Utgångspunkten för denna studie är att sociokulturell bakgrund och geografisk position påverkar aspirationer för vidareutbildning hos ungdomar i glesbygden. I denna studie undersöks aspirationer ur ett arbetslivsperspektiv; vilka aspirationer till vidareutbildning unga vuxna i ett litet samhälle har samt vilka aspekter av livet som aktualiseras i deras resonemang. Denna studie syftar till att bidra med en förståelse för hur unga gruvarbetare ser på vidareutbildning inom karriären, samt hur sociokulturell bakgrund och geografisk position kommer till uttryck i deras aspirationer. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med unga gruvarbetare som bor och arbetar i ett gruvsamhälle. Det empiriska materialet analyseras utifrån Bourdieus kapitalteori som innefattar begreppen habitus, tillgångar och fält. Genom att undersöka individernas habitus och symboliska tillgångar, hur de förhåller sig till gruvarbetets fält, vad de tycker är värt att investera i, samt vilken mening de lägger i kompetensutveckling, kunde slutsatser dras om deras aspirationer i förhållande till social bakgrund och geografisk position. Resultatet visar att majoriteten av de unga gruvarbetarna upplever att det inte finns utvecklingspotential i gruvan. Geografiska, ekonomiska och sociala faktorer påverkar både gruvarbetarnas upplevda möjlighet till utveckling samt viljan till kompetensutveckling. De har investerat i platsspecifika tillgångar, såsom socialt och ekonomiskt kapital i form av familj, kollegor och en bra lön, vilket binder dem till gruvsamhället. De som vill utvecklas i karriären ser sig flytta från samhället eller byta yrke och bransch. För dem hör inte utbildningsaspirationer ihop med gruvan.

Finns det skillnader i pojkars och flickors yrkesaspirationer i de lägre årskurserna? Hur ser i så fall skillnaderna ut? Och förstärks skillnaderna av skolornas socioekonomiska status såväl som årskurs? Tidigare studier visar att barn i de lägre skolåldrarna, såväl som i förskoleåldern, har könsstereotypa yrkesaspirationer. Forskningsområdet i den svenska kontexten är gles, men att det i många avseenden finns en verksamhetsförankrad praktik för tidiga studie- och yrkesvägledande aktiviteter i de lägre årskurserna. Studien visar att elevernas har könsstereotypa yrkesaspirationer i tidig ålder. Sambanden är starka och signifikanta. Elevernas skolors socioekonomisk status såväl som årskursvariabeln har marginella effekter på könsstereotypiseringen. Studien visar vidare ett behov av ytterligare forskning i området som kan stärka upp tidiga studie- och yrkesvägledande insatser såväl som undersöka barn i karriärutvecklingsprocessen.