Syftet med studien är att undersöka om och hur åtta lärare med olika yrkeserfarenhet inom årskurserna ett till tre arbetar med högläsning i sin svenskundervisning med fokus på vilka faktorer som påverkar valet av högläsningslitteratur. Det teoretiska perspektivet vi har utgått ifrån när vi analyserade vår data baseras på Hetmars triangelmodell (eleven, läraren och litteraturen) och de ämnesdidaktiska grundfrågorna vad, hur och varför. Metoden som vi använt oss av är semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna i studien har ett litteraturintresse. Lärarna läser högt dagligen för sina elever och det finns många skäl till högläsning, vilka främst är språkutveckling och ökad läslust. Lärarna har egna teorier om högläsning och litteratur men behöver anpassa sin undervisning utifrån en rad olika praktiska och sociala aspekter, vilka ligger till grund för lärarnas val av högläsningslitteratur. Högläsning är ett vanligt undervisningsinslag på lågstadiet som kräver många komplexa beslut och som vi därför uppfattar som en konst alla lärare bör behärska.

Studier har visat att flickor och pojkar bemöts olika efter liknande beteende, och att högläsning är en viktig del av den tidiga undervisningen. Fokuset i den här studien är därmed att se hur kön och genus porträtteras i ett antal böcker som läses högt i dagens svenska skolor. Den teoretiska utgångspunkten utgår från Yvonne Hirdmans genusystem och normkritiskt perspektiv. Det empiriska materialet består av 21, mestadels kvantitativa, enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda lärare verksamma i lågstadiet, och textanalyser på de tre, från enkätsvaren, oftast nämnda högläsningsböckerna. Högläsningsböckerna är Mio min Mio av Astrid Lindgren, Snögrottan av Laura Trenter, Christoffer Asklöf och Joel Prisell och de har analyserats med Nikolajevas motsatsschema, samt Lena Kårelands definition av identifikation. Resultatet från enkäterna visade att majoriteten av de lärarna som svarade hade en intention att reflektera över sitt val, och ofta ansåg de även att de reflektera över kön och genus. Vad lärarna prioriterar först varierar dock, och det framgick även att normbrytande högläsningslitteratur vanligtvis inte är lättillgängligt. Textanalyserna speglar dock inte riktigt de svaren som gavs i enkäten. Alla tre verken har nämligen alla pojkar i första rum, där flickorna får en sekundär roll. Pojkarna/männen och flickorna/kvinnorna är även i stora drag ganska karakteristiska enligt Nikolajevas motsatsschema. Mio lägger exempelvis väldigt mycket vikt vid att riddare är synonymt med mod och är man modig så gråter man inte, eller Daniel och Andreas som är aktiva och bygger en snögrotta. Det finns även några undantag från detta, exempelvis Jack som är en väldigt okarakterisitsk pojke eftersom att han uttrycken sin oro och hopplöshet på ett sätt som annars är mer stereotypt för en flicka. Ett annat resultat som framkom av analysen var att det framför allt är pojkar som får möjligheten att spegla sig med karaktärerna i boken. Ur studien har det framkommit att lärare anser sig själva reflektera över de val de gör när de väljer högläsningslitteratur, men det har även framkommit att det inte alltid speglas i praktiken.

I vår första studie som gjordes under SA1 visade det sig att även om lärare ansåg sig vara normkritiska vid valet av högläsningsböcker så visade det sig inte riktigt när vi analyserade böckerna. Vi funderade då på om den normkritiska aspekten kommer in i arbetet med böcker, alltså boksamtal. Därmed blev vårt fokus med den här studien att undersöka om och hur lärare använder sig av normkritiska boksamtal. Den teoretiska utgångspunkt vi utgått ifrån är Receptionsteori, vilken fördjupas ytterligare med teoretikerna Aidan Chambers och Louise Rosenblatt. Det empiriska materialet består av ett hundratal kvantitativa enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda lärare verksamma i lågstadiet i ett antal mellanstora län i Sverige. Resultatet från enkäterna påvisar att en stor majoritet lärare anser att de är medvetna om kön och genus när de väljer högläsningslitteratur, och att de försöker vara varierande och inkluderande. Det var också en stor andel som också arbetade med antingen bara boksamtal kopplat till högläsningen, eller till och med normkritiska boksamtal. De som ändå uppger att de inte har boksamtal uppger att det är brist på tid och kunskap som är de största stoppklossarna, vilket kan ses som något problematiskt då studier visar att det är en väldigt ojämn fördelning gällande kön och genus i barnböcker. Studien påvisar alltså att lärare i mångt och mycket är medvetna om sina val och tänker normkritiskt sett till kön och genus, samt att boksamtal i stor del är något som prioriteras av lärare.