Syftet med studien är att ta reda på hur fyra intervjupersoner som är lärare på två olika skolor i samma kommun anser att de bedriver undervisning samt hur elever upplever delaktighet i sitt lärande. Jag avser att jämföra deras upplevelser mot styrdokument läroplanen och den lokala skolplanen. Metoden baserar sig på en fallstudie enligt Meriam (1994). Jag gjorde fyra halvstrukturerade intervjuer med lärare från de båda gymnasieskolorna och två gruppintervjuer med elever från respektive gymnasieskola.Resultatet av undersökningen visar att lärare på respektive gymnasieskola arbetar olika. Min slutsats av undersökningen är att den kommunala gymnasieskolan fortfarande bedriver en form av förmedlingspedagogik, däremot ansåg inte lärarna i den kommunala gymnasieskolan att de bedriver förmedlingspedagogik. Lärarna tycker att det är stor skillnad att undervisa i dag än vad det har varit tidigare. Eleverna känner inte att de kan påverka sin undervisning så mycket jämfört med tidigare.Friskolan arbetar utifrån målen tillsammans med eleven. Eleverna känner sig delaktiga och de känner att de i stor utsträckning kan påverka sin undervisning. Lärare och elever på friskolan arbetade i större utsträckning mot samma mål än vad lärarna i den kommunala gymnasieskolan gjorde.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Lärarroller varierar både inom och mellan nationer. Trots att de finska och svenska lärarna har mycket som förenar så finns det även en hel del som skiljer dem åt. I detta arbete har jag genomfört intervjuer och observationer för att söka svar på vad det finns för likheter och skillnader mellan lärarnas roller i Finland och Sverige. Fyra svenskspråkiga skolor i Finland och tre skolor i Sverige har besökts.</p><p>I arbetet ställer jag följande frågor:</p><p>Vad finns det för olika lärarroller och vad står dessa roller för?</p><p>Hur ser den finska och svenska lärarrollen ut, utifrån undervisningsform, självbild och arbetssituation?</p><p>Svaren som jag kommit fram till pekar på skillnader i lärarnas sätt att undervisa. Den finska läraren använder sig ofta av en uppgiftsorienterad undervisning, där kunskaperna är i centrum, medan den svenska läraren lägger större fokus på elevorienterad undervisning. Detta hör ihop med olika lärarroller som kan sammanfattas i den förmedlande och den handledande rollen.</p><p>Även arbetssituation skiljer sig åt mellan nationerna. De finska lärarna har större frihet att forma sin arbetsdag som de själva vill, medan de svenska lärarna styrs av den arbetsplatsförlagda tiden som tas upp av elevvård och konferenser. Statusen på läraryrket tycks högre i Finland än vad de är i Sverige även om den upplevs som sjunkande i båda länderna.</p><p>Nyckelord: Lärarroller, Finland, Undervisningsform, Lärare</p> / <p>ABSTRACT</p><p>The variety between teachers and their professional roles are big both inside and between nations. Even though the Finish and the Swedish teachers have a lot in common there are several things that differ between them in their professions. I have in my research through observations and interviews been trying to find answers about differences and similarities in the roles of the teachers in these two countries. I have been visiting four Swedish speaking schools in Finland, and three schools in Sweden.</p><p>My two main questions in this project have been:</p><p>What kind of teacher roles exist and what are their characteristics?</p><p>How are the Finnish and the Swedish teacher roles shaped concern teaching stile and notion about the profession and work situation?</p><p>The answers I present in this paper adverts the variances in how the teachers conceive their teaching. The Finnish teachers are more focused on the task to put across knowledge to the tutee, while the Swedish teachers put more effort on the pupil’s wellbeing and the involvement of the tutee in the class. These two areas are related to different roles of the teachers and can be concluded in to the intermediary role and the pupil’s consenter role.</p><p>The working situation is also something that differs between these two nations. The Finnish ones have more freedom to shape there day as they concern while the Swedish teachers are more controlled by the regulation of the working time and conferences. The status of the teacher profession seams a bit higher in Finland compared to Sweden even though it may be declining in both of these countries.</p><p>Keyword: The role of the Teacher, Finland, Teaching stile, Teachers</p>

SAMMANFATTNING Lärarroller varierar både inom och mellan nationer. Trots att de finska och svenska lärarna har mycket som förenar så finns det även en hel del som skiljer dem åt. I detta arbete har jag genomfört intervjuer och observationer för att söka svar på vad det finns för likheter och skillnader mellan lärarnas roller i Finland och Sverige. Fyra svenskspråkiga skolor i Finland och tre skolor i Sverige har besökts. I arbetet ställer jag följande frågor: Vad finns det för olika lärarroller och vad står dessa roller för? Hur ser den finska och svenska lärarrollen ut, utifrån undervisningsform, självbild och arbetssituation? Svaren som jag kommit fram till pekar på skillnader i lärarnas sätt att undervisa. Den finska läraren använder sig ofta av en uppgiftsorienterad undervisning, där kunskaperna är i centrum, medan den svenska läraren lägger större fokus på elevorienterad undervisning. Detta hör ihop med olika lärarroller som kan sammanfattas i den förmedlande och den handledande rollen. Även arbetssituation skiljer sig åt mellan nationerna. De finska lärarna har större frihet att forma sin arbetsdag som de själva vill, medan de svenska lärarna styrs av den arbetsplatsförlagda tiden som tas upp av elevvård och konferenser. Statusen på läraryrket tycks högre i Finland än vad de är i Sverige även om den upplevs som sjunkande i båda länderna. Nyckelord: Lärarroller, Finland, Undervisningsform, Lärare / ABSTRACT The variety between teachers and their professional roles are big both inside and between nations. Even though the Finish and the Swedish teachers have a lot in common there are several things that differ between them in their professions. I have in my research through observations and interviews been trying to find answers about differences and similarities in the roles of the teachers in these two countries. I have been visiting four Swedish speaking schools in Finland, and three schools in Sweden. My two main questions in this project have been: What kind of teacher roles exist and what are their characteristics? How are the Finnish and the Swedish teacher roles shaped concern teaching stile and notion about the profession and work situation? The answers I present in this paper adverts the variances in how the teachers conceive their teaching. The Finnish teachers are more focused on the task to put across knowledge to the tutee, while the Swedish teachers put more effort on the pupil’s wellbeing and the involvement of the tutee in the class. These two areas are related to different roles of the teachers and can be concluded in to the intermediary role and the pupil’s consenter role. The working situation is also something that differs between these two nations. The Finnish ones have more freedom to shape there day as they concern while the Swedish teachers are more controlled by the regulation of the working time and conferences. The status of the teacher profession seams a bit higher in Finland compared to Sweden even though it may be declining in both of these countries. Keyword: The role of the Teacher, Finland, Teaching stile, Teachers

Examensarbetets syfte är att undersöka hur skolan identifierar och hur speciallärare ser på orsaker till matematiksvårigheter, samt hur speciallärare arbetar med elever som visar på matematiksvårigheter under de senare åren. Under tredje frågeställningen ställs även frågan om vad speciallärare anser om integrerad samt segregerad undervisningsform. De kvalitativa intervjuerna genomfördes på speciallärarnas arbetsplats efter deras önskemål. Intervjuerna genomfördes med sex olika speciallärare, varav tre stycken har speciallärarexamen och tre stycken har bara lärarexamen men jobbar som speciallärare, på grundskolor i Växjö kommun, Ljungby kommun och Värnamo kommun. Undersökningen visar att identifieringen av elever som visar på matematiksvårigheter sker huvudsakligen genom diagnoser men också genom den ordinarie lärarens observationer i klassrummet. De flesta av speciallärarna anser att dåligt självförtroende är en stor bidragande orsak till elevers matematiksvårigheter, men även att elever med läs och skrivsvårigheter får svårigheter i matematik. Vidare framgår det av intervjuerna att arbetet med elever som visar på matematiksvårigheter alltid börjar med en ordentlig kartläggning av orsakerna till elevens matematiksvårigheter. Kartläggningen sker genom olika former av diagnoser samt observationer där man tar reda på vad eleven behärskar och vad det är som brister.

<p>Examensarbetets syfte är att undersöka hur skolan identifierar och hur speciallärare ser på orsaker till matematiksvårigheter, samt hur speciallärare arbetar med elever som visar på matematiksvårigheter under de senare åren. Under tredje frågeställningen ställs även frågan om vad speciallärare anser om integrerad samt segregerad undervisningsform. De kvalitativa intervjuerna genomfördes på speciallärarnas arbetsplats efter deras önskemål. Intervjuerna genomfördes med sex olika speciallärare, varav tre stycken har speciallärarexamen och tre stycken har bara lärarexamen men jobbar som speciallärare, på grundskolor i Växjö kommun, Ljungby kommun och Värnamo kommun.</p><p>Undersökningen visar att identifieringen av elever som visar på matematiksvårigheter sker huvudsakligen genom diagnoser men också genom den ordinarie lärarens observationer i klassrummet. De flesta av speciallärarna anser att dåligt självförtroende är en stor bidragande orsak till elevers matematiksvårigheter, men även att elever med läs och skrivsvårigheter får svårigheter i matematik.</p><p>Vidare framgår det av intervjuerna att arbetet med elever som visar på matematiksvårigheter alltid börjar med en ordentlig kartläggning av orsakerna till elevens matematiksvårigheter. Kartläggningen sker genom olika former av diagnoser samt observationer där man tar reda på vad eleven behärskar och vad det är som brister.</p>

Arbetets syfte är att undersöka vilka synpunkter matematiklärare i årskurs 7-9 har på nivågrupper som undervisningsform. Detta för att försöka klargöra varför vissa skolor/lärare väljer att undervisa i nivågrupper och andra inte. Det finns både forskning som stödjer och som inte stödjer valet av nivågrupper. En av anledningarna till den oenighet som råder är att frågan om nivågruppering har både en pedagogisk och en ideologisk aspekt. Uppsatsen inleds med en bakgrund bestående av en kort historik, styrdokument och en sammanställning av forskning kring nivågrupper i matematik. Därefter presenteras en enkätundersökning som riktar sig till matematiklärare i årskurs 7-9. Undersökningen behandlar dels organisatoriska frågor kring nivågrupper, dels åsiktsfrågor om vilka elever som främjas genom valet av undervisningsform. Resultaten från undersökningen visar att organisationen kring nivågrupper är ganska styrd av läraren, där byte mellan grupperna är möjliga men problematiska för både lärare och elever. Lärare som undervisar i nivågrupper anser att nivågrupper främjar både högpresterande och lågpresterande elever. Lärare som undervisar i heterogena klasser menar däremot att nivågrupper främst främjar högpresterande elever.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida attityden till undervisningsform skiljer sig åt bland gymnasieelever beroende på personlighetsdrag, könstillhörighet samt föräldrars utbildningsnivå. Studien omfattade 85 elever från fem olika gymnasieprogram. För att studera deltagarens personlighetsdrag användes påståenden gällande extraversion samt samvetsgrannhet hämtade ur NEO-PI-testet vilket bygger på femfaktormodellen. Eleverna fick även svara på egenformulerade påståenden gällande attityd till undervisningsform. I hypoteserna troddes det finnas ett samband mellan personlighetsdragen extraversion och samvetsgrannhet och attityden till undervisningsform. Det troddes även finnas ett samband mellan föräldrars utbildningsnivå samt könsskillnader i attityd till undervisningsform. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan samvetsgrannhet och attityd till individuellt arbete. I diskussionsavsnittet förs resonemang kring resultatet i relation till tidigare forskning samt möjliga anledningar till varför resultatet ej överrensstämde med studiens hypoteser.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida attityden till undervisningsform skiljer sig åt bland gymnasieelever beroende på personlighetsdrag, könstillhörighet samt föräldrars utbildningsnivå. Studien omfattade 85 elever från fem olika gymnasieprogram. För att studera deltagarens personlighetsdrag användes påståenden gällande extraversion samt samvetsgrannhet hämtade ur NEO-PI-testet vilket bygger på femfaktormodellen. Eleverna fick även svara på egenformulerade påståenden gällande attityd till undervisningsform. I hypoteserna troddes det finnas ett samband mellan personlighetsdragen extraversion och samvetsgrannhet och attityden till undervisningsform. Det troddes även finnas ett samband mellan föräldrars utbildningsnivå samt könsskillnader i attityd till undervisningsform. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan samvetsgrannhet och attityd till individuellt arbete. I diskussionsavsnittet förs resonemang kring resultatet i relation till tidigare forskning samt möjliga anledningar till varför resultatet ej överrensstämde med studiens hypoteser.

<p>Arbetets syfte är att undersöka vilka synpunkter matematiklärare i årskurs 7-9 har på nivågrupper som undervisningsform. Detta för att försöka klargöra varför vissa skolor/lärare väljer att undervisa i nivågrupper och andra inte. Det finns både forskning som stödjer och som inte stödjer valet av nivågrupper. En av anledningarna till den oenighet som råder är att frågan om nivågruppering har både en pedagogisk och en ideologisk aspekt.</p><p>Uppsatsen inleds med en bakgrund bestående av en kort historik, styrdokument och en sammanställning av forskning kring nivågrupper i matematik. Därefter presenteras en enkätundersökning som riktar sig till matematiklärare i årskurs 7-9. Undersökningen behandlar dels organisatoriska frågor kring nivågrupper, dels åsiktsfrågor om vilka elever som främjas genom valet av undervisningsform. Resultaten från undersökningen visar att organisationen kring nivågrupper är ganska styrd av läraren, där byte mellan grupperna är möjliga men problematiska för både lärare och elever. Lärare som undervisar i nivågrupper anser att nivågrupper främjar både högpresterande och lågpresterande elever. Lärare som undervisar i heterogena klasser menar däremot att nivågrupper främst främjar högpresterande elever.</p>

The work covered in our essay touches on areas of "Stories and History use". During the course of the work, we have systematically analyzed several theses, doctoral theses and studies to seek a given answer to the question "What does research about the use of stories say to increase students' history consciousness?". The purpose of the work is to investigate how teachers or students use stories to influence students' history consciousness. In a classroom session, the aim is to identify the opportunities and possible obstacles that may occur when learning history and stories. In addition, the aim is to use research to see if history didactics can provide different methods to help the learning process or flesh out the concepts. The selection of sources that became important to the work was retrieved using the search methods: EBSCO, Libsearch, Libguide and avhandling.se. When the information was collected, revised and analyzed we finally discussed if what we collected could answer our question. The conclusion we came up with was as follows: With the help of research, we can suggest that the use of narrative is something that should not be excluded from teaching. Doesn't matter which age group or subject you are studying. When students get oriented in space and time, their history consciousness is activated as they probably draw similarities with themselves or use stories to understand something.