<p>Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. Här finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska få känna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, även den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar åt samma håll och inte heller följer sina föreskrifter.</p><p>Syftet med detta arbeta är att identifiera och kartlägga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika läroplaner. De läroplaner som är av intresse för detta arbete är Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98. Denna kartläggning är av intresse då de olika läroplanerna förmedlar olika syn på de begreppen kunskap och demokrati, vilket i sin tur utgör grunden för den verksamhet som existerar inom respektive skola.</p><p>Arbetet är skrivet med diskursteori som bas. Detta innebär att skolan studeras som en social konstruktion, vilket gör att förehållandet mellan dokument och dess tolkningar kan studeras. Arbetet bygger på en textanalys av tidigare nämnda läroplaner. Texterna analyseras med utgångspunkten att vi med hjälp av språket konstituerar och förmedlar våra värderingar och normer.</p><p>En jämförelse av de olika läroplanerna visar på små skillnader i begrepp, men stora skillnader i vilken betydelse begreppen har. Skolan har, under tiden mellan 1969 och nutid, gjort ett stort kliv från kunskapsförmedling till en arena för lärande.</p>

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. Här finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska få känna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, även den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar åt samma håll och inte heller följer sina föreskrifter. Syftet med detta arbeta är att identifiera och kartlägga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika läroplaner. De läroplaner som är av intresse för detta arbete är Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98. Denna kartläggning är av intresse då de olika läroplanerna förmedlar olika syn på de begreppen kunskap och demokrati, vilket i sin tur utgör grunden för den verksamhet som existerar inom respektive skola. Arbetet är skrivet med diskursteori som bas. Detta innebär att skolan studeras som en social konstruktion, vilket gör att förehållandet mellan dokument och dess tolkningar kan studeras. Arbetet bygger på en textanalys av tidigare nämnda läroplaner. Texterna analyseras med utgångspunkten att vi med hjälp av språket konstituerar och förmedlar våra värderingar och normer. En jämförelse av de olika läroplanerna visar på små skillnader i begrepp, men stora skillnader i vilken betydelse begreppen har. Skolan har, under tiden mellan 1969 och nutid, gjort ett stort kliv från kunskapsförmedling till en arena för lärande.

Syftet med uppsatsen är att urskilja de centrala kunskapsstrukturella och formella förutsättningarna för gymnasielärarens demokratiundervisning, och därigenom problematisera skolans generella demokratiuppdrag. De frågor vi ställer är: Hur beskrivs demokratisynen i styrdokumenten för de frivilliga skolformerna; Hur ser demokratisynen ut i samhällskunskapsämnet på lärarhögskolorna; Hur framställs demokratisynen i läroböckerna för gymnasieskolan i ämnet samhällskunskap? Som teoretisk utgångspunkt för studien används demokratiteorierna republikanism, liberalism och strukturalism. Den metod som används är en idéanalys då demokratiteorierna appliceras på materialet som är styrdokument (Lpf 94), lärarutbildningarnas kursplaner i samhällskunskap samt läromedel i samhällskunskapsämnet för de frivilliga skolformerna. Resultatet visar att lärarens förutsättningar för skolans demokratiuppdrag genomsyras av liberala tankar. Demokratibegreppet förklaras på ett instrumentellt vis, bland annat genom frågan hur istället för varför. Resultatet visar även att det finns svårigheter gällande tolkning av demokratibegreppet.

Examensarbetets syfte är att undersöka likheter och skillnader i hur samhällskunskapslärare tolkar de demokratiska värden som förmedlas i skolans värdegrund och i samhällskunskapsämnets syftesförklaring i läroplanen, samt att undersöka varför dessa likheter och skillnader finns. Det teoretiska perspektivet utgår från Pierre Bourdieus handlingsteori och begreppet habitus. Vi har utgått från denna teori när vi analyserat lärarnas demokratisyn i förhållande till deras uppväxt och tidigare erfarenheter. För att besvara frågeställningen använde vi oss utav kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare i samhällskunskap, med varierad ålder och arbetslivserfarenhet, intervjuades. Intervjuerna hade två huvudsakliga fokus, lärarnas bakgrund och lärarnas tolkning av demokratiuppdraget. Resultatet är uppdelat i två huvudsakliga teman utifrån lärarnas syn på demokrati och lärarnas syn på eleverna och medborgarskapet, där likheter och skillnader i lärarnas tolkningar av demokratiuppdraget framkommer. Resultatet visar att lärarna i huvudsak ser demokrati som antingen ett instrument eller ett värde, då de fokuserar mer på deltagande eller mer på lika rättigheter för eleverma, samt att lärarna fokuserar på antingen elevernas skyldigheter eller rättigheter som medborgare.

No description available.

<p>Ordet demokrati betyder, som de flesta förmodligen vet, folkstyre. Men vad innebär demokrati om vi bortser från den rent semantiska betydelsen? Hur får demokratin sin innebörd i dag? Och vad får det för konsekvenser?</p><p>Mitt syfte med denna uppsats har varit att med hjälp av ett diskursanalytiskt angreppssätt granska hur begreppet <i>demokrati</i> framställs i Demokratiutredningens slutbetänkande <i>En uthållig demokrati!</i> (SOU 2000:1). Mitt intresse inriktades även på hur den demokratiska medborgaren beskrevs i texten. Vad avser man med ordet demokrati? Hur konstrueras demokratin och den <i>demokratiska medborgaren</i> i texten?</p><p>Demokratin och dess historia beskrivs vanligen linjärt där demokratin betraktas som en i det närmaste fysisk realitet. Detta synsätt har jag valt att problematisera genom att betrakta demokratin som en kontingent diskursiv konstruktion. Denna konstruktion är i sig ett resultat av politiska processer. </p><p>En rad egenskaper och värden sammankopplas, exempelvis genom olika texter, diskursivt med demokratin, så även i Demokratiutredningens slutbetänkande. På detta sätt konstrueras en bild av demokratin som har kommit att dominera vår föreställningsvärld. Min ambition har därför varit att se bortom det vi tar för självklart vad gäller demokratin och det demokratiska subjektet.</p>

As a teacher today, you have a task to give your students good knowledge and give them great possibilities to reach their goals. But as a teacher, you also have a task to raise your students to be good democratic citizens.  For this essay, my purpose has been to investigate how three teachers in Social science, about their attitudes regarding democracy and how this is practised in teaching.  During my study, I have been able to identify that their attitudes to democracy and its practical use, are similar in most ways. For example, they all together share the view, that democracy is an important thing to teach.  They are practicing democracy in the classroom, for example by letting students influence the way work areas are built and what kind of examinations they would like to have. This way of working in the classroom is based on discussion and by doing so, the students have an opportunity to share their views with their teacher. This is a deliberative perspective, making it possible for students to develop to the democratic citizen.  This way of teaching, implies that the teacher's attitudes to democracy is based on a form of democracy which is called deliberative democracy. But is deliberative democracy easy to achieve in a complex environment?

This degree project purpose was through a text analyze to see what democracy views the senior year students in a Swedish high school showed in an essay assignment in social studies. The theoretical starting point was Agneta Bronäs (2000) democratic modells: democracy as a decision method, liberty democracy and collective democracy. Throughout these modells the result was analyzed and categorized after the students democracy views. The questions that the studie emanated from was : Which democracy view is prominent in the students essays? Does the students democracy views correspond with the result in previous research of  textbooks and teaching? What can social issues in social studies tell us about their democracy views? The result showed that most of the students, contrarily the previous research, had either a liberty democratic- or a collective democratic view. This result could be explained seeing the Swedish school seems to be giving the students an education because the Swedish society is a solid phenomenon. I relied on a collective participants throughout my elections and a solidarity when it comes to resource allocation. The result that was unexpected was the high number of students that showed a liberty democracy value in their essays, in these essays the liberty democracy was mostly shown through their view on individualism towards the society. The result could be used to evaluate the social studies curriculum - and in this degree project it is shown that the senior students in Swedish high school have obtained a critical and individual view on democracy and society.

<p>Det här är en uppsats som behandlar demokratisynen hos deltagare vid European Social Forum 2008 i Malmö. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns samband mellan erfarenheter av politiska handlingar, identifiering med den globala rättviserörelsen och synen på hur demokratiska beslut i allmänhet bör fattas. Individer inom den globala rättviserörelsen kan ses som handlande subjekt inom utvecklingen av demokratiska system, då rörelsen formulerar en kritik mot globalisering och odemokratiska beslutsformer och strävar efter att möjliggöra en annan form av globalisering och en annan form av demokrati. Teoretiskt tar undersökningen avstamp i tre idealtypiska demokratiformer: deltagardemokrati, deliberativ demokrati och representativ demokrati, som har tre skilda utgångspunkter när det gäller former för beslutsprocesser. Även politiskt handlande går att skilja åt teoretiskt, i form av kollektivt och individuellt politiskt handlande. Genom en statistisk analys i form av faktoranalys och regression i verktyget SPSS har jag visat att erfarenheter påverkar synen på demokrati. En deltagardemokratisk syn främjas bland annat av en stark identifiering med den globala rättviserörelsen, erfarenhet av konfrontativa politiska handlingar och erfarenhet av deltagardemokratiska mötesformer. En deliberativ demokratisyn främjas bland annat av en stark identifiering med den globala rättviserörelsen, erfarenhet av konfrontativa politiska handlingar och erfarenhet av deliberativt demokratiska mötesformer. En representativ demokratisyn främjas av erfarenhet av rörelse- och föreningsaktivitet på europeisk nivå och erfarenhet av representativt och informativt politiskt handlande. Resultaten visar också att individers demokratisyn är komplex och ofta innehåller element från flera olika idealtypiska demokratimodeller.</p> / <p>This is a thesis about views on democracy among participants at the European Social Forum in Malmö 2008. The aim is to study if there are any statistical connections between experience of political actions, identification with the global justice movement and the view on democracy. The theoretical frames of the thesis are twofold: theories on democracy and theories on political actions. Democracy is divided into three different systems: participatory democracy, deliberative democracy and representative democracy. Political actions are divided into collective and individual political actions. By carrying out a statistical analysis through regression and factor analysis am I able to confirm that an experience of political actions have a statistical influence on an individual view on democracy. A participatory view is influenced by a strong identification with the global justice movement, experiences of confrontation as political method and experiences of participatory ways of making political decisions. A deliberative view is influenced by a strong identification with the global justice movement, experiences of confrontation as political method and experiences of deliberative ways of making decisions. A representative view on democracy is influenced by experiences of European movement- or association activity and experiences of representative and informative political actions. The results show that individual’s view on democracy is a question of great complexity and is often containing elements from different democratic ideals.</p>

Det här är en uppsats som behandlar demokratisynen hos deltagare vid European Social Forum 2008 i Malmö. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns samband mellan erfarenheter av politiska handlingar, identifiering med den globala rättviserörelsen och synen på hur demokratiska beslut i allmänhet bör fattas. Individer inom den globala rättviserörelsen kan ses som handlande subjekt inom utvecklingen av demokratiska system, då rörelsen formulerar en kritik mot globalisering och odemokratiska beslutsformer och strävar efter att möjliggöra en annan form av globalisering och en annan form av demokrati. Teoretiskt tar undersökningen avstamp i tre idealtypiska demokratiformer: deltagardemokrati, deliberativ demokrati och representativ demokrati, som har tre skilda utgångspunkter när det gäller former för beslutsprocesser. Även politiskt handlande går att skilja åt teoretiskt, i form av kollektivt och individuellt politiskt handlande. Genom en statistisk analys i form av faktoranalys och regression i verktyget SPSS har jag visat att erfarenheter påverkar synen på demokrati. En deltagardemokratisk syn främjas bland annat av en stark identifiering med den globala rättviserörelsen, erfarenhet av konfrontativa politiska handlingar och erfarenhet av deltagardemokratiska mötesformer. En deliberativ demokratisyn främjas bland annat av en stark identifiering med den globala rättviserörelsen, erfarenhet av konfrontativa politiska handlingar och erfarenhet av deliberativt demokratiska mötesformer. En representativ demokratisyn främjas av erfarenhet av rörelse- och föreningsaktivitet på europeisk nivå och erfarenhet av representativt och informativt politiskt handlande. Resultaten visar också att individers demokratisyn är komplex och ofta innehåller element från flera olika idealtypiska demokratimodeller. / This is a thesis about views on democracy among participants at the European Social Forum in Malmö 2008. The aim is to study if there are any statistical connections between experience of political actions, identification with the global justice movement and the view on democracy. The theoretical frames of the thesis are twofold: theories on democracy and theories on political actions. Democracy is divided into three different systems: participatory democracy, deliberative democracy and representative democracy. Political actions are divided into collective and individual political actions. By carrying out a statistical analysis through regression and factor analysis am I able to confirm that an experience of political actions have a statistical influence on an individual view on democracy. A participatory view is influenced by a strong identification with the global justice movement, experiences of confrontation as political method and experiences of participatory ways of making political decisions. A deliberative view is influenced by a strong identification with the global justice movement, experiences of confrontation as political method and experiences of deliberative ways of making decisions. A representative view on democracy is influenced by experiences of European movement- or association activity and experiences of representative and informative political actions. The results show that individual’s view on democracy is a question of great complexity and is often containing elements from different democratic ideals.