Den här studien har genomförts på uppdrag av Svenska Ishockeyförbundet och är en del av Riksidrottsförbundets utvärdering av Idrottslyftet. Studiens syfte är att studera miljön i två ishockeyföreningar, Rögle BK och Forshaga IF, en elit- och en breddverksamhet, och deras relation till Idrottslyftet. Vi vill även se hur förankrat Idrottslyftet är i föreningarna. Studien har sin utgångspunkt i Henriksens (2010) som behandlar framgångsrika talangutvecklingsmiljöer. Den här studien skiljer sig dock från Henriksen (2010) eftersom fokus ligger på god förenings- och träningsmiljö. Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsstrategi i form av semi-strukturerade intervjuer och fokusgrupper. Resultatet visar att det är många faktorer som spelar in i skapandet av en god förenings- och träningsmiljö, och att det trots olika verksamheter går att se en rad likheter mellan de båda föreningarna. I föreningarnas arbete med Idrottslyftet framgår det skilda åsikter, men det framkommer ändå att Idrottslyftet spelar en viktig roll i föreningarnas ungdomsverksamhet. / This study was commissioned by the Swedish Ice Hockey Association and is part of the National Sports Confederation evaluation of “Idrottslyftet”. Purpose of this study is to study the environment of the two hockey clubs, Rögle BK and Forshaga IF, elite and width operations, and their relation to the “Idrottslyftet”. We also want to see how rooted “Idrottslyftet” is in the clubs. The study was based on Henriksen (2010) which focus on successful talent development environments. This study differs from Henriksen (2010) since the focus is on good association and training environment. The study was conducted with a qualitative research strategy in the form of semi-structured interviews and focus groups. The results show that there are many factors that come into play in creating a good association and training environment, and that despite the different activities you can see a number of similarities between the two clubs. In the clubs work with “Idrottslyftet”, it is differences of opinion, but it will still emerge that “Idrottslyftet” plays an important role in the club youth activities.

<p>Syftet med studien är att beskriva fenomenet idrottsskola som ett verktyg för att ge barn möjligheter till mer idrott och fysisk aktivitet. De frågeställningar vi använt oss av är; vad kännetecknar idrottsskolan och hur arbetar verksamheten för att uppnå de riktlinjer som riksidrottsförbundet satt upp för barnidrott? Bakgrunden till vår studie ligger i vetskapen om att barn i dagens samhälle har fått en allt mer stillasittande fritid och ohälsosam livsstil. Oroväckande är också faktumet att skolidrotten har fått en mindre plats på schemat. För att komma fenomenet idrottsskola närmare valde vi att göra en explorativ studie. Vi använde oss av ett strategiskt urval då vi ville få fram variationer av idrottsskolor. Tyngdpunkten av datainsamlingen låg på intervjuer med ledare för respektive verksamhet. Observationer utfördes på hälften av verksamheterna. Ytterligare ett komplement var att samtala med föräldrar. Studien innefattade sex stycken verksamheter. Tre av dessa låg inom eller i anslutning till skoldagen och bedrev idrott i samarbete med idrottslyftet. Resterande tre var fristående och drevs i projektform eller privat. Vi kunde urskilja att samtliga idrottsskolor hade inslag av riktlinjerna för barnidrott från riksidrottsförbundet. Respondenterna lyfte fram att idrottsskolan handlade om lek och glädje och möjligheten att prova på flera olika idrotter. Vår slutsats kring ämnet är att Idrottsskolan är ett fenomen som ger barn mer möjlighet till idrott och fysisk aktivitet i ett samhälle där fysisk aktivitet och spontan idrott blir allt lägre prioriterat.</p>

<p>År 2003 avsatte regeringen en stor summa pengar som skulle satsas på att få barn och ungdomar mer fysiskt aktiva. Denna satsning fick namnet handslaget som senare år 2007 bytte namn till Idrottslyftet. I början på höstterminen 2009 drogs ett projekt igång på Kattegattsgymnasiet i Halmstad där man i samarbete med Idrottslyftet och Hallands Idrottsförbund fick alla klasser på Elprogrammet att delta i lagidrotter och spela mot varandra. Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning bland dessa elever och undersökt deras åsikter om projektet och fysisk aktivitet i största allmänhet.</p><p>Idrottande och fysisk aktivitet har en rad olika positiva effekter på oss människor och i synnerlighet ungdomar. I denna undersökning framkommer det att de elever som deltagit i idrottslyftet har en mycket positiv uppfattning om projektet och deras upplevda mentala och fysiska hälsa har påverkats positivt av att delta. Det framkommer även att det råder stora skillnader i enkätsvaren om man jämför de som deltagit i Idrottslyftet med dem som inte deltagit.</p><p>Däremot framkommer det inte i denna undersökning att idrottslyftet har förändrat elevernas syn på skolämnet Idrott och Hälsa eller att projektet har lett till att de kommer att hålla på mer med fysisk aktivitet när de blir äldre.</p>

Syftet med studien är att beskriva fenomenet idrottsskola som ett verktyg för att ge barn möjligheter till mer idrott och fysisk aktivitet. De frågeställningar vi använt oss av är; vad kännetecknar idrottsskolan och hur arbetar verksamheten för att uppnå de riktlinjer som riksidrottsförbundet satt upp för barnidrott? Bakgrunden till vår studie ligger i vetskapen om att barn i dagens samhälle har fått en allt mer stillasittande fritid och ohälsosam livsstil. Oroväckande är också faktumet att skolidrotten har fått en mindre plats på schemat. För att komma fenomenet idrottsskola närmare valde vi att göra en explorativ studie. Vi använde oss av ett strategiskt urval då vi ville få fram variationer av idrottsskolor. Tyngdpunkten av datainsamlingen låg på intervjuer med ledare för respektive verksamhet. Observationer utfördes på hälften av verksamheterna. Ytterligare ett komplement var att samtala med föräldrar. Studien innefattade sex stycken verksamheter. Tre av dessa låg inom eller i anslutning till skoldagen och bedrev idrott i samarbete med idrottslyftet. Resterande tre var fristående och drevs i projektform eller privat. Vi kunde urskilja att samtliga idrottsskolor hade inslag av riktlinjerna för barnidrott från riksidrottsförbundet. Respondenterna lyfte fram att idrottsskolan handlade om lek och glädje och möjligheten att prova på flera olika idrotter. Vår slutsats kring ämnet är att Idrottsskolan är ett fenomen som ger barn mer möjlighet till idrott och fysisk aktivitet i ett samhälle där fysisk aktivitet och spontan idrott blir allt lägre prioriterat.

Syfte och frågeställningar: Syftet med den här studien var att i ett mångkulturellt område undersöka idrottslärarens och idrottsledarens inställning till samverkan inom Idrottslyftet. Frågeställningar var följande: Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottsläraren med samverkan? Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottsledaren med samverkan?  Metod: Undersökningens underlag bestod av intervjuer vilka har studerats med en kvalitativ metod. Urvalet utgjordes av tre idrottslärare och tre idrottsledare verksamma i mångkulturella områden. Materialet transkriberades och analyserades utifrån ad hoc-metoden. Resultat: Idrottslärarna ser samverkan som ett sätt att ge elever möjlighet att komma i kontakt med föreningsidrotten. Svårigheter som idrottslärarna upplevde där brister finns berör ledarbiten. Idrottsledarna ser samverkan som en möjlighet att möta och rekrytera barn i deras föreningsverksamhet. De ser samverkan som ett sätt för barnen att komma i kontakt med idrotten. Svårigheter som idrottsledarna nämnde gällde sådant som berör planering och tidsramar. Slutsats: Både idrottslärarna och idrottsledarna är generellt positiva till samverkan. Samverkan fyller en funktion och anses ha ett stort värde för de barn som inte har habitus att vara fysiskt aktiva på fritiden och/eller som har svårt att få kontakt med idrottsföreningarna. Samverkan fyller dessutom en funktion hos idrottsföreningar eftersom detta leder till nyrekryteringar i deras verksamhet. Eleverna och idrottsföreningarna vinner alltså på samverkan vilket blir ett lyft för idrotten. Men både idrottslärarna och idrottsledarna anser att det finns brister med systemet. Brister som är kopplade till de tidsramar som tillåts inom samverkan.

År 2003 avsatte regeringen en stor summa pengar som skulle satsas på att få barn och ungdomar mer fysiskt aktiva. Denna satsning fick namnet handslaget som senare år 2007 bytte namn till Idrottslyftet. I början på höstterminen 2009 drogs ett projekt igång på Kattegattsgymnasiet i Halmstad där man i samarbete med Idrottslyftet och Hallands Idrottsförbund fick alla klasser på Elprogrammet att delta i lagidrotter och spela mot varandra. Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning bland dessa elever och undersökt deras åsikter om projektet och fysisk aktivitet i största allmänhet. Idrottande och fysisk aktivitet har en rad olika positiva effekter på oss människor och i synnerlighet ungdomar. I denna undersökning framkommer det att de elever som deltagit i idrottslyftet har en mycket positiv uppfattning om projektet och deras upplevda mentala och fysiska hälsa har påverkats positivt av att delta. Det framkommer även att det råder stora skillnader i enkätsvaren om man jämför de som deltagit i Idrottslyftet med dem som inte deltagit. Däremot framkommer det inte i denna undersökning att idrottslyftet har förändrat elevernas syn på skolämnet Idrott och Hälsa eller att projektet har lett till att de kommer att hålla på mer med fysisk aktivitet när de blir äldre.

<p>Dagens samhälle befinner sig under ständig förändring och utveckling. Idrottsrörelsen satsar nu på olika sätt på föreningsutveckling, det är utveckling av detta slag som denna rapport kommer att titta närmare på. Syftet var att studera seglingsföreningar i ett distrikt i södra Sverige som fått bidrag ur Idrottslyftet för föreningsutveckling. Studien hade även till syfte att se vilka mål dessa seglingsföreningar hade med sin utveckling, samt vad de upplever möjliggör och hindrar den utvecklingen. De frågeställningar som låg till grund för undersökningen var: Vilka mål har de seglingsföreningar som arbetar med föreningsutveckling? Hur är utvecklingsarbetet organiserat? Vad möjliggör och hindrar utvecklingen?  Empiri samlades in genom intervjuer med representanter ifrån de aktuella seglingsföreningarna. Resultatet visar att de flesta seglingsföreningarna satsar på en utveckling av fortsättningsverksamheten efter seglarskolan. De största möjligheterna för utveckling upplevs vara engagemang, sailcoachtid och externa bidrag. De största hindren för utveckling upplevs vara brist på tränare och att kunna vidmakthålla tillräckligt med engagemang. Därmed torde den största utmaningen för seglingssporten nu vara att lära hur de skall få in tillräckligt med kompetens och engagera fler samt hur på bästa sätt överbygga glappet mellan seglarskolan till den fortsatta seglingsverksamheten.</p>

Dagens samhälle befinner sig under ständig förändring och utveckling. Idrottsrörelsen satsar nu på olika sätt på föreningsutveckling, det är utveckling av detta slag som denna rapport kommer att titta närmare på. Syftet var att studera seglingsföreningar i ett distrikt i södra Sverige som fått bidrag ur Idrottslyftet för föreningsutveckling. Studien hade även till syfte att se vilka mål dessa seglingsföreningar hade med sin utveckling, samt vad de upplever möjliggör och hindrar den utvecklingen. De frågeställningar som låg till grund för undersökningen var: Vilka mål har de seglingsföreningar som arbetar med föreningsutveckling? Hur är utvecklingsarbetet organiserat? Vad möjliggör och hindrar utvecklingen?  Empiri samlades in genom intervjuer med representanter ifrån de aktuella seglingsföreningarna. Resultatet visar att de flesta seglingsföreningarna satsar på en utveckling av fortsättningsverksamheten efter seglarskolan. De största möjligheterna för utveckling upplevs vara engagemang, sailcoachtid och externa bidrag. De största hindren för utveckling upplevs vara brist på tränare och att kunna vidmakthålla tillräckligt med engagemang. Därmed torde den största utmaningen för seglingssporten nu vara att lära hur de skall få in tillräckligt med kompetens och engagera fler samt hur på bästa sätt överbygga glappet mellan seglarskolan till den fortsatta seglingsverksamheten.