Syftet med examensarbetet är att jämföra hur SO-lärare i årskurserna 4-6 arbetar på grundskolor som är belägna i olika socioekonomiska områden och undersöka hur de undervisar för sin elevgrupp. Undersökningen har sitt fokus på hur SO-lärare bedriver sin undervisning för sin egen elevgrupp. Det ligger i fokus på grundskolor som är belägna i olika socioekonomiska områden. I undersökningen jämförde vi lärarnas SO-undervisning för att ta reda på om lärarnas sätt att undervisa skiljer sig åt, beroende på skolans socioekonomiska placering. För att kunna uppfylla vårt syfte med examensarbetet har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som kvalitativ undersökningsmetod. I vår undersökning har vi intervjuat sex stycken SO-lärare i tre grundskolor. En grundskola är belägen i ett område med lägre socioekonomisk status. Två av grundskolorna är belägna i ett område med högre socioekonimisk status. Intervjuerna har sedan transkiberats och förberetts inför analys där vi har den deduktiva ansatsen som analysmetod i vår studie. Den deduktiva ansatsen är baserad på att vi analyserar det insamlade materialet med hjälp av de analytiska begreppen som är den dolda läroplanen, klassmässig differentiering, klassificering och inramning, lärarparadigmet, den osynliga pedagogiken, habitus, socialt kapital, kulturellt kapital och fältet. Studiens resultat visar att lärare arbetar på varierande sätt beroende på vilken socioekonomisk placering skolorna har. Resultatet visar att lärarna arbetar olika beroende på vilken elevgrupp de undervisar för, dock har det funnits likheter och olikheter på hur undervisningen genomförs i de olika skolorna men även i samma skolor. Det visar även att skolan med lägre socioekonomisk status motsätter den tidigare forskningen som presenteras i examensarbetet. Vår slutsats visar att lärare som arbetar på en skola med en viss socioekonomisk status tenderar att ha liknande värderingar men, att deras tillvägagångssätt kan variera beroende på den elevgrupp läraren undervisar för.

Den här studien är en etnografisk studie som eftersöker svenskämnets muntlighet och den dolda läroplanen i muntlighet. Studien har observerat en undervisningsgrupp på 19 elever som läser svenska 1 på en gymnasieskola i norra Sverige. Klassrumsobservationer och etnografiska intervjuer har använts som datainsamlingsmetoder och datan har analyserats enligt grundad teori. I arbetet med dataanalysen har teorierna delaktighet, self-efficacy och den dolda läroplanen framträtt som centrala och en generalisering av resultatet har knutits an till tidigare forskning. Resultatet visar på hur klassrumsmiljön möjliggör och begränsar elevers muntliga utveckling, främst för att elevernas olika förutsättningar ger dem olika möjlighet till social delaktighet. Slutsatsen som dras av arbetet identifierar den dolda läroplanen för muntlighet och presenterar hur dess existens påverkar elevers muntlighet i klassrummet. / This ethnographic study investigates students’ orality in the classroom, with the purpose of identifying the hidden curriculum in orality. Factors such as classroom discussions, teachers’ questions, and answers to students, as well as groups in the classroom has been identified as factors that effects the student’s oral progress. The study followed a class of 19 students who takes the course Swedish 1 at an upper secondary school in the north of Sweden. The data collection methods that have been used are classroom observations and ethnographic interviews. The data has been analyzed according to grounded theory. In the process of data analyses, the theories participation, self-efficacy, and the hidden curriculum has been prominent, and the results has been compared to previous research, to strengthen the findings to theory. The results have shown how the classroom environment enables and limits students’ orality progress. Mainly due to, students’ different conditions and background knowledge, which gives them different opportunities for social participation. The findings of the study, identifies the hidden curriculum för orality and presents how its existence effects students orality in the classroom.

I syfte att undersöka om, och i så fall hur, förskollärare arbetar med djuretik som en värderingsfråga undersöks (1) förskollärares tolkning av läroplanens skrivning om ”respekt för allt levande”, (2) hur förskollärare arbetar med värderingsfrågan djuretik och (3) vilken hänsyn de tar till läroplanens krav på saklighet och allsidighet i detta arbete. Empirin bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare varav 3 är vegetarianer. Analysen baseras på poststrukturalistisk teori och teori om den dolda läroplanen. Informanterna anger att de arbetar med djuretik i ringa omfattning men visar också att förskollärarna förmedlar omedvetna budskap om djuretik. Hur dessa förskollärare arbetar med djuretik kännetecknas av en relativt stor heterogenitet som delvis är beroende av de intervjuades kostval. Mot bakgrund av att lärarna i denna studie tolkar in djur i läroplanens direktiv om att arbeta för att barn utvecklar ”respekt för allt levande”, dras en slutsats att den lärare som vill arbeta för att barn ska utveckla respekt för djur kan hänvisa till denna skrivning för att rättfärdiga sitt arbete. / In order to examine whether and, if so, how preschool teachers work with animal ethics, I investigate (1) preschool teachers' interpretation of the the formulation of the Swedish curriculum about "respect for all living things", (2) how preschool teachers work with issues of animal ethics, and (3) which consideration they give in this work to the curriculum requirements of objectivity and comprehensiveness. The empirical data is based on qualitative interviews with six pre-school teachers whereof three are vegetarians. The analysis is based on poststructuralist theory and theory of the hidden curriculum. The informants tell that they are working with animal ethics to a small extent. However, the teachers do also mediate unconscious messages about animal ethics. How these preschool teachers work with animal ethics is characterized by a relatively high heterogeneity that partly depends on the food choice of the interviewees. Given that the teachers in this study do include the animals when they interpret the curriculum directives on working to ensure that children develop "respect for all living things", I conclude that the teachers who want to work for children to develop respect for animals may refer to this curriculum wording to justify their work.

The purpose of the study is to find out how Swedish teachers in grade 6 integrate the school’s value base into the Swedish subject. Following question have driven the study: How is value-based work integrated into Swedish subject in grade 6? What methods/teaching strategies do Swedish teachers in grade 6 use to integrate the value base into Swedish subjects? How does Swedish teacher experience value-based work in Swedish subjects in grade 6? The methods that’ve been used are qualitative methods in form of participatory observations and teacher interviews. The study is based on teacher’s perspective. The theories that’ve been used in the study are the socio-cultural perspective, the hidden curriculum, the prevention work and the social interaction. The value base is a term that can interpreted on several different levels. A value-based work need to be done all the time. It should be an active work that will permeate all Swedish education. The foundation of values for the students is to feel safe and to be able to express themselves through their education. Through the value base, students should feel involved in the teaching as well as school’s activities. The results were a co-operative learning, inclusive education, value-based exercises, four corner-activities, every-other questioning method, health- and safety groups, student advice, property-oriented methodology, cognitive development methology, role-playing methology and value-clarification method.

The aim of this study is to examine, with a gender theoretical and conversational analytical framework, how teachers in Swedish for immigrants (SFI) distribute positive and negative assessments towards men and women in the classroom and what causes them. The purpose is further to examine how the assessments construct and actualize gender patterns in the education.   The thesis is divided into two major issues: How are positive and negative assessments ​​distributed between men and women in a class at Swedish for immigrants (SFI) and what causes these? How can the assessments ​​be related to constructing and actualizing gender? In order to achieve the research questions, four teachers have been observed in three different classrooms.   The result shows how assessments ​​in classrooms are caused by fostering the students into a gender-normative behavior and also into a desirable classroom behavior. Furthermore, the assessments ​​are caused by evaluating students work efforts in school work. The result also show how women are given more positive assessments ​​and men more negative, even though there are no major differences between how assessments are distributed between male and female students. In total, women are given more assessments than men in the classroom. With the hidden curriculum as an analytic tool, the results show how hidden teaching agendas and the teachers’ assessments to foster the students into these exists within an educational context for adult students. The study has also made visible how gender is both actualized and constructed in the assessments ​​the teachers express in conversation with the students.

Sedan attacken på USA 11 september 2001 har åtskilliga rapporter skrivits om Talibanernaför att skapa underlag för styrkorna som bekämpar dem. Syftet med uppsatsen är att försökaåskådliggöra en struktur på styret av talibanernas organisation 2009 och förklara varför dehade denna struktur på styret med utgångspunkt i den religiösa utbildningen. Och i och meddetta bidra till forskningsläget om talibanerna. Frågeställningen som besvaras i uppsatsen är:Vilken struktur hade styret av talibanernas organisation 2009 och varför hade styret dennastruktur? Denna frågeställning löses ut av följande 2 frågor: Fråga 1 - Kan strukturen påstyret av talibanernas organisation 2009 beskrivas med hjälp av en strukturellorganisationsteori? Fråga 2 - Kan den religiösa utbildningen vara en förklaring till dennastruktur på styret?Med hjälp av en strukturell teori om organisationers form och två sociologiska teorier sombehandlar varför människor och grupper handlar som de gör utifrån deras bakgrund ska jagförsöka uppfylla uppsatsens syfte och beskriva hur strukturen på styret av talibanernasorganisation såg ut 2009 och förklara varför den såg ut så.Uppsatsen använder en kvalitativ metod där divisionaliserad organisation, habitus och dendolda läroplanen används som teorier. I den första analysen som svarar på den första frågangörs en fallstudie på ett dokument som beskriver regler och förhållningssätt för talibanernaunder Mullah Omar med hjälp av divisionaliserad organisation. Därefter för att svara påuppsatsens andra fråga analyseras talibanernas habitus utifrån den religiösa utbildningen föratt sedan analyseras med hjälp av Pierre Bourdieus habitusteori och Donald Broadys dendolda läroplanen.Resultatet av analyserna visar att strukturen på styret av talibanernas organisation 2009 tillstor del kan beskrivas med teorin om divisionaliserad organisation och att habitusteorin medstöd av den dolda läroplanen kan ge en förklaring till varför deras styre hade denna struktur2009 utifrån de enskilda individernas religiösa utbildning i södra Afghanistan och Pakistan. / Since the attack on The United States of America September 11 2001 numerous reports hasbeen written about the Taleban to provide information to the forces fighting them. Thepurpose of my thesis is to try to illustrate a structure on the rule of the Taliban organisation2009 and explain why they had this structure on their rule based on religious education. Andby this contribute to the current research about the Taliban. To fulfil this purpose I willanswers the following question in the thesis: What structure did the Taliban have on the ruleof their organisation in 2009 and why did the rule have this structure? This main questionwill be answered through two sub questions: Question 1 – Can the structure of the rule of theTaliban organisation 2009 be described by using a structural theory about organisations?Question 2 – Can the religious education be an explanation to this structure of their rule?With the help of one structural theory about organisations and two sociological theory’sthat concerns why people and groups act the way they do based of their background I will tryto fulfil the purpose of the thesis and describe the structure of the rule of the Talibanorganisation 2009 and explain why the rule had this structure.The thesis uses a qualitative method and divisionaliserad organisation, habitus and thehidden curriculum as theories. In the first analyse that answers to the first question I make acase study on a document that describes rules and regulations for the Taliban’s under MullahOmar using Henry Mintzbergs theory of divisionaliserad organisation. Thereafter to answerthe second question I first analyse the Taliban habitus based on their religious education.Then I continue the analysis using Pierre Bourdieus theory of habitus and Donald Broadysthe hidden curriculum.The result of the two analyses shows that the structure of the rule of the Talibanorganisation 2009 can be described fairly well using the theory of divisionaliseradorganisation. It also shows that the theory of habitus with the support of the hiddencurriculum can give an explanation to why their rule had this structure 2009 based on theindividual’s religious education in southern Afghanistan and Pakistan.

Denna uppsats tar avstamp i en gestaltning där samlingen samt övergångssituationer ter sig som problematiska. En lärare i förskoleklass vill fostra barnen och gör det utan att kanske se till barnets bästa. I gestaltningen sker det först att barnen behöver bryta upp sin lek för att sedan gå in till en samling som inte är didaktiskt genomtänkt. Sedan kommer övergångssituationer som överlappar varandra och dessa ger upphov till konflikter då de är stressande för både barnen och pedagoger eftersom de måste vänta, vänta fastän de är färdiga att gå. Syftet med uppsatsen är att diskutera vilken fostrande och didaktisk funktion samlingar och olika övergångssituationer fyller i fritidshemmet. Jag lyfter även in barnperspektivet som ett perspektiv. Uppsatsen tar upp normer och dolda läroplanen som påverkar vår undervisning. Uppsatsen är skriven i formen av en vetenskaplig essä där min reflektion ger mig möjlighet att belysa och fördjupa mina frågeställningar samt söka svar på dessa kopplat till litteratur inom pedagogiken. Slutsatsen av denna uppsats är att vi inom fritidshemmet ofta styrs av gamla mönster genom de normer som vi upprätthåller i verksamheten. Det visar sig att fostran är en större del av fritidshemmet än tidigare trott. / This study takes off in a dilemma where the circle time as well as transitional situations appear to be problematic. A teacher in preschool class wants to educate the children and might not always be mindful of what is best for them. In this scenario, the children need to break up their play and then go to a circle time that is not didactically through. Then there are transition situations that overlap, and these give rise to conflicts as they are stressful for both the children and the educators as they must wait, and wait until they are ready to go. The purpose of the study is to discuss what fostering and didactic function circle time and different transition situations fulfil in the after-school activity. I also look at it from a child perspective. The discussion sets out norms and hidden curriculum that affect our teaching. Essay as a method means to reflect on a dilemma where my reflection gives me the opportunity to clarify and deepen my questions and seek answers to these in connection with literature in teaching. The conclusion of this study is that we in the after-school activity are often governed by old patterns by the standards we maintain in the activity. It turns out that fostering is a larger part of the after-school activity than previously thought.