted with eight female and male athletes who had an average age of 25.5 years. Results Perceived quality of life was described by participants as consisting of two parts: Experiences in the moment and the right conditions. All participants described their sports career as an important part of their vision of quality of life and expressed gratitude associated with this opportunity. To experience quality of life, the findings in this study suggests that it is required that you 1) have an overall goal that sets out to "be as good as I can be", and that you 2) have a plan to achieve this overall goal which provides a sense of "knowing where I'm going". The most distinct theme and common denominator which emerged in all participants’ stories about perceived quality of life, however, is 3) the feeling of being on your way in the direction of ”being as good as I can possibly be”. This feeling is described as a pursuit, as a body related confidence and as being in motion towards the overall goal. It is also described as an experience of having achieved. The main factors that influenced the participants' experiences and their quality of life were the economic conditions, their close relations and the extent to which their sport was a part of their identity. Conclusions Swedish elite athletes describe quality of life as having an overall goal, a plan for how to get there and, above all, a sense of being on their way towards that overall goal. The elite athletes’ perceptions of quality of life were furthermore affected by economic conditions, close relationships and sport identity. Suggested areas for further research and discussion include the function of, and the potential societal benefits emanating from, elite athletes as role models. Based on the knowledge that the essence of quality of life for elite athletes is “the pursuit” and “the achievement”; what are the consequences?

Fenomentet vlogg, kort för video-blogg, har blivit en del av det moderna, digitala medielandskapet. Det har också blivit en del av människors liv när de följer skaparna och tittar på dess vloggar på en daglig basis.  Från följarnas perspektiv har vi undersökt vikten av människorna bakom vloggarna. Mer specifikt undersöker vi hur följare påverkas av skaparen av en vlogg och försöker förstå förhållandet mellan dem. Genom att intervjua personer i åldrarna 16-30 år, som följer minst en vloggare i kategorin livsstil har vi granskat teorier så som parasociala relationer, normbrytande och autencitet.   Resultatet tyder på att det parasociala förhållandet är otillräckligt för att förklara förhållandet mellan en följare och en vloggare. De främsta anledningarna till att man följer vloggare är; underhållning, intresse, inspiration och stöd. Dessutom fann vi att följare uppskattar vloggare som är autentiska och ärliga. Slutligen tyder även resultatet på att det kan finnas en skillnad mellan män och kvinnors följande av vloggar. / The phenomenon of vlogs, short for video log, has become a part of the modern digital media landscape. It has also become a part of peoples’ lives when they follow the creators and watch their videos on a daily basis.  From the perspective of a follower, we have investigated the importance of the people behind the vlogs. More specific, the aim of the study is to examine how followers are influenced by the creator of a vlog and try to understand the relationship between them. By interviewing people aged 16-30 years, that follow at least one vlog of category lifestyle-vlog. We have examined parasocial relationships, norm-breaking and authenticity theories.   The result suggests that the parasocial relationship is insufficient to explain the relationship between a follower and the creator of a vlog. The main reasons for being followed are; entertainment, interest, inspiration and support. Moreover, we found that followers appreciate and choose vlogs that are authentic and honest. Finally, the result also indicates that there may be a difference between men and women's following of a vlogger.

Syftet med min uppsats är att undersöka vad störning beror på enligt lärarna och hur lärarna arbetar för att förebygga störningar. Jag har vidare valt att titta på vad lärarna anser som sina befogenheter. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger i två olika skolor och intervjuat två pedagoger från vardera skolan. Det resultat jag fick fram av min undersökning är att oro kan bero på en mängd olika faktorer. För att motverka och arbeta förebyggande mot störning ska man som lärare vara en auktoritet och en god förebild för eleverna. För att arbeta förebyggande organisationsmässigt i klassrummet ska man införskaffa rutiner, regler, berömma eleverna, skapa relationer, förankringar, möblering efter elevers behov och använda sig av avkopplingsövningar. Miljön man undervisar i ska hållas snygg och städad. Det lärarna anser om sina befogenheter är att de tycker de har för lite rättigheter att tillgå då det uppkommer störande moment i klassrummet

Forskning har kontinuerligt uppmärksammat de positiva effekterna av utomhusaktiviteterna på barns hälsa samt fysiska och kognitiva utveckling. Inom området förskolepedagogik fokuserar denna studie på komplexiteten i utomhusundervisning, med syftet att undersöka förskollärares uppfattningar om möjligheter och hinder för utomhusundervisning i förhållande till förskolans gård och närområde, samt deras roll som förebilder i detta sammanhang.Studien använder en kvalitativ metod med tematisk analys. Empirin har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med sju verksamma förskollärare från två olika förskolor i mellersta Sverige, inklusive en med utomhusprofil. Den insamlade data analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv, och teorin bygger på Vygotskijs syn på lärande där samspel, den proximala utvecklingszon och meningsfulla sammanhang betonas som centrala begrepp. Detta är stor betydelse för förskolans verksamhet, där interaktion i meningsfulla sammanhang i relation till platsens betydelse spelar en viktig roll (Vygotskij, 1995). Resultaten visar på förskollärarnas roll som förebilder i samspelet mellan barnen under utomhusundervisning och indikerar att respondenterna inte ser några direkta hinder för utomhusundervisning, förutom när det gäller vikarier och barnsäkerhet. Resultaten pekar också på att ju större och mer varierad förskolans gård är, samt ju smidigare tillgången till närliggande områden som skogar och lekparker är, desto större blir möjligheterna för undervisning i olika utomhusmiljöer. Dessa slutsatser betonas i studien.

This study aims to explore strategies and methods that Swedish teachers use to motivate middle-school students to read literature. By distributing qualitative surveys to teachers, we seek to gain a deeper understanding of how Swedish teachers motivate their students to engage with literature in the classroom. The study is centered around two main research questions: First, what strategies and methods do teachers use to raise 7–9 students interested in reading literature? Second, what challenges and opportunities do these strategies and methods present? The results show that effective strategies include allocating sufficient time for reading, choosing texts that match the students’ own life experiences and providing the opportunity to choose what to read autonomously. Challenges include not having enough resources and dealing with different interests among students. However, there are opportunities to improve teaching by using a variety of interesting materials. This study highlights how important teachers are when it comes to creating a lively and welcoming space for reading that motivate students to involve and learn more.

Uppsatsens frågeställning är vilka formgivare, konsthantverkare, hantverkare, slöjdare eller andra personer skulle kunna ses som förebilder i pedagogisk slöjd i en nutida kontext. Metoden för att undersöka frågan var en webbenkät riktad till ett urval av grupper som berörs av slöjd på olika sätt. Den vanligaste förebilden bland mina respondenter visade sig vara en svensk man som är släkting. På andra och tredje plats kom två etablerade och, i slöjdkretsar, kända professionella slöjdare; Jögge Surolle Sundqvist och Beth Moen. Respondenterna beskriver sina slöjdförebilder som kreativa, nyfikna och generösa. Bristen på kända förebilder inom slöjd kan i hög grad påverka den pedagogiska slöjdens status och ställning. Ett större fokus på att lyfta fram en bredd av förbilder för slöjd i undervisningen skulle kunna öppna upp för förbättrade möjligheter att arbeta mot det grundskolans kursplan i slöjd tar upp. / The essay's question is what designers, artisans, craftsmen, people working with sloyd or other people could be seen as role models in educational sloyd in a contemporary context. The method of investigating the issue was a web survey targeted at a selection of groups related to sloyd. The most common model among my respondents turned out to be a Swedish man who is a relative. Second and third place came two well-known professional craftsmen; Jögge Surolle Sundqvist and Beth Moen. Respondents describe their role models as creative, curious and generous. The lack of known models in sloyd can greatly affect the status and position of the educational sloyd. More focus on highlighting a width of rolemodels in sloyd teaching could open up for improved opportunities to work according to the elementary school's curriculum in sloyd.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur lärare inom F-3 kan förebygga ungdomsbrottslighet med sin samhällskunskapsundervisning. Problemområdet är att läroplanen framhåller att eleverna ska fostras till samhällsmedborgare, samtidigt beskriver media ett samhälle där barn begår brottsliga handlingar. Ansatsen är kvalitativ och perspektivet är behavioristiskt och tar avstamp i förstärkningsprincipen, detta har skett i kombination med ramfaktorteorin. Resultatet visar att lärare inom F-3 har ett stort personligt engagemang för att deras elever inte ska utveckla ett brottsligt beteende och majoriteten ser det som sitt uppdrag att arbeta förebyggande i grundskolans tidiga år. Slutsatsen är att lärare planerar för och arbetar aktivt med undervisningsmoment som kan motverka ungdomsbrottslighet och att klassrumsdiskussioner är den aktivitet som ges störst utrymme. Lärare ser brottsförebyggande undervisning som sitt uppdrag och har förmågan att identifiera elever i riskzon. För att lärares brottsförebyggande arbete ska vara produktivt behövs ett samarbete på kommunal nivå.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 3 ser på bänkboken och dentysta, fria läsningen i klassrummet. Även deras syn på elevers möjlighet till attfinna sin läslust och kunna utveckla sin läsning undersöks. Resultatet som presenteras i studien bygger på kvalitativa intervjuer med 10 verksamma lärarefrån olika skolor. Undersökningen visar att elevers läslust kan väckas på olikasätt och att läsningen kan påverkas av olika faktorer. Genom att aktivt jobbamed elevers intressen, läsmiljöer i klassrummet och att anpassa läsningen tillelevers nivå, kan läsförmågan gynnas. Även läsande förebilder kan påverkaelevers läsintresse, både hemma och i skolan. Att som lärare vara läsande förebild betecknades som svårt, då tiden sällan finns för att läsa när eleverna läser.Lärarna lyfte även vikten av att behålla läsningen i klassrummet samtidigt somen önskan finns att fler elever läser i hemmet. Genom egen läsning hemma kanelevers avkodningsförmåga och läsflyt öka. Bänkboken är enligt lärarna gynnsam för elevernas läsning, då de får rutiner i klassrummet och möjlighet attfinna ett nytt intresse.

No description available.