Vid placering av barn i familjehem skall det enligt Socialtjänstlagen i första hand övervägas om placering hos anhörig eller annan närstående är möjlig. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur anhörigplaceringar övervägs och på vilket sätt socialsekreterare inom Skellefteå kommun ser till barnets bästa i dessa bedömningar. Kvalitativa intervjuer har genomförts med två socialsekreterare som arbetar med yngre barn och för att analysera materialet har kvalitativ innehållsanalys använts. Resultatet har vidare analyserats utifrån tidigare forskning och med hjälp av bland annat Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Resultatet visar att socialsekreterarna anser att det går bra att tillämpa den aktuella lagparagrafen och att de alltid tar upp frågan kring möjliga anhöriga med föräldrarna inför en placering, men att det finns en hel del faktorer att ta hänsyn när övervägandet görs. Vad som är barnets bästa är inte alltid självklart, men det är socialsekreterarnas uppgift att ta reda på under utredningstiden.

Studiens syfte är att belysa teknikens mångfald samt att analysera hur man kan väcka barns intresse för teknik och hur man kan skapa inlärningstillfällen i förskolan. Undersökningen bygger på en litteraturstudie. Forskning och teknikprojekt har studerats. Resultatet visar att framför allt förebilder, teknikmedvetenhet och undervisningsmetod har påverkan på barns teknikintresse. Vidare behöver barn komma i kontakt med gammal, enkel och synlig teknik, vilket man kan utgå ifrån vid planering av förskoleverksamheten i teknik. En slutsats är att lärare i förskolan och grundskolans tidigare år behöver göras medvetna om teknikens mångfald.

<p>Studiens syfte är att belysa teknikens mångfald samt att analysera hur man kan väcka barns intresse för teknik och hur man kan skapa inlärningstillfällen i förskolan. Undersökningen bygger på en litteraturstudie. Forskning och teknikprojekt har studerats. Resultatet visar att framför allt förebilder, teknikmedvetenhet och undervisningsmetod har påverkan på barns teknikintresse. Vidare behöver barn komma i kontakt med gammal, enkel och synlig teknik, vilket man kan utgå ifrån vid planering av förskoleverksamheten i teknik. En slutsats är att lärare i förskolan och grundskolans tidigare år behöver göras medvetna om teknikens mångfald.</p>

Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt som pedagogen kommunicerar med yngre barn i förskolan. I litteraturen kan man läsa om den sociokulturella teorin, vad kommunikation är och vad pedagogen har för roll. För att ta reda på vilka sätt pedagogen kommunicera med yngre barn i förskolan gjordes observationer i tamburen vid utgång. Här får pedagogen möjlighet att kommunicera om matematik, kroppsuppfattning, höger, vänster m.m. När observationerna utfördes var det snö och kallt ute. Då behövde barnet mycket kläder på sig, vilket gjorde att pedagogen fick en längre tid att kunna föra en dialog tillsammans med barnet. Det gjordes 17 observationer på nio olika avdelningar på fyra olika förskolor. För att se resultatet av observationerna gjordes en tabell, där kan utläsas på vilka sätt pedagogen kommunicera till det yngre barnet. Resultatet tyder på att pedagoger använder sig mest av pedagogisk dialog med yngre barn i förskolan.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken betydelse räkneramsor kan ha för yngre barns tidiga matematiklärande. För att få svar på vår frågeställning utfördes kvalitativa observationer och kvalitativa intervjuer. I vår undersökning ingick åtta barn i åldern två till tre år. Resultatet visar att yngre barn på förskolan ges möjlighet att lära sig matematik genom räkneramsor, till exempel när det gäller antalsuppfattning. Förskolan kan, med hjälp av räkneramsor, grundlägga det matematiska lärandet på ett medvetet sätt genom att barnen får uppleva variation och mångfald i flera olika miljöer. Fingerramsor som är en väsentlig del av räkneramsor är ett bra sätt att stimulera förmågan, subitizing.

Det här är en rapport där konstruktionen av en Utforskandemiljö för matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljö med varierande material för ett kollaborativt utforskande inom ämnesområdena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Vårt sätt att tänka om kunskap och lärande utgår från ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i första hand ska få ta del av utforskandemiljön är i åldern ett till tre år. Vårt miljökoncept består av tre delar; lärmiljön, inspiration och barn &amp; pedagoger vilket tillsammans skapar möjligheter till ett gemensamt utforskande. Arbetsprocessen och utformandet av Utforskandemiljön har skett parallellt med vår litteraturstudie där tidigare forskning som rör området presenterats samt fungerat som underlag i utformandet av Utforskandemiljön. Processen delas sedan in i tre faser eftersom Utforskandemiljön genomgått förändringar och utvärderingar i tre steg. Utvärdering har skett med pedagogteamet, även kallad fokusgruppen, på förskolan där utforskandemiljön byggts upp. Prövandet av Utforskandemiljön har skett kontinuerligt och påvisar pedagogens betydande roll, samt att namnet på rummet kan sätta ramar på vad som sker däri. Vi väljer att benämna rummet Utforskandet då vår didaktiske ambition är att barnen ska ges möjlighet till teknik- och matematikutforskande. Vi anser att vår utforskandemiljö erbjuder ett kollaborativt utforskande, som i sin tur möjliggör kommunikation mellan barnen både fysiskt och verbalt. Att dessutom tillföra ett multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska samverka med miljön är något som vi efter vår omvärldsanalys upplever saknas. I prövandet av konceptet så framgår att de korta filmerna som visas på lärplattan lockar barnen och gör dem nyfikna. Fokusgruppen som utvärderat materialet menar att lärplattan är ett perfekt verktyg som igångsättare och som nyckel in i en matematik- och teknikaktivitet.

Syftet med vårt examensarbete är att genom intervjuer med förskollärare undersöka hur de arbetar med naturvetenskap med de yngre barnen i utomhusmiljöer. Vi har valt att undersöka vilka möjligheter samt svårigheter förskollärare säger att de ser med naturvetenskapligt arbete i utomhusmiljöer med de yngre barnen i förskolan och vilken betydelse utomhusmiljön får för förskollärares arbete med naturvetenskap tillsammans med de yngre barnen. Examensarbetets teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet. Undersökningen är gjord med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare på två förskolor. Resultatet av vår undersökning visade att förskollärare har olika syn på naturvetenskap och att de upplevde olika svårigheter och möjligheter med naturvetenskap med de yngre barnen i utomhusmiljöer. De hade olika uppfattningar om svårigheten med att anpassa naturvetenskap till barnens nivå och utvecklingszon. Några förskollärare såg det som en svårighet och några förskollärare såg bara möjligheter med att anpassa naturvetenskap till barnens nivå. Resultatet visade att förskollärarna tog tillvara på barnens intressen i sitt arbete med naturvetenskap.

BakgrundFörst i bakgrunden lyfts barns utveckling och lärande kring språk, samspel och lek. Litteraturen tar upp de yngsta barnens utveckling och lärande samt teorier om språkutveckling och lek. Vidare lyfts forskning om digitala verktyg i förskolan med fokus på datorer, lärplattor och interaktiva tavlor. Utifrån olika studier beskrivs det positiva och negativa kring arbetet med digitala verktyg i förskolan. I avsnittet lyfts även att forskarna kommit fram till att digitala verktyg främjar barns tidiga utveckling. I avsnittet om delaktighet och inflytande presenteras hur förskollärarnas förhållningssätt har påverkan på användningen av digitala verktyg i förskolan. Studierna lyfter vikten av att låta barn möta digitala verktyg i lärandets mångfald. Avslutningsvis tas den sociokulturella teorin upp forskning som visa hur artefakter och den proximala utvecklingszonen bidrar till barns utveckling och lärande.SyfteSyftet med studien är att ta reda på vad förskollärare använder för digitala verktyg i förskolan med barn i åldern ett till två år. Vidare vill vi även ta reda på förskollärares attityder kring de yngre barnens delaktighet och inflytande med digitala verktyg.MetodVår studie är kvantitativ och genomfördes via en enkätundersökning, med 32 svar. Vårt urval omfattade 40 förskollärare som var aktiva i förskolan och majoriteten arbetade med yngre barn.ResultatI resultatet redovisas stapeldiagram från enkätresultatet. Utifrån enkätsvaren kunde vi dra slutsatsen att förskolorna hade tillgång till olika digitala verktyg samt i vilken utsträckning de yngsta barnen använde dessa. I resultatet kunde vi se att de yngsta barnens delaktighet och inflytande kring dessa var begränsade. De flesta förskollärarna i studien ansåg att digitala verktyg var positivt för de yngre barnens lärande och utveckling.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad som framträder som SO i lärares tal om undervisning som handlar om hållbar utveckling. För att ta reda på detta har kvalitativa intervjuer gjorts med ett antal lärare. Lärarna som deltagit i studien arbetar alla inom F-3 klass samt att de bedriver undervisning i SO. Min första forskningsfråga handlar om vad lärarna förknippar med begreppet hållbar utveckling. Flera av lärarna i denna studie associerar direkt till att vi ska ha en värld som håller länge, medan några av lärarna spontant tänkte på sopsortering och återvinning av olika slag. Det som framträder som SO i undervisning kring hållbar utveckling är bland annat, att lärarna arbetar mycket med miljöfrågor utifrån elevernas vardag. Något som alla respondenter i denna studie har gemensamt är att de arbetar mot den ekologiska delen av hållbar utveckling, alltså värna om jordens natur och miljö. Sista forskningsfrågan i denna studie handlar om svårigheter/utmaningar som framträtt via intervjuerna, kopplat till SO-undervisning. En svårighet/utmaning som framträtt är, att få nyanlända elever att förstå både det praktiska och de teoretiska delarna när det handlar om hållbar utveckling. / <p>SO</p>

Det övergripande syftet med detta utvecklingsarbete är att utveckla den fysiska miljön på en avdelning för de yngsta barnen i förskolan.  Närmare bestämt vill vi studera och beskriva barnens rörelselek före och efter det att delar av innemiljön har gjorts om. Uppsatsen presenterar en beskrivning av barns grovmotoriska lek före och efter det att delar av innemiljön har gjorts om.  Utvecklingsarbetet genomfördes på en nybyggd förskola (år 2008) med så kallade hemvister. På förskolan fanns endast grundpaketet för nystartade förskolor. Då barnen hoppade och klättrade på sådant som ej lämpade sig för den typen av aktivitet, beslutades att avsätta ett rum på hemvisten för att bygga upp en stimulerande och utmanande miljö. Resultatet visade att med hjälp av de lekanordningar som tillverkades så minskade klättrandet på olämpliga föremål och barnens samspel främjades och utvecklades.