Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka hur olika lärare talar om den egna betygsättningen, samt att försöka identifiera de möjligheter och problem som existerar rörande denna. För att genomföra studien har sju verksamma lärare intervjuats, och därefter har jag använt mig av diskursanalysen som metod för att identifiera diskurser som kan sägas vara element i en större övergripande bedömningsdiskurs. De identifierade diskurserna som framkom efter analys av den insamlade empirin var; Diskurs I: Den personliga tolkningens avgörande betydelse, Diskurs II: Nationella provet som hinder och möjlighet, Diskurs III: Betygsskalans otydlighet leder till subjektivitet, Diskurs IV: So-Ämnets möjligheter och begränsningar, Diskurs V: Vikten av det kollegiala samtalet, och Diskurs VI: Den personliga kontakten till eleverna.   Det viktigaste och mest tydliga resultatet som kan extraheras ur studien är att det existerar en stor grad av tolkningsföreträde som genomsyrar lärarnas bedömningsarbete. Tolkningen försvårar och förhindrar de undervisande lärarnas förmåga att uppnå möjligheterna att sätta rättvisa betyg. Samtliga av de identifierade diskurserna är delar av en komplexitet som omgärdar svårigheterna med betygsättningen. Genom de intervjuade lärarnas berättelser så framkommer bilden av en problematik som för den undervisande läraren är svår att kunna förändra på egen hand. Denna strukturella problematik som omgärdar betygssättningen kan sägas vara en del av hela skolsystemet. För att underlätta för undervisande lärare krävs krafttag från skolledare och i slutänden Sveriges regering, som ger tid och möjligheter till lärare att arbeta fram en mer gemensam grund, som minimerar lärarens personliga tolkning för att uppnå en mer rättvis och objektiv bedömning.           Nyckelord Lärare, Betyg, Läroplansteori, Den dolda läroplanen, Diskursanalys.

<p>Den hermeneutiska metoden är tillvägagångssättet i denna studie. Syftet är att upptäcka drag av den dolda läroplanen och om den medför både negativa och positiva konsekvenser. Resultaten visar att de negativa konsekvenserna kan vara att den dolda läroplanen kan motarbeta den öppna Lpf94 och det positiva är att den dolda läroplanen kan skapa ett gott klassrumsklimat. Att ge tydliga instruktioner om hur eleverna ska arbeta, i grupp eller enskilt, är viktigt eftersom det kan ha betydelse för vilken social träning eleverna får. Genom att utgå från elevernas erfarenheter och låta dessa ligga till grund för undervisningen visar man som lärare en lyhördhet för elevers åsikter. Att det råder jämlikhet i de undersökta klassrummen i denna studie är en tolkning som grundas på att ingen av lärarna tenderar att inta en auktoritär roll. Detta kan dock ibland betyda att lärarna förespråkar något men själv handlar efter motsatsen till det. Den dubbla dolda läroplanen behandlar elever olika, beroende av kön. Resultatet kan bli att elever får en förvrängd bild av genusfrågan och på så sätt kan skolan förstärka stereotypa föreställningar. Som lärare kan man undvika de negativa konsekvenserna av den dolda läroplanen genom kritisk reflektion över sin undervisning.</p>

Den hermeneutiska metoden är tillvägagångssättet i denna studie. Syftet är att upptäcka drag av den dolda läroplanen och om den medför både negativa och positiva konsekvenser. Resultaten visar att de negativa konsekvenserna kan vara att den dolda läroplanen kan motarbeta den öppna Lpf94 och det positiva är att den dolda läroplanen kan skapa ett gott klassrumsklimat. Att ge tydliga instruktioner om hur eleverna ska arbeta, i grupp eller enskilt, är viktigt eftersom det kan ha betydelse för vilken social träning eleverna får. Genom att utgå från elevernas erfarenheter och låta dessa ligga till grund för undervisningen visar man som lärare en lyhördhet för elevers åsikter. Att det råder jämlikhet i de undersökta klassrummen i denna studie är en tolkning som grundas på att ingen av lärarna tenderar att inta en auktoritär roll. Detta kan dock ibland betyda att lärarna förespråkar något men själv handlar efter motsatsen till det. Den dubbla dolda läroplanen behandlar elever olika, beroende av kön. Resultatet kan bli att elever får en förvrängd bild av genusfrågan och på så sätt kan skolan förstärka stereotypa föreställningar. Som lärare kan man undvika de negativa konsekvenserna av den dolda läroplanen genom kritisk reflektion över sin undervisning.

<p>Det här arbetet handlar om lärares bemötande av elever. Syftet med undersökningen är att undersöka om eleverna i årskurs 7, 8 och 9 uppfattar att lärare bemöter eleverna olika beroende på elevernas könstillhörighet. Vidare är även syftet att undersöka hur eventuella skillnader yttrar sig. Elevenkäter delas ut. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie för att därigenom få fram tidigare forskning som ska ligga till grund för vår undersökning. Den bygger även på kvantitativa studier där 144 enkäter kommer att delas ut till två olika skolor i årskurserna 7, 8 och 9 i totalt 6 klasser. Vi undersöker bemötandet ur ett elevperspektiv, även uppdelat på kön och bortser således från lärarperspektivet då det har varit svårt att undersöka något som är dolt och speciellt av dem som döljer det. Slutsatsen med undersökningen är att eleverna uppfattar att den dubbla dolda läroplanen existerar även om den inte förekommer i lika vid utsträckning som tidigare forskning påvisar.</p>

Det här arbetet handlar om lärares bemötande av elever. Syftet med undersökningen är att undersöka om eleverna i årskurs 7, 8 och 9 uppfattar att lärare bemöter eleverna olika beroende på elevernas könstillhörighet. Vidare är även syftet att undersöka hur eventuella skillnader yttrar sig. Elevenkäter delas ut. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie för att därigenom få fram tidigare forskning som ska ligga till grund för vår undersökning. Den bygger även på kvantitativa studier där 144 enkäter kommer att delas ut till två olika skolor i årskurserna 7, 8 och 9 i totalt 6 klasser. Vi undersöker bemötandet ur ett elevperspektiv, även uppdelat på kön och bortser således från lärarperspektivet då det har varit svårt att undersöka något som är dolt och speciellt av dem som döljer det. Slutsatsen med undersökningen är att eleverna uppfattar att den dubbla dolda läroplanen existerar även om den inte förekommer i lika vid utsträckning som tidigare forskning påvisar.

Syftet med denna studie är att undersöka gränserna för den disciplinerade socialiteten i grundskolan, hur gränserna sätts och hur avvikare konstrueras. Empirin baseras på intervjuer med en elev som under sin skolgång utvecklade en avvikaridentitet, samt elevens föräldrar och rektor. Analyserna visar att gränserna för den disciplinerade socialiteten blir snävare med åren. Från en öppen friare socialitet i förskolan till allt mindre utrymme för individuella olikheter i grundskolan. Kollektiva abstrakta restriktioner sätts upp av en maktfull grupp (pedagogerna och rektorn) som bygger på öppna regler (styrdokument, skolans regler) men även dolda (den dolda läroplanen). Utifrån dessa skapas och förhandlas individuella konkreta restriktioner fram. När individen bryter mot de individuella restriktionerna finns risken att denna stigmatiseras utifrån en abstrakt kategorisering som av den maktfulla gruppen projiceras på individen. Om avvikaren dessutom kommer i kontakt med andra avvikare är chansen stor att en avvikaridentitet utvecklas. De abstrakta kategoriseringarna av avvikare är tydliga till skillnad mot gränserna för avvikelse, där en hel del göms i den dolda läroplanen. Därav fyller avvikarna en viktig funktion: att utgöra fixpunkter för den ideale skoleleven.

Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig i en videoobservationsstudie där vi använt oss av stimulated recall som kompletterande metod. Detta innebär att flera lektionstillfällen videofilmats och ur detta material utformades en intervju. Informanten (läraren som blivit videoobserverad), och forskarna ser på utvalda sekvenser från observationstillfällena ihop och diskuterar händelserna på lektionen utifrån detta. Observationerna och stimulated recall intervjun i denna uppsats syftar till att belysa en lärares bemötande av elever och hur hens olika bemötande befäster eller reproducerar stereotypa könsmönster samt genussystem.    Tidigare forskning tar upp att det görs skillnader på pojkar och flickor i undervisningen i idrott och hälsa. Forskningen visar också på att lärare ofta för vidare samhällets ideal och mönster in i klassrummet och att förväntningar på elever är olika beroende på deras kön. Skillnaden ses tydligast då idrottsaktiva pojkar premieras och undervisningen anpassas i form av aktivitet och intensitet på aktiviteten efter pojkars tycke. Tidigare forskning har även visat att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevers lärande. Förutom att läraren påverkar elevernas inlärning så fostrar även läraren eleverna. Detta kan ske utifrån samhällets förväntningar och normer, så som könsmaktsordning och stereotypa könsmönster, vilket inte är ovanligt i skolan. I vår undersökning syns detta i bemötandet av elever och anpassning av aktiviteter efter kön på eleven. Pojkarna utmanas mer än flickorna och flickorna bemöts mera som grupp medan pojkarna får ett individuellt bemötande. Flickornas deltagande sanktioneras medan pojkarnas förstärks.

År 2011 kom det en ny läroplan för Gymnasieskolan med en ny betygsskala. Den nya läroplanen har ett brett innehåll i förhållande till undervisningstiden samtidigt som bedömningsstöd från Skolverket saknas (våren 2013). Denna uppsats undersöker lärares syn på vad som bedöms vid betygsättning i ämnet Idrott och Hälsa. Studien, som inriktar sig på den obligatoriska kursen Idrott och Hälsa 1, består av intervjuer med sju gymnasielärare och tar upp följande frågor: Vilka delmoment bedöms? Vad krävs för att bli godkänd? Vad finns det för förutsättningar att göra bedömningen? Lärarna beskriver i huvudsak följande delmoment: Ergonomi, Träningslära, Friluftsliv, Dans, Simning, Säkerhet och Hälsa. För att bli godkänd poängterar lärarna närvaro och aktivt deltagande. Att ha kunskap och viljan att utveckla sin fysiska förmåga är viktigare än att prestera på en viss nivå. Trots att vi har en läroplan med kunskapsmål så blir elevens inställning viktigare än elevens kunskap när läraren bedömer om en elev kan bli godkänd, dvs. uppnå betyget E (Studien omfattar ej vad som krävs för högre betyg).   Resultaten av intervjuerna har tolkats utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv och studien visar att de medverkande lärarna är väl pålästa i den nya läroplanen men att det finns en skillnad mellan politiskt formulerade kunskapskrav och vad som är praktiskt genomförbart. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med tid och pengar till friluftsliv. Tiden räcker inte heller för att täcka läroplanens breda och delvis fragmentiserade innehåll.     Nyckelord: Betygsättning, Idrott och Hälsa, Gymnasiet, Läroplansteori, Ramfaktorteori, Den dolda Läroplanen

Abstract “Not Another Poem…!” is a qualitative study about teaching literature at Upper Secondary School’s vocational courses. The aim of this study is to investigate how teachers of Swedish language select materials and how they conduct their work with Swedish literature in the first year of the Swedish syllabus. This study also investigates how students on vocational courses are, through the national curriculum (Gy2011), affected from a democratic perspective. Interviews with teachers, who are currently working with Swedish involving first year vocational students, make up the foundation in this study. Previous research, the national curriculum and data from Statistics Sweden (SCB) are presented and discussed together with the result from the interview study. The conclusion of the study shows that it is mainly the students’ level of knowledge that is the deciding factor regarding how the teachers work and what they include in their lessons. The content of the lessons is mixed, whilst the delivery is often conducted with collective reading of texts out loud, which allow the teacher to discuss the content of the text with the students. Classic literature is used but can advantageously be depicted through film, while short stories and teenage books are prevalent for reading.  The course objectives stated in the national curriculum indicate how a teacher in Swedish has different functions depending on whether they are teaching students on a vocational or theoretical course. The students inadequate reading skills arose as the main reason against a predicated literature canon. Views pro a canon was motivated with statements that it would have been good if all students got the opportunity to be acquainted with certain literature. / Sammandrag ”Inte en dikt till…!” är en kvalitativ studie om litteraturundervisningen på gymnasieskolans yrkesprogram. Syftet med studien är undersöka hur svensklärare på yrkesförberedande program väljer material och hur de jobbar med litteratur i svenska 1, samt hur läroplanen (Gy 2011) påverkar elever på yrkesförberedande program utifrån ett demokratiskt perspektiv. En intervjustudie med lärare i svenska 1 på yrkesförberedande program utgör grunden till arbetet. Tidigare forskning, Skolverkets styrdokument och siffror från SCB presenteras och diskuteras tillsammans med resultaten från intervjustudien. Resultatet visar att det är främst elevernas kunskapsnivå som ligger till grunden för hur informanterna jobbar och vad som inkluderas i litteraturundervisningen på yrkesförberedande program i svenska 1. Innehållet är blandat medan utförandet ofta sker med gemensam högläsning som ger läraren tillfälle att diskutera innehållet med eleverna. Klassiker förekommer men kan med fördel framställas genom film medan noveller och ungdomsromaner används för läsning. Examensmålen i styrdokumenten visar att en lärare i svenska på gymnasiet har olika roller beroende på om de undervisar på ett högskole- eller yrkesförberedande program. Elevernas bristande läsförmåga framkom som en motsägelse emot en fastlagd kanon samtidigt som åsikter för en kanon motiverades med att det hade varit bra om alla fick kännedom om viss litteratur.

The purpose of this thesis has been to compare the grades regarding conduct, diligence, history and Christianity in Swedish schools in the early 20th century. The purpose has also been to investigate the differences in grades between a regular school and a school for maladjusted boys. The materials I have used are grade ledgers from the archives in Kalmar and Vadstena. I have assumed two different perspectives; Michel Foucault’s ”The normalized sanction” and Donald Broady’s ”The hidden curriculum”. These perspectives have highlighted the use of grades as punishments and rewards, and the schools expectations on the pupils. The method and approach I have been using is comparative method as an aim to compare the schools and grades. My analysis has come to the conclusion that the grades in conduct and diligence had no effect on the grades in history and Christianity. The pupils at the regular school showed signs to have lower grades compared to the pupils at the school for maladjusted boys. I could not see any change over time, however, it was more common for the pupils in sixth grade to have better grades in the subjects compared to the pupils in the lower grades.