Relationsarbetet har en dubbel bemärkelse: att utveckla och upprätthålla goda relationer till elever, samt att praktiskt undervisa om relationer kopplat till SO-ämnet. De båda bemärkelserna strävar åt samma håll, att gynna elevers kunskapsutveckling. Tidigare forskning visar att relationsskapandet ser olika ut beroende på elevers socioekonomiska förutsättningar. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur SO-lärare i det dubbla uppdraget på skolor med olika socioekonomiska förutsättningar skapar relationer till elever, och undersöka hur arbetet med relationsskapande, normer och regler tar sig uttryck i SO-undervisningen på låg- och mellanstadiet. Sociokulturella och relationella teorier ligger till grund för arbetet. Genom arbetet återkommer begreppet socioekonomisk status och har en central roll. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod för att undersöka relationsfenomenet på djupet, vilket i detta fall har varit genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare. Tre skolor deltog i undersökningen, varav två lärare arbetade på två olika skolor med sämre socioekonomiska förutsättningar, och två lärare arbetade på en och samma skola med bättre socioekonomiska förutsättningar. I studien lyfts forskning om att goda relationer påverkar elevers kunskapsutveckling och att samhällsorientering kan vara ett relationsfrämjande ämne i en dubbel bemärkelse. Det framkom i studiens resultat att lärarna värdesätter relationsskapandet till sina elever högt genom att se sina elever som individer, lyssna på och prata med dem om vardagliga saker, att sätta gränser samt att bemöta motstånd. Resultatet visade även att SO-undervisning om relationer, normer och regler i stor utsträckning beskrivs som en daglig praxis som genomsyrar alla sociala interaktioner. I resultatet framkom kommunikativa undervisningsmetoder som centrala, i syfte att utbilda eleverna till framtida samhällsmedborgare. Vår slutsats var att lärarna arbetar på likartat sätt i relationsarbetet, oberoende av hur de socioekonomiska förutsättningarna på skolan ser ut, vilket motsäger tidigare forskning som vi presenterat. Slutsatsen är även att alla barn, i olika utsträckning, har ett grundläggande behov av goda relationer, oberoende av socioekonomiska förutsättningar. Varje elevs individuella behov bör istället därför ligga till grund för hur lärare arbetar med relationsarbetet i den dubbla bemärkelsen, istället för att utgå ifrån socioekonomiska faktorer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den demokratiska medborgaren framställs i  läroböcker för samhällskunskap på gymnasieskolan och jämföra läroböckerna för att belysa eventuella likheter och skillnader. I denna uppsats är samhällskunskap 1a1 och 1b i fokus. Skolan har i uppdrag att fostra demokratiska medborgare. Den demokratiska medborgaren är en person som har vissa värderingar, förmågor och kunskaper. I samhällskunskap är detta fostrande uppdrag extra tydligt. Problematiken är att både samhällskunskap 1a1 och samhällskunskap 1b har samma demokratiska uppdrag, trots att samhällskunskap 1a1 är kortare än samhällskunskap 1b. Totalt är det fyra läroböcker för samhällskunskap som valts. Två läroböcker inom respektive kurs. För att undersöka läroböckerna i Samhällskunskap används en kvalitativ innehållsanalys, sedan jämförs läroböckerna från båda kurserna. Resultatet av analysen visar både likheter och skillnader. En likhet är att den demokratiska medborgaren framställs som en person som ser alla människors lika värde, har respekt och är lyhörd inför olika åsikter, tar ansvar och är solidarisk. Den demokratiska medborgaren  framställs som en aktiv medborgare som deltar i val och är delaktig i olika samhällsfrågor. Medborgaren är med och påverkar genom att ta vara på sina demokratiska rättigheter i samhället. Jämförelsen visar att läroböckerna för samhällskunskap 1b innehåller fler övningar som utvecklar flera förmågor hos eleverna, exempelvis att diskutera, argumentera, analysera, debattera medan det framgår färre övningar i läroböckerna för samhällskunskap 1a1. I läroböckerna för samhällskunskap 1b diskuteras samhället och politik mer utförligt och oftast med en historisk bakgrund. I läroböckerna för samhällskunskap 1a1 beskrivs samhället och politik mer grundläggande. Skillnaderna mellan förmågor och kunskaper i läroböckerna för kurserna kan dock påverka elevernas framtida deltagande i samhället. / <p>2020-01-17</p>

<p>Ordet demokrati betyder, som de flesta förmodligen vet, folkstyre. Men vad innebär demokrati om vi bortser från den rent semantiska betydelsen? Hur får demokratin sin innebörd i dag? Och vad får det för konsekvenser?</p><p>Mitt syfte med denna uppsats har varit att med hjälp av ett diskursanalytiskt angreppssätt granska hur begreppet <i>demokrati</i> framställs i Demokratiutredningens slutbetänkande <i>En uthållig demokrati!</i> (SOU 2000:1). Mitt intresse inriktades även på hur den demokratiska medborgaren beskrevs i texten. Vad avser man med ordet demokrati? Hur konstrueras demokratin och den <i>demokratiska medborgaren</i> i texten?</p><p>Demokratin och dess historia beskrivs vanligen linjärt där demokratin betraktas som en i det närmaste fysisk realitet. Detta synsätt har jag valt att problematisera genom att betrakta demokratin som en kontingent diskursiv konstruktion. Denna konstruktion är i sig ett resultat av politiska processer. </p><p>En rad egenskaper och värden sammankopplas, exempelvis genom olika texter, diskursivt med demokratin, så även i Demokratiutredningens slutbetänkande. På detta sätt konstrueras en bild av demokratin som har kommit att dominera vår föreställningsvärld. Min ambition har därför varit att se bortom det vi tar för självklart vad gäller demokratin och det demokratiska subjektet.</p>

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver sitt arbetssätt när det kommer till att forma demokratiska medborgare i förskolan, med inriktning på de yngre barnen. Frågeställningar som har formats för att svara studiens syfte är: - Hur arbetar förskollärare med demokratiska värderingar i sin dagliga undervisning för de yngre barnen i förskolan? - Hur anpassar förskollärare sitt arbetssätt för att möta de individuella barnet och främja förutsättningar hos de yngre barnen när det gäller att forma demokratiska medborgare? - Vilka eventuella utmaningar stöter förskollärare på i sitt arbete med att främja demokratiska värderingar bland de yngsta barnen och hur hanterar de dessa utamaningar?  För att besvara studiens syfte är semistrukturerade intervjuer vald som metod och urvalet som gjordes var sex verksamma förskollärare med erfarenheter av att arbeta med de yngsta i förskolan. Det sociokulturella perspektivet om lärande och utveckling samt Harry Shiers (2011) delaktighetsmodell är vald som terori i denna studie och modellen hjälpte till att analysera resultatet av den insamlade data. Studiens resultat visar på att det finns olika nivåer där förskollärare ger barn inflytande och delaktighet i verksamheten. Resultatet visade även på att ett arbete för att forma demokratiska medborgare sker via att förskollärarna är närvarande och lyhörda för vad barn visar för åsikter samt hur de uttrycker sig. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about how preschool teachers describe their way of working when it comes to forming democratic citizens in preschool, with a focus on the younger children. Questions that have been formed to answer the purpose of the study are:- How do preschool teachers work with democratic values in their daily teaching for the younger children in preschool?- How do preschool teachers adapt their way of working to meet the individual child and promote the conditions of the younger children when it comes to creating democratic citizens?- What possible challenges do preschool teachers encounter in their work to promote democratic values among the youngest children and how to deal with these challenges?To answer the purpose of the study, semi-structured interviews have been chosen as a method and the selection that was made was six active preschool teachers with experience of working with the youngest children in preschool. The socio-cultural perspective on learning and development and Harry Shier's (2011) participation model is chosen as the theory in this study and the model helped to analyze the results of the collected data. The results of the study show that there are different levels where preschool teachers give children influence and participation. The results also showed that a work to create democratic citizens takes place through preschool teachers being present and responsive

Ordet demokrati betyder, som de flesta förmodligen vet, folkstyre. Men vad innebär demokrati om vi bortser från den rent semantiska betydelsen? Hur får demokratin sin innebörd i dag? Och vad får det för konsekvenser? Mitt syfte med denna uppsats har varit att med hjälp av ett diskursanalytiskt angreppssätt granska hur begreppet demokrati framställs i Demokratiutredningens slutbetänkande En uthållig demokrati! (SOU 2000:1). Mitt intresse inriktades även på hur den demokratiska medborgaren beskrevs i texten. Vad avser man med ordet demokrati? Hur konstrueras demokratin och den demokratiska medborgaren i texten? Demokratin och dess historia beskrivs vanligen linjärt där demokratin betraktas som en i det närmaste fysisk realitet. Detta synsätt har jag valt att problematisera genom att betrakta demokratin som en kontingent diskursiv konstruktion. Denna konstruktion är i sig ett resultat av politiska processer. En rad egenskaper och värden sammankopplas, exempelvis genom olika texter, diskursivt med demokratin, så även i Demokratiutredningens slutbetänkande. På detta sätt konstrueras en bild av demokratin som har kommit att dominera vår föreställningsvärld. Min ambition har därför varit att se bortom det vi tar för självklart vad gäller demokratin och det demokratiska subjektet.