Swedish authorities have been dealt a mission by the Swedish state, where each agency works on the basis of their assignment. Communication has become more and more important for authorities, there are several reasons for the use of communication and they may differ from authority to authority. Some authorities claim that the purpose of the communication work is to create awareness and recognition among citizens. A communication form that has become increasingly important for government agencies is social media, according to the government authorities should implement social media in their communication work because it is very important that the authorities are available where the citizens are. Previous research has focused on the risks and opportunities that the social media generates for the public sector. The authors of this study considered that there was no research that focused on what the impact of social media actually generates public authorities. For that reason the authors decided that the purpose of this paper should aim to find out what goals authorities want to achieve through social media, what strategies authorities use to achieve their goals, and how the authority measure the effects of using social media. In order to answer these three questions the authors chose to do a qualitative study in which seven Swedish authorities were selected. In order to answer the questions of this study the authors contacted the seven authorities to conduct a qualitative interview with the persons that are responsible for social media in each public authority. The results of this study showed that the authorities are capable of setting goals and strategic plans for how they want to achieve their targets, however all the authorities showed big gaps in knowledge when it came to measuring the impact that social media actually generates. The authors found that some authorities had come to the conclusion that they need to develop their measurement tools further, while others argued that developed measurement tools may be relevant in the future.

No description available.

Den fria rörligheten inom EU har underlättat för ekonomiskt utsatta EU-medborgare att söka försörjning utanför sina hemländer, bland annat i Sverige. Många av dem kommer från Bulgarien eller Rumänien och lever hemlösa i svenska städers offentliga rum. Tillfälliga bosättningar och läger har därför varit en allt vanligare syn under de senaste åren och har blivit omdebatterade fenomen. Genom en diskursanalytisk dokumentstudie har jag undersökt hur två svenska kommuner hanterat uppkomsten av lägren, och hur de motiverat hanteringen. De undersökta kommunerna är Malmö stad och Göteborgs stad, och som komplement till dem är också nationella handlingsargument representerade av en nationell samordnare och intresseorganisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL), inkluderade i analysen. De diskursiva teman som analysen utgick ifrån är idéer och synsätt om lagar, geografiska gränser, medborgarskap och antiziganism. Såväl handlingsmönster som argumentation följde liknande mönster i båda undersökta städerna och nationellt, aktörerna använder lagen som motivation till avhysningar och erbjuder ofta utsatta EU-medborgare betalda hemresor, då medborgarskapet anses avgöra vilken nationalstat som ska ansvara för socialt stöd till fattiga människor.

<p>Syfte: Uppsatsens syfte är att blottlägga de antaganden som ligger bakom</p><p>public service-begreppet och de konkreta villkoren för SVT. Syftet är</p><p>inte att utvärdera huruvida SVT sköter sitt public service-uppdrag</p><p>utan varför det överhuvudtaget finns ett public service-uppdrag och</p><p>vilka värden det grundas på.</p><p>Problem: Vissa värden som finns i public service-begreppet och därmed också</p><p>hos SVT, som vilken roll medier ska ha i en demokrati och om de kan</p><p>förmedla sanningsenlig journalistik, problematiseras som regel inte.</p><p>Varför anses SVT vara en institution som är trovärdigare än andra?</p><p>Går det överhuvudtaget att erbjuda en ”public service” via television</p><p>som regeringen menar sig kunna göra?</p><p>Tillvägagångssätt: Denna uppsats tillämpar inte den traditionella uppdelningen</p><p>innehållandes teori, metod, analys och resultat utan diskussioner och</p><p>resonemang, teori och analys förenas kontinuerligt. Uppsatsen är i</p><p>första hand teoretisk och utgår ifrån tillgänglig litteratur och SVT:s</p><p>styrdokument. Med detta som grund förs en kritisk diskussion kring</p><p>public service-uppdraget och dess innebörd.</p><p>Resultat: Public service existens eller icke-existens baseras i mångt och mycket</p><p>på vilken typ av samhälle vi vill ha. Public service har förvisso vissa</p><p>brister och kan omöjligt erbjuda allt de säger sig kunna göra, men</p><p>alternativet är ett medieutbud baserat på ekonomisk vinst och styrt av</p><p>kommersiella intressen. Regeringen och SVT vill genom public</p><p>service-television styra medborgarna till att vara demokratiska, och</p><p>den eviga frågan är om det kan anses vara demokratiskt, när staten</p><p>uppfostrar medborgarna.</p>

Syfte: Uppsatsens syfte är att blottlägga de antaganden som ligger bakom public service-begreppet och de konkreta villkoren för SVT. Syftet är inte att utvärdera huruvida SVT sköter sitt public service-uppdrag utan varför det överhuvudtaget finns ett public service-uppdrag och vilka värden det grundas på. Problem: Vissa värden som finns i public service-begreppet och därmed också hos SVT, som vilken roll medier ska ha i en demokrati och om de kan förmedla sanningsenlig journalistik, problematiseras som regel inte. Varför anses SVT vara en institution som är trovärdigare än andra? Går det överhuvudtaget att erbjuda en ”public service” via television som regeringen menar sig kunna göra? Tillvägagångssätt: Denna uppsats tillämpar inte den traditionella uppdelningen innehållandes teori, metod, analys och resultat utan diskussioner och resonemang, teori och analys förenas kontinuerligt. Uppsatsen är i första hand teoretisk och utgår ifrån tillgänglig litteratur och SVT:s styrdokument. Med detta som grund förs en kritisk diskussion kring public service-uppdraget och dess innebörd. Resultat: Public service existens eller icke-existens baseras i mångt och mycket på vilken typ av samhälle vi vill ha. Public service har förvisso vissa brister och kan omöjligt erbjuda allt de säger sig kunna göra, men alternativet är ett medieutbud baserat på ekonomisk vinst och styrt av kommersiella intressen. Regeringen och SVT vill genom public service-television styra medborgarna till att vara demokratiska, och den eviga frågan är om det kan anses vara demokratiskt, när staten uppfostrar medborgarna.

Syfte: Arbetet syftar till att undersöka Försäkringskassans imagearbete och hur de arbetar med att skapa en image som rättvist avspeglar den nya identiteten ”Den Nya Försäkringskassan”. Metod: Vi utgår ifrån ett hermeneutiskt tolkande perspektiv för att skapa djupare förståelse i det som undersöks. Detta kombineras med en abduktiv ansats vid alstringen av kunskap där vi väger teori och empiri lika tungt, samt skapar dessa med hänsyn till varandra. Datainsamlingen består av både kvantitativa och kvalitativa insamlingsmetoder så som primärdata i form av semistruktureradeintervjuer och en enkätundersökning. Sekundärdata genom årsredovisning och budgetunderlag. Vi använder även oss av medarbetartidningen Dagens Socialförsäkring i sökandet efter empiri. Teori: Teorin grundar sig på rykteshantering och en varumärkesproblematik kring förmedlingen av identitet och skapandet av en image. Hur marknadskommunikation kan användas som verktyg för att förmedla identiteten till medborgarna samt de svårigheter som kan förekomma om organisationen dras med ett dåligt rykte. Empiri: Det empiriska materialet är insamlat ur två perspektiv, Försäkringskassans och medborgarnas. Enligt de representanter vi intervjuat på Försäkringskassan handlar ”Den Nya Försäkringskassan” dels om en förbättrad informationsförmedling samtidigt som den är en del av arbetet med förmedlingen av myndigheten som en ”trovärdig avsändare”. Resultatet av attitydundersökningen visar dock att det finns en låg grad av tillförlit och trovärdighet från medborgarna gentemot Försäkringskassan. Analys: Analysen tar utgångspunkt ur de två perspektiv som behandlats under uppsatsens gång. Vi visar med utgångspunkt från en eget utformad analysmodell på de förutsättningar och svårigheter en integration mellan identitet och image står inför. Diskussion: Varför förändras inte bilden av försäkringskassan till det bättre, trots de ambitiösa ansatserna till att skapa högre trovärdighet? Det kan antas att kunderna påverkas av egna upplevelser och erfarenheter i större utsträckning än den externa marknadskommunikationen samtidigt som de redan inpräglade negativa associationerna med offentlig sektor kan ha satt djupaspår hos Försäkringskassans rykte. Slutsatser: Försäkringskassan är genom sitt imagearbete inne på rätt spår vid skapandet av ett bättre rykte. Integrationen mellan identitet och image, som är grunden till ett gott rykte står dock inför en utmaning eftersom den påverkas av faktorer som Försäkringskassan själva inte kan kontrollera.

No description available.

Trots att det har gått snart 30 år sedan Brasiliens militärdiktatur ersattes av en demokratiskt vald regim är det flera forskare som har kommit att ifrågasätta landets faktiska grad av demokrati – framförallt i Rio de Janeiros favelas, informella bosättningar. Favelan har under senare årtionden kommit att bli synonymt med; parallell stat under kriminella gängs dominans, extremvåld och en stigmatiserad folkgrupp. Statens många försök i att krossa gängverksamheten har visat sig mindre framgångsrika, men år 2008 introducerar säkerhetssekretariatet en ny polisiär strategi för favelan – först pacificering och sedan implementering av fredsbevarande polisenheter, s.k. UPP (Unidade de Polícia Pacificadora). Pacificeringens syfte är att de bekämpa de kriminella gäng som länge styrt favelan, återge fred och integrera dem i den formella staden. Studiens har som syfte att undersöka om pacificering kan bidra till en känsla av förbättrad demokrati och förbättrat medborgarskap för invånarna i favelan. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys har denna studie visat att det finns invånare i pacificerade favelas som upplever, i motsats till staten beskrivning av pacificeringen som ett fredsbringande integreringsprogram, att de som medborgare inte respekteras sina rättigheter och att demokratin således är bristfällig.

Det svenska föreningslivet och den föreningsmänniska som bär den, framställs både i offentliga utredningar och i forskningsrapporter som viktiga grundstenar för demokratin i Sverige. I uppsatsen undersöker jag denna hur denna diskurs formas i offentliga utredningar och i tidningsmedia. Vilken bild av föreningsliv och demokrati framträder i texterna och hur framställs den gode medborgaren som bär denna demokrati ? I analysen framträder tre teman som understödjer denna diskurs; - det goda föreningslivet, - det hotade föreningslivet och - den gode medborgaren. Samtidigt som föreningslivet beskrivs som en viktig förutsättning för demokrati, uttalas också en stark oro för att föreningsdeltagandet sjunker och vad det kan betyda för framtiden. I analysen av den gode medborgaren framträder dels den demokratigarant som alltmer verkar försvinna och istället tecknas en bild av andra medborgare. De unga och de med invandrarbakgrund beskrivs med ambivalens och oro. Analysen slutar med nya frågor. Är föreningen i den bekanta form som vi känner den, verkligen den största garanten för demokrati och vilka nya former av sociala rörelser utmanar föreningen som kollektiv form för gemenskap.

In this thesis the author has through a discourse analysis examined how the concept of culture has been used in the discourse of integration during the late twentieth century in Sweden. The author argues that the integration of immigrating people has been the fundamental method in creating Swedish citizens within the immigrant communities. In this discourse the concept “culture” has been a constant recurring way of explaining differences among the immigrants towards “ethnic swedes” and Swedish way of life and establishing difficulties in performing integration outside of governmental policies. When looked upon in terms of discourse the integration process is the possibilities, intents and interests and the actual creation i.e. when immigrants become citizens of Sweden. The main source material has been legislative reports and bills which point out viewpoints within political institutions. In the discourse culture as a concept has operated in numerous ways. One key aspect has been to point out deviations from the “Swedish viewpoints and behaviours” by describing these deviations as “cultural expressions”. This in turn paved way for an ulterior nationalism and yet the legislative actors made it appear as a choice for the immigrants as well as an urge to keep an equivalence for all residents. Culture was also the main mode of giving the immigrants an identity. In turn the “Swedish” was both a culture that lacked a distinct content and something that was ”beyond culture”. Difficulties that immigrants would experience was in all circumstances a matter for the Swedish society as a whole but their presence was due to the immigrant’s actions or the cultural diversity in Sweden i.e. not because of Swedish policies.