Denna studie syftar till att undersöka samhällskunskapslärares uppfattningar av den egna politiska ståndpunktens eventuella inverkan på objektiviteten i undervisningen om politiska ideologier och partier. Den syftar även till att ta reda på hur samhällskunskapslärare arbetar för att upprätthålla objektiviteten i undervisningen. I studien besvaras följande frågeställningar; hur uppfattar samhällskunskapslärare sin egen politiska ståndpunkts inverkan på objektiviteten i undervisning om politiska ideologier och partier? samt hur arbetar samhällskunskapslärare för att upprätthålla objektivitet i undervisning om politiska ideologier och partier? Studien genomförs utifrån en fenomenografisk metodansats med nio informanter som genom att skriftligt besvara ett frågeformulär uttrycker uppfattningar av samhällskunskapsämnets möjliga objektivitet. Lärarna ger uttryck för skilda uppfattningar av innebörden av objektiv undervisning. De fyra kategorier av uppfattningar som framkommer i studien är; förmedlande av värderingsfri kunskap, förmedlande av kunskap utifrån olika perspektiv, uppmuntrande av elevers fria ställningstaganden utan att som lärare påverka dem i endera riktningen samt att som lärare komplicera bilden av objektivitet för eleverna. Lärarna uttrycker även skilda uppfattningar av huruvida objektiv undervisning är möjlig eller ej. Somliga menar att det är möjligt att såväl presentera som bedöma elevers kunskaper inom området politiska ideologier medan andra inte delar denna uppfattning. En uppfattning som delas av flera lärare är att objektivitet och värdegrundsarbete till viss del är motstridigt. De arbetssätt som lärare anser har positiv inverkan på objektiviteten är; fokusering på att förmedla värderingsfri kunskap, att ta hjälp av olika externa aktörer för att belysa olika alternativ samt att låta eleverna uttrycka åsikter och söka efter information.