The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how teachers perceive and work with students’ motivation for reading in different areas with varying socioeconomic status. The data was collected through semistructured interviews with ten practicing teachers in grades 1-3. The results revealed differences in students’ motivation for reading depending on the socioeconomic area in which their school was located. Furthermore, differences in teachers’ approaches emerged, indicating that teachers implement varying degrees of activities and adaptions depending on the socioeconomic area in which they operate.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur arbetet med att stödja och utmana särskilt begåvade elever är organiserat samt belysa eventuella skillnader i skolor som är placerade i olika socioekonomiska områden. Med begreppet särskilt begåvad menar vi elever som besitter förmågor utöver det vanliga, som de resterande elever inte besitter.  Metoden som användes för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar var intervjuer. Sju stycken intervjuer genomfördes. De frågeställningar studien har är Hur organisera arbetet kring särskilt begåvade elever? Vilka metoder och resurser/verktyg använder skolan för att kunna bemöta elever med särskilda begåvningar? Vilka utmaningar har skolans personal identifierat när det gäller att inkludera särskilt begåvade elever i den ordinarie undervisningen? När dessa frågeställningar sedan besvarades användes metoden innehållsanalys. De teoretiska ansatserna i denna studie är det sociokulturella perspektivet samt ramfaktorteorin.  Med hjälp av dessa kunde vi analysera om den sociala aspekten av lärandet var en stor del av de särskilt begåvade elevers lärande samt det mer praktiska som tid, kunskap och resurser var tillräckliga. Sammanfattningsvis visar resultaten att det socioekonomiska området skolan är placerad i inte är en avgörande faktor ifall särskilt begåvade elever fått det stödet skollagen kräver.

Studien utfördes med syfte att öka kunskapen om hur fritidslärarens arbete och yrkesroll påverkas genom att intervjua lärare från fritidshem i olika socioekonomiska områden. För att nå syftet ställdes dessa forskningsfrågor: -        Hur beskriver fritidsläraren sitt arbete på fritidshemmet? -        Hur beskriver fritidsläraren fritidshemmets närområde? -        Hur beskriver fritidsläraren de sociala relationerna mellan fritidslärarna, föräldrarna och barnen? Studien genomfördes genom en kvalitativ forskningsmetod och metoden som användes var semistrukturerad intervju. Undersökningen genomfördes på två skolor i olika socioekonomiska områden. På varje skola intervjuades tre fritidslärare. Resultatet i studien visade att det är stor skillnad på att arbeta i olika socioekonomiska områden samt att fritidslärarens arbete och yrkesroll påverkas på olika sätt. Utifrån dessa rubriker redovisades resultatet: Beskrivning av yrkesvardagen, Planering och innehåll samt Områdets påverkan och sociala relationer. Studien utgick från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka utmaningar elever i utsatta socioekonomiska områden möter i skolan samt hur lärarna och ledning arbetar för att motverka dessa. För att tydliggöra empirin delade vi in det i fyra teman, dessa är utmaningar. föräldrasamarbete arbete med eleverna mot måluppfyllelse och kompetens. Med hjälp av Vygotskijs teoribildning om lärandet och Bourdieus teorier om klassreproduktion undersöker vi dessa fyra teman i relation det samlade empiriska materialet.Vi utför en kvalitativ studie där vi intervjuar fyra lärare och två rektorer som arbetar i skolor som är belägna i ett utsatt soioekonomiskt område. Inför intervjuerna förberedde vi semistrukturerade frågor där det eftersträvades varje deltagares erfarenheter och deras egen syn på sin verklighet. Enligt Bourdieu skapas varje individs uppfattning om saker och ting genom dess vardagliga liv, samhället och människorna som finns i individens liv Deltagarna i studien lyfte upp framgångsfaktorer och utmaningar för elevernas fortsatta utveckling. Framgångsfaktorer som kontinuerlig stöttning, språjinriktad undervisning, föräldrasamverkan och modersmålet. Många hinder berodde på soioekonomiska faktorer som språket, föräldrars bristande engagemang samt personalkompetens.

Studiens syfte är att undersöka hur fritidshemmet kan verka som en skyddsfaktor för elever i socioekonomiskt utsatta områden. Studien vill skapa förståelse för hur elevers livsvillkor kan stödjas och utvecklas i fritidshemmet. För att besvara studiens syfte har studien använt sig av dessa frågeställningar: Hur kan fritidshemmet bidra till att skapa en trygg och stödjande miljö för elever i utsatta områden? Hur kan fritidshemmets undervisning utveckla sociala färdigheter och bygga meningsfulla relationer vara av betydelse för elever från socioekonomiskt utsatta områden?  Denna studie har använt sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för insamling av data. Studiens resultat visar hur fritidshemmet kan verka som en skyddsfaktor för elever i socioekonomiskt utsatta områden via relationsskapandet, elevförutsättningar och samarbetet med lokala aktörer.

Syftet med examensarbetet är att jämföra hur SO-lärare i årskurserna 4-6 arbetar på grundskolor som är belägna i olika socioekonomiska områden och undersöka hur de undervisar för sin elevgrupp. Undersökningen har sitt fokus på hur SO-lärare bedriver sin undervisning för sin egen elevgrupp. Det ligger i fokus på grundskolor som är belägna i olika socioekonomiska områden. I undersökningen jämförde vi lärarnas SO-undervisning för att ta reda på om lärarnas sätt att undervisa skiljer sig åt, beroende på skolans socioekonomiska placering. För att kunna uppfylla vårt syfte med examensarbetet har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som kvalitativ undersökningsmetod. I vår undersökning har vi intervjuat sex stycken SO-lärare i tre grundskolor. En grundskola är belägen i ett område med lägre socioekonomisk status. Två av grundskolorna är belägna i ett område med högre socioekonimisk status. Intervjuerna har sedan transkiberats och förberetts inför analys där vi har den deduktiva ansatsen som analysmetod i vår studie. Den deduktiva ansatsen är baserad på att vi analyserar det insamlade materialet med hjälp av de analytiska begreppen som är den dolda läroplanen, klassmässig differentiering, klassificering och inramning, lärarparadigmet, den osynliga pedagogiken, habitus, socialt kapital, kulturellt kapital och fältet. Studiens resultat visar att lärare arbetar på varierande sätt beroende på vilken socioekonomisk placering skolorna har. Resultatet visar att lärarna arbetar olika beroende på vilken elevgrupp de undervisar för, dock har det funnits likheter och olikheter på hur undervisningen genomförs i de olika skolorna men även i samma skolor. Det visar även att skolan med lägre socioekonomisk status motsätter den tidigare forskningen som presenteras i examensarbetet. Vår slutsats visar att lärare som arbetar på en skola med en viss socioekonomisk status tenderar att ha liknande värderingar men, att deras tillvägagångssätt kan variera beroende på den elevgrupp läraren undervisar för.

Denna kvantitativa enkätstudie riktar sig till yrkesverksamma pedagoger i förskolan. Syftet är att undersöka kunskapsläget hos pedagoger i Sveriges förskolor och deras behov av stöd och resurser i förhållande till barns traumatiska erfarenheter utifrån pedagogernas utbildningsnivå, år i yrket och vilket socioekonomiskt område de arbetar i. Undersökningen visar att barndomsrelaterade trauman är vanligt förekommande och att det råder en kunskapsbrist hos pedagoger i Sveriges förskolor om barns traumatiska erfarenheter. Studien visar inga signifikanta skillnader beroende på pedagogernas utbildningsnivå. Emellertid är pedagogernas antal år i yrket av betydelse då pedagoger med mer yrkeserfarenhet av förskolans verksamhet i större utsträckning fått tillräckliga stöd och resurser för att möta barn med traumatiska erfarenheter, jämfört med pedagoger med mindre erfarenhet. Mer yrkeserfarna pedagoger och de som arbetar i områden med socioekonomiska utmaningar har mött fler barn med traumatiska erfarenheter. Resultatet visar att pedagoger efterfrågar mer utbildning i form av kompetensutveckling samtidigt som tidigare forskning visar att det finns kunskap att tillgå. Detta indikerar att pedagogerna antingen inte är medvetna eller inte har tillgång till relevant fortbildning och kompetensutveckling för att möta barn med traumatiska erfarenheter. / This quantitative survey study is aimed at professional educators in preschools. The aim is to examine the level of knowledge among educators in Swedish preschools and their needs for support and resources regarding children's traumatic experiences, based on the educators' level of education, years in the profession, and the socioeconomic areas in which they work. Our survey shows that childhood-related traumas are commonly prevalent, and there is a lack of knowledge among educators in Swedish preschools regarding children's traumatic experiences. The study reveals no significant differences based on the educators' level of education. However, the number of years in the profession is significant as educators with more experience in preschool activities have received adequate support and resources to address children with traumatic experiences to a greater extent compared to those with less experience. More experienced educators and those working in socioeconomically challenging areas have encountered a higher number of children with traumatic experiences. The results indicate that educators demand more education in the form of professional development, despite previous research suggesting the availability of knowledge. This indicates that educators are either unaware or do not have access to relevant further education and professional development to address children with traumatic experiences.