Utgångspunkten för denna studie är att sociokulturell bakgrund och geografisk position påverkar aspirationer för vidareutbildning hos ungdomar i glesbygden. I denna studie undersöks aspirationer ur ett arbetslivsperspektiv; vilka aspirationer till vidareutbildning unga vuxna i ett litet samhälle har samt vilka aspekter av livet som aktualiseras i deras resonemang. Denna studie syftar till att bidra med en förståelse för hur unga gruvarbetare ser på vidareutbildning inom karriären, samt hur sociokulturell bakgrund och geografisk position kommer till uttryck i deras aspirationer. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med unga gruvarbetare som bor och arbetar i ett gruvsamhälle. Det empiriska materialet analyseras utifrån Bourdieus kapitalteori som innefattar begreppen habitus, tillgångar och fält. Genom att undersöka individernas habitus och symboliska tillgångar, hur de förhåller sig till gruvarbetets fält, vad de tycker är värt att investera i, samt vilken mening de lägger i kompetensutveckling, kunde slutsatser dras om deras aspirationer i förhållande till social bakgrund och geografisk position. Resultatet visar att majoriteten av de unga gruvarbetarna upplever att det inte finns utvecklingspotential i gruvan. Geografiska, ekonomiska och sociala faktorer påverkar både gruvarbetarnas upplevda möjlighet till utveckling samt viljan till kompetensutveckling. De har investerat i platsspecifika tillgångar, såsom socialt och ekonomiskt kapital i form av familj, kollegor och en bra lön, vilket binder dem till gruvsamhället. De som vill utvecklas i karriären ser sig flytta från samhället eller byta yrke och bransch. För dem hör inte utbildningsaspirationer ihop med gruvan.

De ökade utmaningarna världen står inför och det växande intresset för hållbara investeringar gör att företagens sociala ansvar blir en allt viktigare fråga. Forskare menar att detta sociala ansvar som förväntas från intressenterna har blivit ett problem för företagen, och som följd av detta har rapportering av sådan verksamhet blivit vanligare. Då det inte finns någon klarhet i definitionen för vad CSR innebär så är det upp till företagen själva att tolka uttrycket vilket kan leda till stora skillnader i vad de väljer att prioritera i linje med deras moraliska kriterier och värderingar. Vissa företag har en tendens att anpassa CSR-arbetet för att skapa uppmärksamhet efter de fördelar som finns, andra som ett sätt att tillfredsställa sina intressenter. Detta kritiseras för att ske istället för att genuint arbeta med socialt ansvarsfulla handlingar och implementera dessa i organisationen. Syftet med denna studie var att studera det existerade sambandet mellan CSR-arbete och lönsamhet, med fokus på europeiska företag. Vidare har studien inriktat sig på att studera detta samband tillsammans med tre kontrollvariabler, storlek, sett till antal anställda, sektor och geografisk position.Urvalet i studien bestod av 352 europeiska företag fördelade inom 11 sektorer som är kategoriserade efter Global Industry Classification Standard (GICS). Dessa har testats genom en stiganalys som är en sammansättning av bivariata- och multivariata regressionsanalyser, där även samtliga variabler inkluderades. Resultatet i studien indikerar bland annat att större företag arbetar mer med CSR men att det nödvändigtvis inte leder till högre lönsamhet. Vidare visar resultatet att sektor inte har någon betydelse för varken mängden CSR-arbete eller lönsamheten, resultatet visar snarare att sektor har en negativ effekt på lönsamheten. Slutligen visade studiens resultat att europeiska företags geografiska position inte innebär en större mängd CSR-arbete. Detta visar att oberoende av det land företaget är beläget i så innebär det nödvändigtvis inte mer CSR-arbete, samtidigt som resultatet visade att geografisk position kan ha en positiv inverkan på lönsamheten. / The increased challenge the world is facing and the growing interest and demands in sustainable investment make corporate social responsibility an increasingly and important questions for companies. Researchers even argue that this social responsibility that is expected from different stakeholders has become an issue for the companies, and as a result, reporting of such activities has become more common. Since there is no clear definition for what CSR means, it is up to the companies themselves to interpret the expression, which can lead to large differences in what they prioritize and work with. Some companies tend to adapt CSR in a way to draw attention to the benefits that exist, others as a way to satisfy their stakeholders. This is criticized for happening instead of genuinely working with socially responsible actions and implementing them in the organization. The purpose of this study was to examine the existing relationship between the CSR and profitability, focusing on European companies. Furthermore, the study has focused on examine this connection together with three control variables, firm size, in terms of number of employees, sector and geographical position.The selection in the study consisted of 352 European companies distributed in 11 sectors categorized according to the Global Industry Classification Standard (GICS) which has been tested in a path analysis which is a composition of bivariate and multivariate regression analysis, including all the variables. The results of the study indicate that larger companies work more with CSR in their organization, but it does not necessarily lead to a higher profitability. Furthermore, the result show that the sector has no significance meaning for the amount of CSR work or profitability, the result rather shows that the sector has a negative effect on profitability. Finally, the result showed that the geographical position of the European companies does not involve a greater amount of CSR work. This shows that, irrespective of the country in which the company is located, it does not necessarily mean more work with CSR, while the result showed that geographical position can have a positive effect on the profitability.

The purpose of this study was to explore the relationship between the use of green environments in dementia nursing-homes depending on the staff's educational level, the geographical position of nursing-homes and the time the elderly spend in green environments. This was a cross-sectional survey study with a total of 49 assistant nurses working in retirement homes for elderly with dementia in Gävleborg county, Sweden. The survey included a series of questions derived from four hypotheses:  There was predicted to be a difference in 1.     the nursing assistants use of green spaces for the health of residents depending on the nursing homes geographical position, 2.     the use of green spaces for the health of residents depending on the educational level of nursing assistants, 3.     the time the elderly residents spend in the green spaces depending on the nursing homes geographical position, and 4.     the time the elderly residents spend in the green spaces depending on the educational level of nursing assistants. The data was analysed using the analysis program IBM SPSS Statistics, version 27. The study findings suggests that there might be a relationship between nursing assistants use of green spaces to promote the health of elderly and geographical position of the nursing home. Further research is needed to determine which factors are at play regarding nursing assistants’ use of green spaces for residents of nursing homes. / Syftet med detta arbete var att undersöka relationen mellan användandet av gröna miljöer på demensboenden beroende på personalens utbildningsnivå, boendens geografiska position och tiden de äldre vistas i gröna miljöer. Detta var en tvärsnitts enkätundersökning med totalt 49 undersköterskor som arbetar på äldreboenden för äldre med demens i Region Gävleborg Sverige. Enkäten inkluderade en rad frågor formulerade utifrån fyra forskningshypoteser:  Det finns en skillnad i 1.     undersköterskors användning av gröna miljöer för de äldres hälsa beroende på äldreboendens geografiska position, 2.     användningen av gröna miljöer för de äldres hälsa beroende på undersköterskornas utbildningsnivå, 3.     tiden då de äldre vistas i gröna miljöer beroende på äldreboendens geografiska position, 4.     tiden då de äldre vistas i gröna miljöer beroende på undersköterskornas utbildningsnivå. Rådatat analyserades med hjälp av analysprogrammet IBM SPSS Statistics, version 27. Studiens resultat tyder på att det kan finnas en relation mellan undersköterskors användning av gröna miljöer för att främja de äldres hälsa och äldreboendens geografiska position. Ytterligare forskning behövs för att fastställa vilka faktorer som påverkar undersköterskors användning av gröna miljöer för äldres hälsa på äldreboenden.