Syftet med denna studie är att få en överblick över läs- och skrivundervisningen i förskoleklass, årskurs 1, 2 och 3. Syftet är även att belysa vilka läromedel som används i undervisningen. Frågeställningarna är: -         Hur undervisas elever i läsning -         Hur undervisas elever i skrivning -         Vilka läromedel används i svenska Studien är baserad på en enkätundersökning till verksamma pedagoger i 4 kommuner i Västra Götaland. Resultatet visar att många pedagoger i förskoleklass hjälper barnen att utveckla sin fonologiska medvetenhet med material som innehåller mycket språklekar. I årskurs 1 läggs mycket av elevernas studietid på att lära sig avkoda genom att koppla samman grafem och fonem. I alla årskurser förekommer det att pedagogerna ger eleverna strategier för utveckla sin egen skrivning och läsning inom olika genrer.  Eleverna ges dock inte tillfälle att samtala och utveckla sin läs- och skrivförmåga tillsammans i meningsfulla sammanhang. I resultatet kan man också se att datorn inte har haft den genomslagskraft i undervisningen som den haft i övriga samhället.

Studier har visat att flickor och pojkar bemöts olika efter liknande beteende, och att högläsning är en viktig del av den tidiga undervisningen. Fokuset i den här studien är därmed att se hur kön och genus porträtteras i ett antal böcker som läses högt i dagens svenska skolor. Den teoretiska utgångspunkten utgår från Yvonne Hirdmans genusystem och normkritiskt perspektiv. Det empiriska materialet består av 21, mestadels kvantitativa, enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda lärare verksamma i lågstadiet, och textanalyser på de tre, från enkätsvaren, oftast nämnda högläsningsböckerna. Högläsningsböckerna är Mio min Mio av Astrid Lindgren, Snögrottan av Laura Trenter, Christoffer Asklöf och Joel Prisell och de har analyserats med Nikolajevas motsatsschema, samt Lena Kårelands definition av identifikation. Resultatet från enkäterna visade att majoriteten av de lärarna som svarade hade en intention att reflektera över sitt val, och ofta ansåg de även att de reflektera över kön och genus. Vad lärarna prioriterar först varierar dock, och det framgick även att normbrytande högläsningslitteratur vanligtvis inte är lättillgängligt. Textanalyserna speglar dock inte riktigt de svaren som gavs i enkäten. Alla tre verken har nämligen alla pojkar i första rum, där flickorna får en sekundär roll. Pojkarna/männen och flickorna/kvinnorna är även i stora drag ganska karakteristiska enligt Nikolajevas motsatsschema. Mio lägger exempelvis väldigt mycket vikt vid att riddare är synonymt med mod och är man modig så gråter man inte, eller Daniel och Andreas som är aktiva och bygger en snögrotta. Det finns även några undantag från detta, exempelvis Jack som är en väldigt okarakterisitsk pojke eftersom att han uttrycken sin oro och hopplöshet på ett sätt som annars är mer stereotypt för en flicka. Ett annat resultat som framkom av analysen var att det framför allt är pojkar som får möjligheten att spegla sig med karaktärerna i boken. Ur studien har det framkommit att lärare anser sig själva reflektera över de val de gör när de väljer högläsningslitteratur, men det har även framkommit att det inte alltid speglas i praktiken.

Inkludering är ett nyanserat och mångfacetterat område som är väldigt aktuell i dagens mångkulturella samhällen. De stora flyktingvågorna som inkommit till Sverige har medfört stora förändringar i landet, inte minst för det svenska skolsystemet. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga, sammanställa och analysera forskning som kännetecknar nyanlända elevers möjligheter till inkludering med fokus på lågstadiets f-3 i den svenska grundskolan. För att uppfylla kunskapsöversiktens syfte användes tre frågeställningar: Vad kännetecknar forskningen om inkludering av nyanlända elever i den svenska grundskolan? Hur framställs inkludering i forskningen? Vilka strategier förinkludering framställs i forskningen? Tio vetenskapliga artiklar identifierades genom noga formulerade urvalskriterier, sökord och sökordskombinationer genom användandet av två databaser. Dessa artiklar användes sedan för att kartlägga forskningen genom djupläsning och kodning. Resultatet visade att goda förutsättningar behövs för nyanlända elever för att de ska kunna börja om på nytt och kunna utvecklas till kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Forskningsfältet visade att kvalitativa tillvägagångssätt och analysmetoder används frekvent och att flertalet studier använt sig av intervjuer för att empiriskt undersöka hur nyanlända elever inkluderas i den svenska grundskolan. Begreppet rumslig inkludering betonas då forskningen visar på att man placerar nyanlända elever i förberedelseklasser för att senare inkluderas i ordinarie klasser och undervisning trots språkliga och kunskapsmässiga svårigheter. Resultatet av denna forskning visar att det idag saknas interkulturell och språklig kompetens hos skolpersonal och skolledning samt en enhetlig strategi för att bemöta nyanlända elevers emotionella, språkliga och kunskapsmässiga behov.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur sju F-3 lärare ser på undervisning för hållbar utveckling samt fördjupa kunskapen om hur de arbetar med hållbar utveckling. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där informanterna arbetar på olika skolor. För att öka förståelsen kring betydelsen av hållbar utveckling använder vi oss av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska  teori (1979). Vi har även använt Uitto & Salorantas (2017) forskning för att styrka våra teorier gällande arbetet med hållbar utveckling i skolan. Resultatet visar att begreppet hållbar utveckling är mångtydigt och komplext. Skolornas arbete är en viktig del i samhällets uppbyggnad. Resultatet visar även att det finns en tydlig koppling mellan arbetet med hållbar utveckling och hur det sociala klimatet ser ut på skolorna. Relationsbyggande är en väsentlig del i elevernas välmående och kunskapsutveckling. En stor del av samhällets framtid hänger på skolans sätt att tolka och arbeta med hållbar utveckling. För att bygga ett tryggt och stabilt samhälle krävs det att vi går hand i hand mot en hållbar framtid.

Ett av grundskolans främsta mål är att samtliga elever oavsett behov och förutsättningar ska utveckla lärande och kunskaper i sin läs- och skrivförmåga. Examensarbetet syftar till att undersöka lärares uppfattningar om hur en genrepedagogisk undervisning fungerar för elever i de tidigare skolåren som befinner sig i läs- och skrivsvårigheter. Genrepedagogiken tar stöd från Vygotskijs lärandeteori och Hallidays språkteori. Således är studiens teoretiska ramverk förankrat till den sociokulturella teorin och systematisk-funktionella lingvistiken. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem lärare (åk 1-3) ligger till grund för vår studie. Respondenterna arbetar i tre olika kommuner i sydöstra Sverige. Utifrån intervjuerna har vi sammanställt tre teman; genrepedagogiken i klassrummet, scaffoldning/stöttning i lärandet och genrepedagogiken och läs-och skrivsvårigheter. Resultaten visar att lärares förkunskaper om genrepedagogiken påverkar tillämpningen i undervisningen, att samtliga lärare är överens om att all stöttning är en förutsättning för elevers lärande, men också att de använder liknande stöttning för alla elever. Även det gemensamma textskapandet betonas som en central och viktig process. Slutsatserna vi drar är att lärare som brinner för genrepedagogiken är de som ger uttryck för att elever i läs- och skrivsvårigheter gynnas mest av genrepedagogiken och att cirkelmodellen framställs som fördelaktig för elever i svårigheter.

Tidigare forskning beskriver att högläsning främjar ett läsintresse. Samtidigt visarPISA-resultat att läsintresset hos elever minskar. Utifrån den inspektionen väcktes ennyfikenhet i mig att undersöka hur lärare arbetar med högläsning kombinerat med att främjaett läsintresse. Syftet med denna studie är därmed att undersöka hur lärare i årskurs 1–3beskriver att de arbetar med högläsning i svenskundervisningen för att främja elevernasläsintresse för skönlitteratur. I studien har sex behöriga lärare i årskurs 1–3 deltagit. För attkunna besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod bestående av semistruktureradeintervjuer. Studiens resultat sammanställdes utifrån lärarnas uttalande och analyseradesdärefter. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att samtliga lärareser högläsningen som viktig och att de därför läser varje dag. Däremot visar lärarna enbristande medvetenhet om planerade högläsningstillfällen samt hur lärarna aktivt kan arbetamed högläsning för att främja ett läsintresse. Slutsatsen blir därmed att lärare bör få merkunskap om hur det går att arbeta med en högläsningsbok för att kunna utveckla olikaaspekter i läsutvecklingen och läsintresset. / <p>Svenska</p>

I detta examensarbete undersöks klassrummet som kommunikativt rum. Forskning visar atttalutrymmet i klassrummet är ojämnt fördelat, på så sätt att läraren tar den största delen avtalutrymmet jämfört med eleverna. Enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmen (2011) ska "eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sitt tal- ochskriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga” (s. 247). Klassrummet somkommunikativt rum utforskas i detta examensarbete genom att undersöka på vilka sätt lärarearbetar i de lägre årskurserna för att låta alla elever komma till tals. Det är i begreppetflerstämmighet som examensarbetet tar sin teoretiska utgångspunkt. I examensarbetet har jagvalt att göra en empirisk, kvalitativ och en kvantitativ undersökning genom insamling,bearbetning och analys av data från observationer i fyra olika klassrum, i årskurs 1-3, ochintervjuer med de fyra klasslärarna.Resultatet visar att lärare och elevers talutrymme är jämnt fördelat. Lärarna står för igenomsnitt 51% i de fyra klasserna och eleverna för 49%. Sett till antal interaktionerförekommer stora variationer hos eleverna. Den elev som har färst antal har endast eninteraktion och den elev som har flest har 24 stycken interaktioner.Lärarintervjuerna ger en beskrivning av olika sätt att möjliggöra interaktion och muntlighet,genom att organisera undervisningen, planera undervisningens innehåll samt sittförhållningssätt mot enskilda elever.

Sverige har under de tre senaste decennierna blivit ett alltmer mångkulturellt land till följd av globalisering, migration och krig. De stora flyktingvågorna har medfört stora förändringar för det svenska skolsystemet. Bristande behovsprövning och låg måluppfyllelse i svenskämnet har väckt frågor om hur lågstadielärare arbetar för att främja läsinlärning för nyanlända elever och hur undervisningen anpassas för att göra lärmiljön inkluderande för dessa elever. Syftet med denna studie var att identifiera och karaktärisera vad som karaktäriserar lågstadielärares didaktiska val inom svenskämnet med fokus på läsinlärning för nyanlända elever samt hur de anpassar sin undervisning för att göra lärmiljön inkluderande för dessa elever. Genom en kvalitativ studie med utgångspunkt i Westlunds (2017) läsinlärningsteori i relation till läsinlärning och Asp-Onsjös (2006) inkluderingsteori har vi valt att genomföra semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat baseras på sex intervjuade lärares uppfattningar och erfarenheter kring arbetet med läsinlärning och inkludering av nyanlända elever i grundskolans tidigare årskurser. Studiens resultat visar att studiehandledning, meningsfulla läxor och en mix av olika läsinlärningsmetoder är väsentliga aspekter i arbetet som syftar till att främja läsinlärningen hos nyanlända elever. Vidare visar även resultatet att direktplacering, individanpassning, högläsning, tydliga instruktioner, digitala appar, relationer och elevens behov att få komma ifrån den ordinarie undervisningen är dagliga anpassningar som görs i undervisningen för att göra lärmiljön inkluderande för de nyanlända eleverna.

Syftet med vår studie var att undersöka hur olika pedagoger på en grundskola med elever i årskurs F-3 arbetar med och samarbetar kring läsfrämjande insatser, som innefattar både läsmotivation och läsförmåga. Studien är en kvalitativ intervjustudie som genomfördes på en svensk grundskola där fem pedagoger intervjuades och fick berätta om sina upplevelser av läsning och läsförmåga, motivation, läsfrämjande insatser och ramfaktorers påverkan på deras arbetsplats.Intervjumaterialet analyserades tematiskt utifrån frågeställningarna. Studien utgick från tre frågeställningar. Första frågeställningen behandlar hur pedagogerna ser på syftet med läsning och hur de arbetar för att utveckla elevers läsförmåga. Den andra frågeställningen behandlar hur pedagogerna ser på motivation och hur de arbetar för att stärka elevers motivation. Den tredje frågeställningen behandlar hur pedagogerna ser på yttre faktorer som kan påverka deras arbete samt hur samverkan kring det läsfrämjande arbetet ser ut på skolan. Resultatet av vår studie visade att pedagogerna på skolan menar att ledningen är en central faktor för att skolans läsfrämjande arbete ska bli bra och att pedagogerna känner att de fick gehör för sina idéer. Skolan arbetar läsfrämjande med gemensamma läsprojekt i form av sagoväsen, ett bemannat skolbibliotek, riktade insatser med stödpedagog med hund för de elever i störst behov av motivation samt temaarbeten som involverar hela skolan där pedagogerna får utrymme att vara läsande förebilder. En välfungerande samverkan på skolan genomsyrar samtliga pedagogers svar och kunde kopplas till alla forskningsfrågor.