Global ETD Search

1	Högläsning och boksamtal : En studie om högläsning och olika sätt att använda boksamtal / Using books in booktalk : A study of reading aloud and some different ways to use booktalk Jönsson, Ann-Cathrin, Lyckman, Marie-Anne January 2012 (has links) I följande uppsats har en nyfikenhet kring hur högläsning och boksamtal används i förskolor varit huvudområdet. Det har undersökts på tio utvalda förskolor och bland tio yrkesarbetande utvalda pedagoger. Genom observationer på två förskolor och en enkätundersökning bland tio yrkesarbetande pedagoger på tio utvalda förskolor har Marie-Anne Lyckman och Ann-Cathrin Jönsson kommit fram till ett resultat och en tolkning av det. Detta redovisas i två metoddelar för respektive förskola samt en metoddel för enkätfrågorna till de tio utvalda pedagogerna. Tillsammans med varje metoddel finns en resultatdel. Vad forskare och teoretiker beskriver i sin litteratur har tillsammans med metoder och resultat bildat en helhet där tolkningar och undersökningar blivit diskuterat. boksamtal Aidan Chambers högläsning
2	Boksamtal i undervisningen Ekström, Johanna January 2012 (has links) INLEDNING OCH PROBLEM: När jag under min utbildning genomförde min verksamhetsförlagda utbildning upplevde jag att skönlitteraturen som lästes i klasserna sällan behandlades med samtal. Oftast lärde sig eleverna att skriva ”bokrecensioner”, men de fick aldrig samtala och reflektera om det lästa. Jag funderade över om detta kunde ha en negativ påverkan på elevernas läsintresse. Syftet med studien är att undersöka intresse för boksamtal i grundskolans undervisning som påverkan till ökad förståelse av omvärlden med läsning av skönlitteratur. METOD: Detta är en kvalitativ studie och jag har använt mig av en narrativ metod. Min undersökning kommer handla mycket om samtal och berättelser och mitt empiriska material i form av intervjuer kommer slutligen utmynna i berättelser. RESULTAT: Samtliga lärare i studien visade intresse för boksamtal. Den lärare som i praktiken provade att hålla ett boksamtal ville gärna fortsätta att testa detta arbetssätt. De andra två lärarna visade också ett intresse för att prova boksamtal som undervisningsmetod. Dock menade de att tiden inte räcker till. Samtidigt menade samtliga lärare att det är viktigt att ge utrymme för samtal och reflektion i undervisningen. Samtliga elever som intervjuades hade medverkat i ett boksamtal. Deras upplevelser av boksamtalet var genomgående positiva. Tidigare hade de värderat böckerna genom att endast göra ”tumme upp” eller ”tumme ner”. Boksamtal skönlitteratur Aidan Chambers reflektion
3	A man is a man : maskulinitet i Christina Herrströms Tusen gånger starkare och Aidan Chambers Dance on my grave Dahlgren, Sara January 2011 (has links) Uppsatsen undersöker hur maskulinitet framställs i de två ungdomsromanerna Tusen gånger starkare och Dance on my grave. Den visar vilka olika maskuliniteter som representeras i romanerna och hur dessa konstrueras och bevaras med hjälp av gruppen, miljön och språket. maskulinitet Christina Herrströn Aidan Chambers performativitetsteori
4	Liv och dikt : En studie av narrationen i Aidan Chambers. Breaktime. Gustafsson, Ulla January 2006 (has links) No description available. Berättarteknik Aidan Chambers Breaktime humaniora narration. Literature Litteraturvetenskap
5	Liv och dikt : En studie av narrationen i Aidan Chambers. Breaktime. Gustafsson, Ulla January 2006 (has links) No description available. Berättarteknik Aidan Chambers Breaktime humaniora narration. Literature Litteraturvetenskap
6	Samtal som ökar förståelsen : En kvalitativ studie om vad F-3 lärare anser om boksamtalets betydelse för grundskoleelevers läsförståelseutveckling Bjermert, Frida, Hellgren, Annéa January 2023 (has links) Syftet med denna studie är att undersöka F-3 lärares användning av boksamtaloch deras resonemang kring huruvida deras användning av boksamtal kanfrämja utvecklandet av elevernas läsförståelse. Detta är en kvalitativ studie medsemistrukturerade intervjuer av F-3 lärare i mellersta Sverige. Studien utgårifrån John Deweys pragmatiska perspektiv. Resultatet av studien är att F-3lärare anser att boksamtal kan ha en positiv inverkan på elevernasläsförståelseutveckling men även andra kunskaper så som sociala förmågor ochutveckling av ordförrådet. Elever i förskoleklass har i regel mindre kunskap ocherfarenhet av läsförståelse än elever i årskurs 3. Därför tror vi att detta kan varaen bidragande faktor till att endast en del lärare kunnat konstatera framsteg ielevernas läsförståelseutveckling. Slutsatsen blir därför att alla F-3 lärare har2läsförståelseutveckling som syfte i planering av boksamtal oberoende av hurboksamtalen är strukturerade och i vilken utsträckning de sker i. Boksamtal läsförståelse pragmatismen svenskundervisning Aidan Chambers John Dewey Didactics Didaktik
7	”Om jag kan några ord på barnens modersmål, de viktigaste orden, kanske jag kan möta barns viktiga behov” : En kvalitativ studie om hur förskollärare främjar flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan / "If I know a few words in the children's mother tongue, the most important words, I might be able to meet the children's important needs" : A qualitative study on how preschool teachers promote multilingual children's language development in preschool Ayoub, Wafaa, Cartaxo, Martina January 2023 (has links) Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare främjar flerspråkiga barns språkutveckling i både svenska och modersmål i förskolan. Studien har en kvalitativ forskningsinsats där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamling.Studiens resultat visar att förskollärarna använder sig av olika strategier för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Studiens slutsats är att kunskap om hur man kan arbeta för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan är något förskollärare bör ha, för att veta hur de på bästa sätt kan stötta flerspråkiga barn i sin språkutveckling. Boksamtal läsförståelse pragmatismen svenskundervisning Aidan Chambers John Dewey Pedagogy Pedagogik
8	Lärares användning av boksamtal i samband med högläsning i klassrummet : En kvantitativ studie om hur lärare F-3 använder sig av ett genusmedvetet boksamtal koppad till högläsningen Lundberg, Elin, Norgren, Anna January 2022 (has links) I vår första studie som gjordes under SA1 visade det sig att även om lärare ansåg sig vara normkritiska vid valet av högläsningsböcker så visade det sig inte riktigt när vi analyserade böckerna. Vi funderade då på om den normkritiska aspekten kommer in i arbetet med böcker, alltså boksamtal. Därmed blev vårt fokus med den här studien att undersöka om och hur lärare använder sig av normkritiska boksamtal. Den teoretiska utgångspunkt vi utgått ifrån är Receptionsteori, vilken fördjupas ytterligare med teoretikerna Aidan Chambers och Louise Rosenblatt. Det empiriska materialet består av ett hundratal kvantitativa enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda lärare verksamma i lågstadiet i ett antal mellanstora län i Sverige. Resultatet från enkäterna påvisar att en stor majoritet lärare anser att de är medvetna om kön och genus när de väljer högläsningslitteratur, och att de försöker vara varierande och inkluderande. Det var också en stor andel som också arbetade med antingen bara boksamtal kopplat till högläsningen, eller till och med normkritiska boksamtal. De som ändå uppger att de inte har boksamtal uppger att det är brist på tid och kunskap som är de största stoppklossarna, vilket kan ses som något problematiskt då studier visar att det är en väldigt ojämn fördelning gällande kön och genus i barnböcker. Studien påvisar alltså att lärare i mångt och mycket är medvetna om sina val och tänker normkritiskt sett till kön och genus, samt att boksamtal i stor del är något som prioriteras av lärare. Gender sex read-aloud literature elementary school F-3 survey norm critics book talk Aidan Chambers Louise Rosenblatt data analysis Genus kön högläsningslitteratur grundskola F-3 enkät normkritik boksamtal Aidan Chambers Louise Rosenblatt dataanalys Pedagogy Pedagogik
9	När språket utgör ett hinder i matematikinlärningen : En fenomenologisk intervjustudie om hur lärare i årskurs f-3 beskriver arbetet med språklig sårbarhet i matematikundervinsningen Anvret, Emma, Ejdre, Emma January 2024 (has links) Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs F-3 resonerar kring arbetet med elever i språklig sårbarhet i matematikämnet. Denna studie är relevant då forskning visar att kommunikation och samspel är en viktig del i lärandet av matematik. Elever i språklig sårbarhet kan ha svårt att delta i moment som bygger på detta och lärare kan ha svårt att överkomma denna svårighet. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem tillfrågade lärare. Lärarna är verksamma på fyra olika skolor i mellersta Sverige med olika lång erfarenhet. Studien har sin grund i det fenomenologiska perspektivet och det insamlade materialet är transkriberat och analyserat utifrån fenomenologisk analysmetod. Resultatet visar att språklig sårbarhet påverkar elever i matematikundervisningen i olika sammanhang. Lärare beskriver att de använder olika typer av arbetssätt för att stötta elever i språklig sårbarhet och använder olika typer av strategier för att uppmärksamma hinder. Slutsatsen för denna studie är att det är en fördel att vara klasslärare när det kommer till att hantera språklig sårbarhet i matematikundervisningen. Boksamtal läsförståelse pragmatismen svenskundervisning Aidan Chambers John Dewey Specific Languages Studier av enskilda språk Languages and Literature Språk och litteratur
10	Za devatero horami. K teorii literatury pro děti a mládež / In a Land Far, Far Away. Theorizing Attempts at Children's and Youth Literature Segi Lukavská, Jana January 2015 (has links) The diploma thesis introduces critically selected theoretical concepts that try to describe characteristics of children's and youth literature (further: LPDM). It focuses on approx. last thirty years of foreign research in LPDM. Firstly, the attention is paid to theories analyzing LPDM for specific qualities of appropriate texts. Then, the thesis presents theories which primarily describe LPDM on the base of specific context: the context in which the works emerged and are (expertly and non-expertly) received. Finally, the diploma thesis concerns with the potential benefit of presented theories but also with their problematic parts. By that it tries to offer new tools of productive analysis and interpretation of LPDM to Czech discourse of literary science.

Search results