Den fria rörligheten inom EU har underlättat för ekonomiskt utsatta EU-medborgare att söka försörjning utanför sina hemländer, bland annat i Sverige. Många av dem kommer från Bulgarien eller Rumänien och lever hemlösa i svenska städers offentliga rum. Tillfälliga bosättningar och läger har därför varit en allt vanligare syn under de senaste åren och har blivit omdebatterade fenomen. Genom en diskursanalytisk dokumentstudie har jag undersökt hur två svenska kommuner hanterat uppkomsten av lägren, och hur de motiverat hanteringen. De undersökta kommunerna är Malmö stad och Göteborgs stad, och som komplement till dem är också nationella handlingsargument representerade av en nationell samordnare och intresseorganisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL), inkluderade i analysen. De diskursiva teman som analysen utgick ifrån är idéer och synsätt om lagar, geografiska gränser, medborgarskap och antiziganism. Såväl handlingsmönster som argumentation följde liknande mönster i båda undersökta städerna och nationellt, aktörerna använder lagen som motivation till avhysningar och erbjuder ofta utsatta EU-medborgare betalda hemresor, då medborgarskapet anses avgöra vilken nationalstat som ska ansvara för socialt stöd till fattiga människor.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Sedan 2013 har det gått att urskilja en ökning av utländska EU-medborgare iMalmö lever under undermåliga levnadsvillkor. Syftet med denna studie är attsöka förståelse i hur olika aktörer resonerar i frågan om etiska förhållningssätt iarbetet med socialt utsatta EU-medborgare i Malmö. Rådande lagstiftning visaratt EU-medborgare saknar juridiska rättigheter till social välfärd i Sverige vilketgett upphov till frågor om hur Malmö stad ska förhålla sig gentemot gruppen dåden är i behov av sociala insatser. Den tidigare forskningen pekar på enförskjutning av sociala insatser från stat till frivilligorganisationer och i frågan omvem som ansvarar över EU-medborgare flyttar staten ofta över ansvarsfrågan påhemlandet. I studien har en representant från Malmö stad samt individer somrepresenterar organisationer i civilsamhället och kommer i kontakt med socialtutsatta EU-medborgare i sitt arbete intervjuats. Informanterna har besvarat frågoroch resonerat kring etiska förhållningssätt, ansvarsfördelning, bakgrundsfaktorer iEU-medborgarnas situation samt det fortsatta arbetet med gruppen. Den teoretiskareferensram som låg till grund för analysen av empirin var konsekvensetik.Studiens resultat visar på komplexitet i frågan om etiska förhållningssätt ochansvarsfördelning gentemot gruppen. Det framkommer även att informanternaupplever att den största bakomliggande faktorn i EU-medborgarnas situation ärantiziganismen i hemlandet. Inför det framtida sociala arbetet med gruppen visarresultatet att det föreligger en önskan om att stödja gruppen. Men även ett behovav ökad kunskap och etisk vägledning för hur och i vilken omfattning arbetet skafortlöpa. / Since 2013 there’s been a distinct increase in the number of foreign EU citizens living in subpar conditions in Malmö. The purpose of this study is to seek understanding of how different actors are reasoning on the question of ethical approaches in working with socially vulnerable EU citizens in Malmö. Current legislation shows that EU citizens have no legal rights to social welfare in Sweden, which has given rise to questions about how Malmö should behave towards the group when it’s in need of social intervention. The previous research points to a shift in social work from state to NGOs and that the state is often handing over the responsibility of EU citizens to their homeland. In the study, a representative from the Malmö and individuals who represent civil society organizations that comes into contact with socially vulnerable EU citizens in their daily work were interviewed. The informants have answered questions and reasoning about the ethical approaches, responsibilities, the underlying factors in EU citizen’s situation and the continued work with the group. The theoretical framework underlying the analysis of empirical data was consequentialism. My results demonstrate the complexity of ethical approaches and responsibilities towards the group. It also shows that the informants think the main underlying factor for the EU citizens situation are antigypsyism in their home country. The results show that there is a desire to support but also a requirement for increased knowledge and ethical guidance on how and to what extent social work with this group should progress.

Antalet fattiga EU-medborgare som tigger för att förbättra sin ekonomiska situation har ökat de senaste åren och är idag en del av den svenska gatubilden. Socialt utsatta EU-medborgare som i och med den fria rörligheten inom unionen tillfälligt lämnar sina hemländer i hopp om ett bättre liv. De lämnar en tuff tillvaro i hemlandet, för en lika tuff vardag på Sveriges gator och i såväl Rumänien som i Sverige saknar de tillgång till mänskliga rättigheter som tillgång till rinnande vatten, sanitet och tillgång till hälsovård. Trots detta är lite känt om hur de själva upplever tiggeriet och hur de ser på sin livssituation i det svenska samhället idag. Syftet med denna studie är att undersöka hur de socialt utsatta EU-medborgarna själva uppfattar tiggeriet och hur det påverkar deras välbefinnande. 9 personer som försörjer sig genom att bedriva tiggeri på Stockholms gator har deltagit i semistrukturerade intervjuer genomförda på romani chib med hjälp av tolk. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys och skam och känslan av att inte ha något annat val än att tigga för sin försörjning är det som framkommer tydligast i resultatet. Förutom de fysiska och känslomässiga påfrestningar som tiggeriet innebär framkommer det även att studiedeltagarna känner mycket tacksamhet och glädje över den hjälp de får och över möjligheten att ge sina barn en bättre framtid. För att diskutera det empiriska resultatet har bland annat Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, samt Marcel Mauss teori om gåvoutbytet använts. / The occurrence of poor EU citizens begging to improve their financial situation has become a common sight in Sweden. The freedom of movement of persons within the EU means that people from less privileged countries in the European Union have the possibility to temporarily leave their home countries to beg in the streets of Sweden in order to create a better life for themselves and their families. They live a challenging life and many of them they lack access to human rights such as running water, sanitation and health care as well in their home countries as in Sweden. Despite this, there is little knowledge about their own perceptions of their life situation and stay in Sweden. The aim of this study is to explore the experiences of EU citizens begging in Sweden, how they perceive the act of begging and how it affects their well-being. Data was gathered through 9 semi-structured interviews conducted on Romani chib using an interpreter. The interviews were recorded, transcribed and analyzed using qualitative content analysis. The theme shame and the feeling of not having any other choice but to beg for their livelihood is what emerges most clearly in the result. Furthermore, the participants feel physical and emotional stress due to begging, but they also feel joy and gratitude as begging and the money they receive gives them the opportunity to give their children a better life and future. To discuss the empirical result, Johan Asplund's theory of social responsiveness and asocial responselessness, as well as Marcel Maus’s theory of the gift exchange have been used.

Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare tolkar begreppet uppehållsrätt när EU-medborgare ansöker om försörjningsstöd. Intersektionellt perspektiv användes för att belysa maktförhållanden mellan socialsekreterare som representatner för svenska myndigheter och klienter med utländsk härkomst. I studien användes domar från svenska förvaltningsrätter som analyserades med kvalitativ diskursanalys. Resultat kategoriserades in i kategorier som rörde socialsekreteres tolkningar av uppehållsrätten, omständigheter avgörande för bedömning av uppehållsrätten och socialsekreterares tolkningar av EU-medborgares rätt till försörjningsstöd. Data om EU-medborgares medborgarskap och kön samlades in för att undersöka deras eventuella påverkan på utfall av ansökan om försörjningsstöd. Analys av resultat visade signifikant inkonsekvens i såväl socialsekreterares tolkningar av uppehållsrätten som i tillämpning av relevanta lagar. EU-medborgares rättigheter till försörjningsstöd nekades på grund av att EU-medborgare bedömdes vara "ekonomiskt icke aktiva personer" eller inte ansågs ha "en verklig möjlighet till att få anställning". Varken EU-medborgares medborgarskap eller kön kunde kopplas till utfall av deras ansökan om försörjningsstöd. / The purpose of this study was to examine how social workers interpret right of residence when EU-citizens apply for social assistance by claiming their residential rights. The intersectional perspective was used as a theoretical approach in order to illustrate power relationship between social workers as representatives for Swedish authorities and clients of foreign origin. Using appeal documents from Swedish administrative courts as a study material and a qualitative discourse analysis as a data collection method the results were classified into categories concerning social workers’ interpretations of right of residence, circumstances considered by social workers as crucial for right of residence and social workers interpretations of EU-citizens’ entitlement to social assistance. Data regarding EU-citizens’ nationalities and gender were collected in order to identify their possible influence on outcome of their applications. Analysis of results identified a significant inconsistency in social workers’ interpretations of right of residence as well as in application of the law. EU-citizens’ entitlement to social assistance was denied on terms of EU-citizens being “economically inactive persons” or not having “a real chance to get an employment”. Neither EU-citizens nationalities nor gender could be linked to outcomes of their applications for social assistance.

Denna studie har en inriktning på kommunpolitik och dess påverkan på det kommunala projektet Make Sense. Syftet med studien är att undersöka hur kommunpolitiken i Sundsvall påverkar arbetssättet i det kommunala projektet Make Sense samt vad politiken tillför till projektet. Metoden som har använts i studien är kvalitativ. Fem intervjuer har utförts med tjänstemän, personal inom projektet samt en kommunalpolitiker inom socialnämnden. Genom en kvalitativ textanalys har intervjuerna analyserats samt att beslutsprotokoll från kommunfullmäktig har analyserats och sedan presenterats i kapitlet om resultat och analys.Det resultat som studien kommit fram till visar att den kommunala politiken i Sundsvall kommun inte har någon direkt påverkan på arbetssättet i projektet Make Sense. Däremot tillför kommunalpolitiken med bland annat natologi, soppkök, Slink-in stuga samt mötesplats. / <p>2018-06-07.</p>

This thesis is about Polish migrant workers’ housing situation in Sweden. The primary purpose is to show how the housing situation looks like for Polish migrant workers who live in Sweden. The second purpose is to highlight how complex the right to housing is and show how this right influence their living standard. The conclusion is based on a content analysis of surveys which were completed by 427 Polish migrant workers. Some information was a result of a content analysis of reports and statistics from different governmental authorities and housing ads from the website poloniainfo.se. The result shows that the majority, 81 percent, either own a flat or have a lease/rental contract of their accommodation. However, what is considered being alarming is that at least 18 percent of respondents are homeless according to The National Board of Health and Welfares (Socialstyrelsen) definition of homelessness. Cramped housing accommodation and ethnic discrimination occurs. There is also an increasing risk for poverty among these people due the deficit on the housing market.