Syftet med detta arbete var att undersöka barnlitteratur från 1970- till 1980-talet och från 2007 till 2022, och undersöka hur böckerna framställde tröstande utifrån karaktärernas könstillhörighet. Vi ville studera ifall det gick at identifiera några skillnader i hur kön framställdes vid tröstande situationer i såvär text som i illustrationer. Vi studerade böcker för barn mellan 3 - 6 år och som pedagoger i förskolan idag använder i verksamheten. Utifrån ett genusperspektiv utfördes text- och bildanalyser av böckerna uppdelat i två delstudier där varje delstudie hanterade en tidsperiod. En av oss analyserade litteraturen från 70- och 80-talet och den andra av oss analyserade böcker skivna de senaste två decennierna. Böckerna är analyserade både enskilt och sedan tillsammans under diskussionen för att få en samsyn i böckernas innehåll. Utifrån arbetets teori genusperspektiv använde vi oss av begreppen genus och performativitet i analyserna av barnlitteraturen. Huvudresultaten visade skillnader och likheter mellan genusframställningen i litteraturen från 70- och 80-talet jämfört med nutida litteratur. Förändringar i synen på kvinnligt genus har skett, där dagens kvinnor framställdes som kompetenta och självförsörjande jämfört med den passiva som husmoder i den äldre litteraturen. Männen bibehöll auktoritet och undkom rollen som omsorgsfulla fäder. Trots förändringar i samhällets syn på genus är tröstsituationer likartade över tid, där kvinnor fortsätter att vara huvudaktörer. Män och pojkar tenderade, i våra böcker, att vara mindre omsorgsfulla och undvek direkt bemötande i tröstsituationer, vilket speglar upprätthållandet av manlighetsnormen. Det går att tolka som att författarnas medvetenhet om ordens betydelse har ökat i dagens samhälle vilket har påverkat framställningen av genus i litteraturen, i huvudsak när det kommer till kvinnor.