Den här studien har genomförts på uppdrag av Svenska Ishockeyförbundet och är en del av Riksidrottsförbundets utvärdering av Idrottslyftet. Studiens syfte är att studera miljön i två ishockeyföreningar, Rögle BK och Forshaga IF, en elit- och en breddverksamhet, och deras relation till Idrottslyftet. Vi vill även se hur förankrat Idrottslyftet är i föreningarna. Studien har sin utgångspunkt i Henriksens (2010) som behandlar framgångsrika talangutvecklingsmiljöer. Den här studien skiljer sig dock från Henriksen (2010) eftersom fokus ligger på god förenings- och träningsmiljö. Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsstrategi i form av semi-strukturerade intervjuer och fokusgrupper. Resultatet visar att det är många faktorer som spelar in i skapandet av en god förenings- och träningsmiljö, och att det trots olika verksamheter går att se en rad likheter mellan de båda föreningarna. I föreningarnas arbete med Idrottslyftet framgår det skilda åsikter, men det framkommer ändå att Idrottslyftet spelar en viktig roll i föreningarnas ungdomsverksamhet. / This study was commissioned by the Swedish Ice Hockey Association and is part of the National Sports Confederation evaluation of “Idrottslyftet”. Purpose of this study is to study the environment of the two hockey clubs, Rögle BK and Forshaga IF, elite and width operations, and their relation to the “Idrottslyftet”. We also want to see how rooted “Idrottslyftet” is in the clubs. The study was based on Henriksen (2010) which focus on successful talent development environments. This study differs from Henriksen (2010) since the focus is on good association and training environment. The study was conducted with a qualitative research strategy in the form of semi-structured interviews and focus groups. The results show that there are many factors that come into play in creating a good association and training environment, and that despite the different activities you can see a number of similarities between the two clubs. In the clubs work with “Idrottslyftet”, it is differences of opinion, but it will still emerge that “Idrottslyftet” plays an important role in the club youth activities.

”Den goda föreningsmiljön” En kvalitativ studie där åtta Specialidrottsförbund ger sin syn på vilka faktorer som bidrar till en god föreningsmiljö där ungdomar väljer att stanna. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen kring faktorer i föreningsmiljön som bidrar till att ungdomar väljer att stanna inom föreningsdriven idrott längre upp i åldrarna. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi och består av semistrukturerade intervjuer med åtta olika Specialidrottsförbund. De har valts ut för att ge generell bild av den Svenska Idrottsrörelsen. Studiens teoretiska utgångspunkter består av Henriksens (2010) ATDE- och ESF-modell samt KASAM-begreppet (Antonovsky 2005). Studiens slutsatser är att samtliga Specialidrottsförbund anser att behålla-frågan är viktig och visar att gemenskap, tränare, ledare är faktorer anses bidra till en god föreningsmiljö där ungdomar stannar längre.