Sedan 2013 har det gått att urskilja en ökning av utländska EU-medborgare iMalmö lever under undermåliga levnadsvillkor. Syftet med denna studie är attsöka förståelse i hur olika aktörer resonerar i frågan om etiska förhållningssätt iarbetet med socialt utsatta EU-medborgare i Malmö. Rådande lagstiftning visaratt EU-medborgare saknar juridiska rättigheter till social välfärd i Sverige vilketgett upphov till frågor om hur Malmö stad ska förhålla sig gentemot gruppen dåden är i behov av sociala insatser. Den tidigare forskningen pekar på enförskjutning av sociala insatser från stat till frivilligorganisationer och i frågan omvem som ansvarar över EU-medborgare flyttar staten ofta över ansvarsfrågan påhemlandet. I studien har en representant från Malmö stad samt individer somrepresenterar organisationer i civilsamhället och kommer i kontakt med socialtutsatta EU-medborgare i sitt arbete intervjuats. Informanterna har besvarat frågoroch resonerat kring etiska förhållningssätt, ansvarsfördelning, bakgrundsfaktorer iEU-medborgarnas situation samt det fortsatta arbetet med gruppen. Den teoretiskareferensram som låg till grund för analysen av empirin var konsekvensetik.Studiens resultat visar på komplexitet i frågan om etiska förhållningssätt ochansvarsfördelning gentemot gruppen. Det framkommer även att informanternaupplever att den största bakomliggande faktorn i EU-medborgarnas situation ärantiziganismen i hemlandet. Inför det framtida sociala arbetet med gruppen visarresultatet att det föreligger en önskan om att stödja gruppen. Men även ett behovav ökad kunskap och etisk vägledning för hur och i vilken omfattning arbetet skafortlöpa. / Since 2013 there’s been a distinct increase in the number of foreign EU citizens living in subpar conditions in Malmö. The purpose of this study is to seek understanding of how different actors are reasoning on the question of ethical approaches in working with socially vulnerable EU citizens in Malmö. Current legislation shows that EU citizens have no legal rights to social welfare in Sweden, which has given rise to questions about how Malmö should behave towards the group when it’s in need of social intervention. The previous research points to a shift in social work from state to NGOs and that the state is often handing over the responsibility of EU citizens to their homeland. In the study, a representative from the Malmö and individuals who represent civil society organizations that comes into contact with socially vulnerable EU citizens in their daily work were interviewed. The informants have answered questions and reasoning about the ethical approaches, responsibilities, the underlying factors in EU citizen’s situation and the continued work with the group. The theoretical framework underlying the analysis of empirical data was consequentialism. My results demonstrate the complexity of ethical approaches and responsibilities towards the group. It also shows that the informants think the main underlying factor for the EU citizens situation are antigypsyism in their home country. The results show that there is a desire to support but also a requirement for increased knowledge and ethical guidance on how and to what extent social work with this group should progress.

The purpose of this paper is to examine if there is a connection between electoral participation and citizens perception of the economy and corruption between the year 1989-2023 in Poland and to see if it has changed and how. The methodology that is used in this paper is both of qualitative and quantitative character to study articles, data, and statistics. The result of the study shows that there is a correlation between higher electoral participation and better perception of economy from the citizens. The perception of corruption, which was the same 1989 as 2023, didn’t affect the voting turnout.  Better economy has made people vote either by teaching them how to participate in politics or as they have more to lose now due to better circumstances than 1989. The study shows that the area needs to be looked at in a greater depth to see if corruption has been neglected by the citizens or if they handle it through democratic participation.

A city hall is a building for the inhabitants, a building where the administration of inhabitants is being held but also where the people are encouraged to take part in public space and give it their form. The city hall is a room for social interactions and architecture’s interaction with local democracy. Tensta was built in the late 1960s, an area characterized by quickly built concrete slabs and a city plan based on traffic separation. The defined level differences are interesting to the project, and the city hall became a way to break up the determined levels. The building connects Tensta's walk to a submerged, somewhat forgotten square, and becomes a link through Tensta. An extension of the public spaces, as a living room to the district. The city hall program is an interaction between open and closed, in its way to interact with people and conduct business. The public encounters enclosed departments and walls of privacy, which become characterizing to the architectural design. Closed rooms to open halls, and durable concrete construction to bare wood tones and agile glass panes. / Ett stadshus är en byggnad för folket, en byggnad där folkets administration tar plats och där folket uppmuntras att ta del i det publika rummet och ge det sin egen form. Stadshuset är ett rum för sociala interaktioner och arkitekturens interaktion med den lokala demokratin. Tensta byggdes under det sena 60-talet, ett område präglat av snabbt byggda betonglameller och en stadsplan baserad på trafikseparering. Nivåskillnaderna är intressanta varpå stadshuset blev ett sätt att bryta upp de bestämda nivåerna. Byggnaden kopplar Tenstas promenadstråk till ett nedsänkt, någorlunda bortglömt torg och blir en länk genom Tensta. En förlängning av Tenstas offentliga platser, likt ett vardagsrum till stadsdelen. Stadshusets program är ett samspel mellan öppet och slutet i sitt sätt att möta folk och föra verksamheter. Den publika prägeln möter slutna avdelningar och sekretessväggar vilket fick prägla den arkitektoniska gestaltningen. Slutna rum mot öppna hallar, och en beständig betongstomme möter nakna trätoner och nätta glaspartier.

<p>Ordet demokrati betyder, som de flesta förmodligen vet, folkstyre. Men vad innebär demokrati om vi bortser från den rent semantiska betydelsen? Hur får demokratin sin innebörd i dag? Och vad får det för konsekvenser?</p><p>Mitt syfte med denna uppsats har varit att med hjälp av ett diskursanalytiskt angreppssätt granska hur begreppet <i>demokrati</i> framställs i Demokratiutredningens slutbetänkande <i>En uthållig demokrati!</i> (SOU 2000:1). Mitt intresse inriktades även på hur den demokratiska medborgaren beskrevs i texten. Vad avser man med ordet demokrati? Hur konstrueras demokratin och den <i>demokratiska medborgaren</i> i texten?</p><p>Demokratin och dess historia beskrivs vanligen linjärt där demokratin betraktas som en i det närmaste fysisk realitet. Detta synsätt har jag valt att problematisera genom att betrakta demokratin som en kontingent diskursiv konstruktion. Denna konstruktion är i sig ett resultat av politiska processer. </p><p>En rad egenskaper och värden sammankopplas, exempelvis genom olika texter, diskursivt med demokratin, så även i Demokratiutredningens slutbetänkande. På detta sätt konstrueras en bild av demokratin som har kommit att dominera vår föreställningsvärld. Min ambition har därför varit att se bortom det vi tar för självklart vad gäller demokratin och det demokratiska subjektet.</p>

Ordet demokrati betyder, som de flesta förmodligen vet, folkstyre. Men vad innebär demokrati om vi bortser från den rent semantiska betydelsen? Hur får demokratin sin innebörd i dag? Och vad får det för konsekvenser? Mitt syfte med denna uppsats har varit att med hjälp av ett diskursanalytiskt angreppssätt granska hur begreppet demokrati framställs i Demokratiutredningens slutbetänkande En uthållig demokrati! (SOU 2000:1). Mitt intresse inriktades även på hur den demokratiska medborgaren beskrevs i texten. Vad avser man med ordet demokrati? Hur konstrueras demokratin och den demokratiska medborgaren i texten? Demokratin och dess historia beskrivs vanligen linjärt där demokratin betraktas som en i det närmaste fysisk realitet. Detta synsätt har jag valt att problematisera genom att betrakta demokratin som en kontingent diskursiv konstruktion. Denna konstruktion är i sig ett resultat av politiska processer. En rad egenskaper och värden sammankopplas, exempelvis genom olika texter, diskursivt med demokratin, så även i Demokratiutredningens slutbetänkande. På detta sätt konstrueras en bild av demokratin som har kommit att dominera vår föreställningsvärld. Min ambition har därför varit att se bortom det vi tar för självklart vad gäller demokratin och det demokratiska subjektet.

The Public Administration in Sweden has been adaptning to the market during the past 20 years. In the last years the Toyota production philosophy or more known as Lean-philosophy, has been introduced in the Swedish public sector. The Lean-philosophy is the idea of maximizing the profit through constant improvement of the production and by minimizing waste of resources. The reason for this measure was to lower expenses of the public sector and makes it more effective. The Swedish Migration Agency is one of the agencies which have been implemented the Lean-philosophy. This paper will investigate if the role of the agency officials changed with Lean-philosophy, during the past years, when the large amount of migrants applied for asylum in Sweden. This study will inquire the requirement that the Public Administration has by the Swedish Constitutional Law to preserve and protect democracy and through looking at the impact that Lean-philosophy have on the public sector. The question is if the Lean-philopsohy is compatible with the Swedish Public Administration?

Detta arbete handlar om att utforma en mötesplats för aktivitet i ett utvalt område i stadsdelen Sätra, Gävle. Som metod används participativa designmetoder som handlar om att involvera människor så mycket som möjligt. Participativa designmetoder är  socialt hållbara metoder för att utveckla stadsmiljön bl a därför att den tillkännager vikten av att engagera de personer som är närmast berörda. Metoderna tar också fasta på mjuka värden såsom platsidentitet, människors personliga drivkrafter och vilja att tillsammans etablera ett gemensamt område för alla. Sätra är en stadsdel i Gävle med över 10 000 invånare. I denna stadsdel finns ett område mellan Gråstensvägen och Jökelvägen som håller på att rustas upp av Gavlegårdarna. Lekplatserna och utomhusplatserna är i nuläget föråldrade samtidigt som det i området bor mycket barn och ungdomar som skulle kunna tänka sig att nyttja dessa om de var mer anpassade efter deras behov. I arbetet har jag därför undersökt denna problematik med hjälp av frågeställningen: Hur kan man med en designprocess som involverar medborgare utforma en plats? Hur kan man utforma denna plats på ett sådant sätt så att det lockar de boende att vistas och mötas och skapa inkluderande och trivsam miljö där platsidentitet uppehålls? I arbetet genomförs participativa designmetoder utefter frågeställningen på så sätt att djupintervjuer genomförs med de människor som bor i området för att få en djupare inblick i behov och problematik. Dessa leder i senare fas till workshops där mjuka värden etableras för att kunna jobba vidare med koncept. Platsobservationer och studie av relevant litteratur från både design och arkitekturområdet har använts för att utveckla syfte och metoder för workshops under arbetets gång.  Arbetets resultat är i form av en planlösning och en klätterställning som har utformats efter behov samt workshopmodeller som utformats och testats.

Med bakgrund av de klimatförändringar som har observerats och klimatfrågans nära koppling till energisystemet är en omställning till ett hållbart energisystem av stor betydelse. Klimatförändringar sker på global nivå och det är därför viktigt att aktörer arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser och når politiska mål, så som Förenta Nationernas mål att den globala temperaturökningen ska hållas så långt under 2 grader Celsius som möjligt. Utifrån denna bakgrund har syftet med uppsatsen varit att undersöka vilken roll svenska kommuner har i omställningen till ett hållbart energisystem. Svenska kommuners möjlighet att påverka omställningen av energisystemet har delats in i den egna verksamheten, egna bolag, det lokala näringslivet, kommunens medborgare och genom samverkan. Rapporten har avgränsats till att undersöka det lokala näringslivet samt invånarna i kommunen. Även samverkan som är kopplad till dessa två områden har varit en del av uppsatsen. Inom arbetet har en litteratursökning och en intervjustudie genomförts. Litteratursökningen har använts för att skapa en vetenskaplig grund samt en kontext till ämnet. I intervjustudien har intervjuer genomförts med representanter från åtta svenska kommuner. Urvalet har varit strategiskt och baserats på Sveriges Kommuner och Landstings indelning av kommuner i tre huvudgrupper; A, B och C. De kommuner som har intervjuats är Stockholms stad och Malmö stad från grupp A, Linköpings kommun, Umeå kommun och Eskilstuna kommun från grupp B och Piteå kommun, Mora kommun och Markaryds kommun från grupp C. Intervjustudien har resulterat i en beskrivning av arbetet med omställningen av energisystemet i vardera kommun. Det har framkommit att kommuner har en viktig roll i Sveriges arbete med en omställning till ett hållbart energisystem och att aktörer på lokal och regional nivå, så som kommuner, har medverkat till minskade koldioxidutsläpp i Sverige. Kommuner har i sin roll möjlighet att påverka sin egen verksamhet och sina bolag såväl som andra aktörer som kommunens medborgare och näringsliv. De kan även påverka genom samverkan med andra aktörer. I arbetet riktat mot medborgare och näringsliv har kommuner möjlighet att använda sig av verktyg som strategiska dokument, ägardirektiv, planarbete, kommunal energi- och klimatrådgivning, medel och stöd samt samverkan. De kan även använda sig av styrmedel och nudging för att skapa incitament för medborgare och näringsliv att agera i en riktning som är önskvärd för kommunens mål och visioner. Analysen visar att de verktyg som kommuner främst lyfter i arbetet riktat mot medborgare och näringsliv är den kommunala energi- och klimatrådgivningen och näringslivsnätverk. Som framtida möjligheter och utmaningar ses bland annat kommuners uppmärksammande av medborgarnas och näringslivets roll samt inkluderandet av dem i energiomställningen. Det kommunala självstyret och balansen mellan lokal anpassning och samverkan är en annan viktig faktor för kommuners arbete. Det finns även möjligheter för kommuner inom nya områden som konsumtion och resurser samt nudging. Kommunerna ser själva utmaningar i brist på resurser och lokal anpassning utifrån nationell nivå. Det är även viktigt för kommuners arbete att dess förutsättningar behålls konsekventa över tid. / A transition towards a sustainable energy system is of great importance given the climate changes which have been observed and the close link between climate changes and the energy system. Climate change is affecting the planet on a global level and it is therefore of vital importance that actors work together to reduce greenhouse gas emissions and achieve political goals, such as the United Nations' goal which state that the global temperature increase should be kept well below 2 degrees Celsius.  Given this background, the aim of the thesis has been to analyse the role of Swedish municipalities in the transition towards a sustainable energy system. The ability for Swedish municipalities to influence the transition has been divided into five areas; their own operations, their own companies, the local business sector, citizens and through cooperation. This thesis has focused on municipalities’ work addressing citizens and the business sector. Cooperation associated with citizens and businesses has also been included in the thesis. A literature search and an interview study were used as methods for data collection. The literature search has been conducted to generate a scientific foundation and give a context to the thesis. In the interview study, interviews were held with representatives from eight Swedish municipalities. The selection of municipalities has been strategic and based on The Swedish Association of Local Authorities’ division of municipalities into three main groups; A, B and C. The municipalities that have been interviewed are the City of Stockholm and the City of Malmö from group A, Linköping Municipality, Umeå Municipality and Eskilstuna Municipality from group B and Piteå Municipality, Mora Municipality and Markaryd Municipality from group C. The interview study has resulted in a description of the work related to the transition of the energy system in each municipality. It has been concluded that municipalities have an important role in Sweden's transition to a sustainable energy system. Furthermore, it has been indicated that actors at a local and regional level, such as municipalities, have contributed to reduced carbon dioxide emissions in Sweden. In their role, municipalities have the opportunity to influence the energy system through their own operations and their companies as well as other actors such as the local citizens and business sector. They are also able to influence the energy system through cooperation with other actors. In the work addressed to citizens and the business sector, the municipalities are able to use tools such as strategic documents, owner directives, physical and economic planning, municipal energy and climate advisors, means and support, and collaboration. They can also use policy instruments and nudging to create incentives in line with municipal targets and visions. The analysis shows that the municipalities mainly emphasized municipal energy and climate advisors and business networks as the tools they use in their work addressed to citizens and the business sector. One of the future opportunities and challenges is the municipalities' consideration to the role of citizens and businesses and their inclusion in the energy transition. Municipal self-government and the balance between local adaptation and collaboration are other crucial factors. Opportunities have also been observed by exploring topical areas such as consumption, resources and nudging. The main challenges seen by the municipalities are lack of resources and local adaptation from a national level. It is also important that their prerequisites are maintained consistently over time.

Uppsatsen studerade en intervention inom ramen för samhällsarbete i Kållered. Syftet var att skapa förståelse för hur kollektiva och deliberativa processer kan igångsättas. Metodologiskt närmade sig uppsatsen sitt studieobjekt via uppförandet av ett offentligt konstverk. Empiri samlades in via semistrukturerade intervjuer och genom att studera processer som tycktes ha koppling till nämnda konstverk. Uppsatsens frågeställningar rörde frågan om vilket resultat föregående intervention kan ha fått i lokalsamhället i fråga om socialt kapital. Med avstamp i Robert Putnams studier gör analysen gällande att det är fullt möjligt att som samhällsarbetare intervenera konstruktivt i lokalsamhället, samt att fylla på dess depåer av socialt kapital. Ett centralt antagande i uppsatsen är att samhällelig förändring bör utgå från samhällets medborgarnivå för att vitalisera de demokratiska funktioner samhällets institutionella nivå rymmer. / This essay has studied democratic interventions in a local community. The primary purpose was to discuss ways to actuate collective and deliberating processes. The essay approached its object via the performance of a public art-project. Empirical material was collected from semi-structured interviews and processes from the civic level of the community. The issue of the essay, as well as the empirical presentation and discussion, emanated from studies of the effect of a certain intervention. The analytical starting point in Robert D. Putnam’s studies made it possible to suggest that it is possible for community work to intervene in the community in a constructive way. A conclusion is that social transformation starting at the grassroot level can indeed be a part of vitalizing democratic functions, and that these could eventually emerge to have influence on the structural level and, this is the mission for community work not the other way around.

Denna uppsats har visat att utformningen av samråds- och medborgarmöten har en viktig betydelse för dess förutsättningar att genomföras i linje med kommunikativa planeringsideal. Detta har kunnat påvisas genom deltagande observationer av hur samråds- och medborgarmöten sker i praktiken. Observationerna har genomförts med syfte att förstå möjligheter och utmaningar med att bedriva kommunikativ planering utifrån olika planeringsideal. För samråd generellt så tycks de allra flesta genomföras på kommuners hemsidor och inte i mötesform och av de som genomförs i mötesform tycks de flesta anordnas i öppet hus. Samtliga observerade möten, såväl samrådsmöten som medborgarmöten, innehöll brister gällande uppfyllande av kommunikativa planeringsideal, om än olika beroende på vilket planeringsideal en utgick från. I mitt arbete har jag utgått från två olika planeringsideal som inspirerats av Habermas (1984) och Mouffe (2000; 2008) och studerat hur två centrala aspekter för kommunikativ planering, konsensus och konflikt, hanterats under de observerade mötena. De mer fritt strukturerade medborgarmötena som inte är knutna till någon detaljplan visade sig generellt sätt ha fler mötesdeltagare och innehålla fler samtal och diskussioner jämfört med samrådsmötena oavsett om de anordnades i strukturerad form eller öppet hus- form. Utformningen av möten visade sig även ha en viktig betydelse för dess utfall oavsett vilket planeringsideal en utgick från. Utformningen är en aspekt som Habermas inte tar hänsyn till i sina idéer om perfekta samtalssituationer och resultatet från denna studie kan därmed anses relevant för framtida forskning att ta hänsyn till för att skapa mer kompletta teorier. Även policyskapare kan rimligtvis ha intresse av att inkludera utformningen av möten som en aspekt i framtida arbete för att förbättra möjligheterna till att kunna bedriva kommunikativ planering. Min studie stärker även Strömgrens (2007) tes att planeringen fortfarande är rationell i grunden, då jag empiriskt visat att tjänstemän rationaliserat vad som är ett lämpligt hållningssätt, med hänvisning till det allmänna intresset.