Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida attityden till undervisningsform skiljer sig åt bland gymnasieelever beroende på personlighetsdrag, könstillhörighet samt föräldrars utbildningsnivå. Studien omfattade 85 elever från fem olika gymnasieprogram. För att studera deltagarens personlighetsdrag användes påståenden gällande extraversion samt samvetsgrannhet hämtade ur NEO-PI-testet vilket bygger på femfaktormodellen. Eleverna fick även svara på egenformulerade påståenden gällande attityd till undervisningsform. I hypoteserna troddes det finnas ett samband mellan personlighetsdragen extraversion och samvetsgrannhet och attityden till undervisningsform. Det troddes även finnas ett samband mellan föräldrars utbildningsnivå samt könsskillnader i attityd till undervisningsform. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan samvetsgrannhet och attityd till individuellt arbete. I diskussionsavsnittet förs resonemang kring resultatet i relation till tidigare forskning samt möjliga anledningar till varför resultatet ej överrensstämde med studiens hypoteser.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida attityden till undervisningsform skiljer sig åt bland gymnasieelever beroende på personlighetsdrag, könstillhörighet samt föräldrars utbildningsnivå. Studien omfattade 85 elever från fem olika gymnasieprogram. För att studera deltagarens personlighetsdrag användes påståenden gällande extraversion samt samvetsgrannhet hämtade ur NEO-PI-testet vilket bygger på femfaktormodellen. Eleverna fick även svara på egenformulerade påståenden gällande attityd till undervisningsform. I hypoteserna troddes det finnas ett samband mellan personlighetsdragen extraversion och samvetsgrannhet och attityden till undervisningsform. Det troddes även finnas ett samband mellan föräldrars utbildningsnivå samt könsskillnader i attityd till undervisningsform. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan samvetsgrannhet och attityd till individuellt arbete. I diskussionsavsnittet förs resonemang kring resultatet i relation till tidigare forskning samt möjliga anledningar till varför resultatet ej överrensstämde med studiens hypoteser.

Matematikundervisningen i dagens skola ska planeras med hänsyn till flera olika aspekter. En sådan aspekt är att många elever är flerspråkiga och kommer med olika bakgrunder och erfarenheter. Det ställer krav på att lärare ska utforma en utvecklande undervisning som kan tillgodose elevers olika kunskaper och språk. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lärare arbetar med flerspråkiga elevers matematikinlärning utifrån ett didaktiskt perspektiv. Arbetet utgår från tre teman; språk, kommunikation/interaktion samt sociokulturell bakgrund. Studien utgår från en kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex lärare valdes ut på olika grundskolor i samma kommun. Undersökningen avgränsades till grundskolor för att analysen skulle få ett bredare perspektiv med fokus på lågstadiet och mellanstadiet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där interaktionen mellan elever och lärare står i fokus och där lärandet sker i samspel med andra. Det är något som är särskilt viktigt för de flerspråkiga eleverna. Resultatet visar att språk, kommunikation och interaktion samt sociokulturell bakgrund är tre områden som alla lärarna tyckte var betydelsefulla för flerspråkiga elevers kunskapsinlärning. Lärarna gav en bild av att mycket ansvar läggs på den enskilde läraren då skolor generellt sett inte har några gemensamma arbetssätt eller strategier för att utforma matematikundervisning för flerspråkiga elever. Lärarna upplever dock att de saknar tillräckligt med kunskap för att skapa denna typ av undervisning. Ytterligare aspekter som lärarna lyfte fram var att socioekonomisk bakgrund och föräldrars utbildningsnivå påverkar elevers attityd till skolan och studier. Studiens slutsats är att lärare behöver få betydligt mer kunskaper inom flerspråkiga elevers matematikinlärning. De behöver få fler verktyg för att kunna möta dessa elever och för att bedriva en kvalitativ undervisning.

Utgångspunkten för denna studie är att sociokulturell bakgrund och geografisk position påverkar aspirationer för vidareutbildning hos ungdomar i glesbygden. I denna studie undersöks aspirationer ur ett arbetslivsperspektiv; vilka aspirationer till vidareutbildning unga vuxna i ett litet samhälle har samt vilka aspekter av livet som aktualiseras i deras resonemang. Denna studie syftar till att bidra med en förståelse för hur unga gruvarbetare ser på vidareutbildning inom karriären, samt hur sociokulturell bakgrund och geografisk position kommer till uttryck i deras aspirationer. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med unga gruvarbetare som bor och arbetar i ett gruvsamhälle. Det empiriska materialet analyseras utifrån Bourdieus kapitalteori som innefattar begreppen habitus, tillgångar och fält. Genom att undersöka individernas habitus och symboliska tillgångar, hur de förhåller sig till gruvarbetets fält, vad de tycker är värt att investera i, samt vilken mening de lägger i kompetensutveckling, kunde slutsatser dras om deras aspirationer i förhållande till social bakgrund och geografisk position. Resultatet visar att majoriteten av de unga gruvarbetarna upplever att det inte finns utvecklingspotential i gruvan. Geografiska, ekonomiska och sociala faktorer påverkar både gruvarbetarnas upplevda möjlighet till utveckling samt viljan till kompetensutveckling. De har investerat i platsspecifika tillgångar, såsom socialt och ekonomiskt kapital i form av familj, kollegor och en bra lön, vilket binder dem till gruvsamhället. De som vill utvecklas i karriären ser sig flytta från samhället eller byta yrke och bransch. För dem hör inte utbildningsaspirationer ihop med gruvan.

<p>Syftet med studien är att undersöka om det nya personlighetsformuläret Pers Q fungerar på ungdomar samt studera eventuella könsskillnader i personlighet. Vidare undersöks om bakgrundsvariablerna årskurs, syskonplacering, sociokulturell bakgrund samt självuppskattad skolprestation har samband med personligheten. Studien är ett led i utprövningen av Pers Q som mäter verifierade personlighetsfaktorer med validitet för arbetskriterier. Respondenterna består av 138 killar och 233 tjejer från gymnasiet (n=371). En explorativ principalkomponentanalys verifierade en tidigare faktorstruktur med sju personlighetsfaktorer: Omtanke om andra (alfa ,87), Noggrannhet (,84), Social förmåga (,84), Kreativitet (,82), Humörinstabilitet (,77), Stresstålighet (,76) samt Självförtroende (,72). Resultatet visar signifikanta könsskillnader i fem av sju faktorindex. Slutresultatet visar att Pers Q är ett snabbt och lätthanterligt personlighetsformulär som fungerar väl på ungdomar.</p>

Syftet med studien är att undersöka om det nya personlighetsformuläret Pers Q fungerar på ungdomar samt studera eventuella könsskillnader i personlighet. Vidare undersöks om bakgrundsvariablerna årskurs, syskonplacering, sociokulturell bakgrund samt självuppskattad skolprestation har samband med personligheten. Studien är ett led i utprövningen av Pers Q som mäter verifierade personlighetsfaktorer med validitet för arbetskriterier. Respondenterna består av 138 killar och 233 tjejer från gymnasiet (n=371). En explorativ principalkomponentanalys verifierade en tidigare faktorstruktur med sju personlighetsfaktorer: Omtanke om andra (alfa ,87), Noggrannhet (,84), Social förmåga (,84), Kreativitet (,82), Humörinstabilitet (,77), Stresstålighet (,76) samt Självförtroende (,72). Resultatet visar signifikanta könsskillnader i fem av sju faktorindex. Slutresultatet visar att Pers Q är ett snabbt och lätthanterligt personlighetsformulär som fungerar väl på ungdomar.

I vårt arbete har vi genom kvalitativa intervjuer med åtta elever från två olika stadsdelar, undersökt vad åtta elever i åldrarna 7-9 år tänker kring fattigdom. Som blivande lärare vill vi veta vad elever tänker kring begreppet fattigdom; vilka erfarenheter de har, hur de tror att fattiga människor upplever sin situation, vad fattigdom innebär samt om de anser sig själva eller andra kunna påverka. Detta för att vi ska kunna undervisa erfarenhetsbaserat kring hållbar utveckling. Vårt syfte är även att se om det finns några sociokulturella skillnader beroende på elevernas bakgrund. Vi har genom vårt arbete konstaterat att barnen har många olika tankar kring fattigdom. Vi har i vissa fall även sett tendenser till att barnens sociokulturella bakgrund påverkar hur de tänker kring fattigdom, då deras erfarenheter påverkar deras uppfattning.

<p>Sverige är idag inte längre ett homogent land utan numera är det ett mångkulturellt land där många nationaliteter, etniciteter och religioner ska samspela. Hur kan det vara att lära sig ett andraspråk och vilka faktorer är viktiga i tillägnandet av det? Syftet med denna studie var att se hur undervisningen kan se ut i en mångkulturell grundskola där flertalet av eleverna har ett annat modersmål än svenska, med fokus på om och hur skolan arbetar med att tillvarata andraspråksinlärarnas modersmål gentemot svenskan. Tanken var även att få ta del av andra faktorer såsom hemmets, skolan och fritidsverksamhetens roll i tillägnandet av ett andraspråk. Detta för att blivande och verksamma pedagoger samt andra som är intresserade inom andraspråksinlärning ska kunna få se hur undervisning inom detta kan se ut och bedrivas. Därför valdes det att göra en etnografisk fallundersökning med ett kvalitativt angreppssätt för att i datainsamlingen ha tillgång till olika instrument av intervjuer och deltagande observationer samt ta del av olika artefakter. Detta val av metod gjorde det möjligt att få ta del av en elevs väg i den svenska skolan genom interjuver med pedagoger som arbetat med eleven och deltagande observationer samt intervjuer med hemmet i form med elevens mamma. Av resultaten som går att ta del av i denna rapport framkommer det att hur skolan tillvaratar andraspråksinlärarens modersmål gentemot svenskan spelar roll för hur tillägnandet av målspråket ska utvecklas. Även har olika undervisningsmetoder i skolan och interaktionen mellan skola, hem och fritidsverksamhet visat sig vara viktiga delar för hur andraspråksinlärningen ska fortgå.</p> / <p>Sweden are today no longer a homogeneous country without now is that a multicultural country where many nationalities, ethnicities and religions will influence each other. How can it be to learn a second language and which factors are important conquer the second language? The purpose with this study was to see how an education can perform in a multicultural compulsory education where the majority of the students have another mother tongue than Swedish with focus on if the school works with safeguarding second language learner’s mother tongue in relation to the Swedish language. The thought was also to take part of other factors as home, school and the spare time’s roles in conquering a second language. In order to proposed and active teachers and others who are interested within second language learning will allso be able to see how the education within this can be like and to be carried out. Therefore, it was chosen to do an ethnographic case survey with a qualitative position in order to collect the information by have access to different instruments of interviews and participating observations and to take part of different artefacts. This choice of method did it possible to take part of the pupil's road in the Swedish school through interviews with teachers who worked with the pupil, participating observations and interviews with the home in mould with the pupil's mother. Of the result that goes to take part of in this report is that the second language learner’s mother tongue in relation to the Swedish language plays a significant role for how to conquer the second language. How the second language learning continues depends on among other thing as teaching, interaction between schools, home and the spare time’s role which are all important factors for the pupil’s conquering a second language.</p>

Sverige är idag inte längre ett homogent land utan numera är det ett mångkulturellt land där många nationaliteter, etniciteter och religioner ska samspela. Hur kan det vara att lära sig ett andraspråk och vilka faktorer är viktiga i tillägnandet av det? Syftet med denna studie var att se hur undervisningen kan se ut i en mångkulturell grundskola där flertalet av eleverna har ett annat modersmål än svenska, med fokus på om och hur skolan arbetar med att tillvarata andraspråksinlärarnas modersmål gentemot svenskan. Tanken var även att få ta del av andra faktorer såsom hemmets, skolan och fritidsverksamhetens roll i tillägnandet av ett andraspråk. Detta för att blivande och verksamma pedagoger samt andra som är intresserade inom andraspråksinlärning ska kunna få se hur undervisning inom detta kan se ut och bedrivas. Därför valdes det att göra en etnografisk fallundersökning med ett kvalitativt angreppssätt för att i datainsamlingen ha tillgång till olika instrument av intervjuer och deltagande observationer samt ta del av olika artefakter. Detta val av metod gjorde det möjligt att få ta del av en elevs väg i den svenska skolan genom interjuver med pedagoger som arbetat med eleven och deltagande observationer samt intervjuer med hemmet i form med elevens mamma. Av resultaten som går att ta del av i denna rapport framkommer det att hur skolan tillvaratar andraspråksinlärarens modersmål gentemot svenskan spelar roll för hur tillägnandet av målspråket ska utvecklas. Även har olika undervisningsmetoder i skolan och interaktionen mellan skola, hem och fritidsverksamhet visat sig vara viktiga delar för hur andraspråksinlärningen ska fortgå. / Sweden are today no longer a homogeneous country without now is that a multicultural country where many nationalities, ethnicities and religions will influence each other. How can it be to learn a second language and which factors are important conquer the second language? The purpose with this study was to see how an education can perform in a multicultural compulsory education where the majority of the students have another mother tongue than Swedish with focus on if the school works with safeguarding second language learner’s mother tongue in relation to the Swedish language. The thought was also to take part of other factors as home, school and the spare time’s roles in conquering a second language. In order to proposed and active teachers and others who are interested within second language learning will allso be able to see how the education within this can be like and to be carried out. Therefore, it was chosen to do an ethnographic case survey with a qualitative position in order to collect the information by have access to different instruments of interviews and participating observations and to take part of different artefacts. This choice of method did it possible to take part of the pupil's road in the Swedish school through interviews with teachers who worked with the pupil, participating observations and interviews with the home in mould with the pupil's mother. Of the result that goes to take part of in this report is that the second language learner’s mother tongue in relation to the Swedish language plays a significant role for how to conquer the second language. How the second language learning continues depends on among other thing as teaching, interaction between schools, home and the spare time’s role which are all important factors for the pupil’s conquering a second language.