Finns det skillnader i pojkars och flickors yrkesaspirationer i de lägre årskurserna? Hur ser i så fall skillnaderna ut? Och förstärks skillnaderna av skolornas socioekonomiska status såväl som årskurs? Tidigare studier visar att barn i de lägre skolåldrarna, såväl som i förskoleåldern, har könsstereotypa yrkesaspirationer. Forskningsområdet i den svenska kontexten är gles, men att det i många avseenden finns en verksamhetsförankrad praktik för tidiga studie- och yrkesvägledande aktiviteter i de lägre årskurserna. Studien visar att elevernas har könsstereotypa yrkesaspirationer i tidig ålder. Sambanden är starka och signifikanta. Elevernas skolors socioekonomisk status såväl som årskursvariabeln har marginella effekter på könsstereotypiseringen. Studien visar vidare ett behov av ytterligare forskning i området som kan stärka upp tidiga studie- och yrkesvägledande insatser såväl som undersöka barn i karriärutvecklingsprocessen.

Studiens syfte är att studera upplevelsen av introduktionsprocessen och den första tiden i arbete hos nyanställda vårdbiträden inom hemtjänsten vid Skellefteå kommun. Detta för att undersöka vad som krävs för att skapa en vilja att stanna kvar inom yrket. Huvudfrågeställningen är; vilka faktorer i arbetet påverkar viljan att stanna kvar i arbetet? En andra frågeställning är; har introduktionen betydelse för att skapa motivation i arbetet? Datamaterialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog sju informanter i studien, varav fyra kvarstår i arbete och tre har avslutat sin tjänst. Studien har en abduktiv ansats och materialet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Tre teman kunde utrönas; faktorer för en lyckad introduktion, individuella förutsättningar och organisatoriska villkor, samt tydliga karriärvägar och utvecklingsmöjligheter. Informanterna menade att stöd från arbetsgruppen är en förutsättning för att klara av arbetet. Arbetet kräver även att individen har ett intresse för yrket, samtidigt som organisationen behöver skapa förutsättningar och utvecklingsmöjligheter för medarbetaren under anställningen. Studiens slutsats är att introduktionsprocessen i sig inte är huvudsaklig påverkansfaktor till att vilja kvarstå i arbete. Individens egna driv och intresse tillsammans med arbetsgruppens välkomnande och utvecklingsmöjligheter i arbetet är styrande faktorer till att en individ väljer att stanna kvar inom yrket. Studien finner få skillnader kring upplevelsen av introduktion mellan de två olika informantgrupperna. / The aim of this qualitative research is to examine the onboarding process of newly recruited healthcare employees’ in the elderly care of Skellefteå Municipality. The questions relevant to this study are: what factors at work impacts the employees’ willingness to stay and does the introduction process have any significance on creating motivation at work? The empirical data was collected by semi structured interviews. A total of four employees and three former employees participated. The empirical data was analysed by using qualitative content analysis. Three themes were identified; factors for a successful introduction, individual qualification skills and organizational terms, and opportunities to manage careers and individual development. The support from co-workers were regarded as a crucial factor for the employees to manage their new work. The work itself also requires the new employee to be driven. At the same time, the organization needs to offer career development and create an environment that supports the employee throughout the employment. In conclusion, the onboarding process itself is not the main factor that affects the employees’ willingness to stay. The support from co-workers and supervisors, the willpower and the employee’s own interest at working combination with career and development opportunities is located as the main factors. The study finds few differences regarding the experience of the introduction process between the two different informant groups.