Syftet med examensarbetet är att med hjälp av enkätintervjuer och observationer få mer kunskap om hur man arbetar med sortering och klassificering med de yngsta barnen i förskolan. Vi har intervjuat arbetslag som nyligen fått kompetensutveckling i matematik. I vår bakgrund har vi utifrån ett teoretiskt perspektiv förklarat sortering och klassificering, pedagogens roll samt den pedagogiska miljön samt hur dessa faktorer kan påverka barns matematiska förmåga.  Resultatet visar att det förekommer mycket sortering och klassificering i verksamheten på förskolor i vardagsmatematiken. Pedagogerna i undersökningen menar att de vill ha mer kunskap om matematiska begrepp för att på ett bättre sätt ge barnen kunskap i matematik. Undersökningen visar hur betydelsefull pedagogen är och denna roll är inte alltid pedagogerna ute i verksamheten medvetna om.

<p>Syftet med examensarbetet är att med hjälp av enkätintervjuer och observationer få mer kunskap om hur man arbetar med sortering och klassificering med de yngsta barnen i förskolan. Vi har intervjuat arbetslag som nyligen fått kompetensutveckling i matematik. I vår bakgrund har vi utifrån ett teoretiskt perspektiv förklarat sortering och klassificering, pedagogens roll samt den pedagogiska miljön samt hur dessa faktorer kan påverka barns matematiska förmåga.  Resultatet visar att det förekommer mycket sortering och klassificering i verksamheten på förskolor i vardagsmatematiken. Pedagogerna i undersökningen menar att de vill ha mer kunskap om matematiska begrepp för att på ett bättre sätt ge barnen kunskap i matematik. Undersökningen visar hur betydelsefull pedagogen är och denna roll är inte alltid pedagogerna ute i verksamheten medvetna om.</p>

Studien beskriver aktuell forskning kring hur yngre barn tänker om andra människors tankar och känslor utifrån olika teoretiska perspektiv. Vidare provas ett test som så tidigt som möjligt under barns utveckling möjligen kan belysa förskolebarns förmåga att sätta sig in i någon annans tankar, perspektiv. Inom autismforskningen har begreppet theory of mind använts för att belysa den kognitiva förmåga som krävs för att en person ska kunna sätta sig in i någon annans tankar. Från flera håll har begreppet ifrågasatts eftersom det krävs flera kognitiva komponenter såsom minne och verbal förmåga för att lösa denna typ av uppgifter. Följande studie har genomförts för att undersöka ett test som så renodlat som möjligt försöker belysa förmågan att förstå hur någon annan tänker. Elva barn som utretts för autismspektrumfrågeställning och fått diagnosen autism har fått genomföra testet ”Kicki och Katten” och jämförts med tio typiskt utvecklade barn matchade på mental ålder. Resultatet visar att det inte finns någon skillnad mellan barnen med autism och de typiskt utvecklade barnen och att barn med en mental ålder under fyra år, i båda grupperna, inte klarar av testet Kicki och Katten. Testet Kicki och Katten fungerar inte för att bedöma theory of mind hos yngre barn än fyra år.

Stress är någonting som blir vanligare bland barn idag. Sygte med denna undersökning är att få kunskap om förskollärares tankar kring barn och stress i förskolan. Syftet är också att bidra till kvalitet och utveckling inom förskolans verksamhet. Med detta arbete tiktas intresset på förskollärares tankar kring stress hos yngre barn och hur vi som arbetar med barn kan arbeta förebygande i förskoleverksamheten samt se och förstå de signaler barn ger ifrån sig. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv, här beskrivs hur samhällets utveckling påverkar oss människor. Vidare beskrivs förskolans utvekling genom tiderna och hur stress idag påverkas av denna utvekling. I texten förklaras vad stress kan innebära och hur kroppen kan reagera på det. I undersökningen används en kvalitativt inriktad undersökningsmetod. Intervjuer med förskollärare har här genomförts. Det framkom genom intervjuerna att förskollärarna upplever att barn uppvisar vissa tecken på stress. Dessa tecken kan vara rastlöshet, orolighet och koncentrationssvårigheter. Förskollärarna försöker bemöta detta genom att prioritera stunder i delad barngrupp, då omgivninen blir lugnare och mer fokus kan läggas på aktiviteter som skall genomföras.

Detta examensarbete handlar om de yngre barnens intra-aktion med ett matematiskt material i förskolan i form av ett sorteringsmaterial samt om detta material utmanar barns matematiska tänkande utan instruktioner från en vuxen. Här är det barnets görande som står i fokus.   Det teoretiska perspektivet i detta examensarbete är Barads (2007) teori om agentisk realism utifrån teorins centrala begrepp intra-agera tolkat av Lenz Taguchi (2012) och Franzén (2015). Intra-agera enligt Franzéns tolkning av Barads begrepp avser relationen mellan material och människor. Lenz Taguchi menar att ting och material inte kan ses som oaktiva redskap som människor beslutar sig för att använda. Istället kan ting och material ses som aktiva medaktörer som samverkar och samhandlar med människan. Fokus i denna teori är vad föremål såväl mänskliga som icke mänskliga gör när de möts i en intra-aktion. Lenz Taguchi förstår lärandet som summan av ett samhandlande där olika aktiva aktörer är inblandade. I detta sammanhang används samhandlande som ett begrepp för när mänskliga och icke mänskliga aktörer tillsammans skapar något eller ändrar det befintliga till något nytt eller något annat än det var innan. Det är kärnan i ett samhandlande och därmed även i intra-aktionen.   I denna undersökning deltog 19 barn i åldrarna 1-3 år som observerades och data samlades in med hjälp av fältanteckningar. Fältanteckningarna har sedan renskrivits och undersökningens resultat har delats in i fyra olika kategorier och tolkats utifrån studiens teoretiska perspektiv. Sorteringsmaterialet, i form av 72 bondgårdsdjur respektive 72 fordon i sex färger uppdelade i sex olika kategorier av bondgårdsdjur och fordon, låg kvar i sin burk med locket uppskruvat och placerades på en matta på golvet. Därmed skapades förutsättningarna för barnens möjlighet till intra-aktion med sorteringsmaterialet utan någon instruktion av en vuxen.   Studiens resultat visar de yngre barnens intra-agerande med sorteringsmaterialet. I intra-aktionen med sorteringsmaterialet startade en lärprocess hos barnen vilket resulterade i att barnen sorterade materialet efter en eller två egenskaper, använde sig av parbildning samt undersökte materialet med sin kropp och sina sinnen.

Vår studie byggde på kvalitativa intervjuer med förskollärare från två olika pedagogiska inriktningar, Montessoripedagogik och traditionell förskolepedagogik. Syftet var att undersöka hur förskollärare definierar en konflikt samt undersöka vilka olika strategier de säger sig använda för att hjälpa barnen att hantera konflikterna. I vår teori utgick vi främst från Cohens konfliktpyramid och Malténs definition av konflikter samt fyra olika strategier för att hantera dessa.   Resultatet visade att hur ofta förskollärarna bedömer att konflikter sker skiljer sig åt mellan de två pedagogiska inriktningarna. Däremot visade studien ingen större skillnad i hur förskollärarna hanterar konflikter. Inom båda inriktningarna förespråkades vikten av att i den utsträckning det är möjligt låta barnen hantera konflikterna på egen hand innan den vuxna kliver in som en tredje medlare. Resultatet pekade också på vikten av att stötta barnet i dess socio-emotionella utveckling och på följande sätt börja lägga grunden för hur konfliktsituationer kan hanteras.   Slutsatsen är att konflikter inte alltid behöver undvikas utan bör få vara en del av den dagliga verksamheten, då kan de, om de hanteras på rätt sätt, bidra till ett meningsfullt lärande.

Samling är en vanligt förekommande rutinsituation som är en del av många förskolors och skolors vardag. Utformningen och syftet med samlingen varierar mellan förskolor och skolor men även mellan pedagoger. Samlingen är ett tillfälle för att socialisera där barn och vuxen interagerar men även barn och barn. Syftet med studien är att undersöka samlingen på yngrebarnsavdelningar samt de yngre barnens möjligheter eller begränsningar till interaktion i samlingen. Studiens forskningsfrågor avser att undersöka vilka innehållsmoment som förekommer i de yngre barnens samling samt hur pedagoger möjliggör eller begränsar för interaktion i de yngre barnens samling. Studien har genomförts på två olika förskolor med barn mellan 1-4 år, där det empiriska materialet insamlats med hjälp av videoobservationer. En teoretisk utgångspunkt studien utgår ifrån är ett sociokulturellt perspektiv på lärande där tematisk analys använts för att analysera empirin. Resultatet i studien är uppdelad i två delar där resultat del 1 visar att de vanligaste förekommande innehållsmomenten är sångkort, öppning av julkalender samt fruktstund. Momenten förekom på båda förskolorna men utformades och utfördes på olika sätt av pedagogerna. I resultat del 2 framkom tre olika teman som var återkommande i det insamlade materialet gällande hur pedagoger möjliggör eller begränsar för interaktion. Följande teman framkom: momentens utformning, pedagogens kommunikation och scaffoldning: en möjlighet till interaktion. Slutsatsen efter denna studie är att beroende på hur olika innehållsmoment utformas skapas olika möjligheter eller begränsningar till interaktion. Pedagogers kommunikation har även betydelse då pedagogers öppna frågor samt följdfrågor skapar större möjligheter till interaktion mellan barnen. I flertalet sekvenser framkom även att barn interagerar med varandra genom stöttning, där de lär med och av varandra. Denna stöttning och interaktion sker både verbalt och fysiskt och i vissa fall i en kombination av dessa.

Syftet med studien är att söka ny kunskap om interaktioner som sker mellan barn samt barn och pedagoger under pedagogiska aktiviteter med fokus på skriftspråkslärande. Studien tar sin utgångspunkt i en sociokulturell teori. Metod som används under den här studien är observationer med hjälp av videoupptagning samt fältanteckningar. Tre olika pedagogiska aktiviteter med fokus på skriftspråket observeras. Resultat tyder på att barn introduceras till skriftspråket genom användandet av olika artefakter i form av digitala verktyg, bilder på Babblarna och leklera samt genom kopplingar till barns identitet. Deltagarnas kommunikation kännetecknas av turtagning och imitation.

This study aims to find out how educators in preschool view the youngest preschool children's written production and literacy, the youngest children refer to those who are between 1 and 3 years old. To answer the purpose, I chose qualitative interviews as a method. The interviews were conducted with six educators working in preschool, of which four were preschool teachers and two were teacher assistants. The results show that the educators have not reflected as much on the younger children's written production as a separate activity. Focus has instead been on working with language development. They have, for example, read aloud and used other methods that help develop language skills. Even though the educators do not plan ahead very much for children's text work, it seems that such work still occurs among the children, with or without support from the educators.  This study concludes that in order for the younger children's literacy to develop even more, the educators need more knowledge in how literacy is manifested in younger children, to provide right support and challenge them to learn even more.

Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare ser på taluppfattning i förskoleklass och årskurs 1 och hur de väljer att arbeta för att utveckla den hos eleverna. För detta ändamål valdes sju lärare som arbetar inom förskoleklass, årskurs 1 – 3 och som speciallärare ut för kvalitativa intervjuer. Studiens teoretiska referensram är Gelman och Gallistels fem räkneprinciper för att utveckla en god taluppfattning och intervjuerna har således analyserats utifrån dessa. Resultatet visade att lärarna uppfattade taluppfattning på ett vis som stämmer överens med Gelman och Gallistels modell. För att utveckla elevernas taluppfattning i förskoleklass och årskurs 1 valde lärarna att arbeta med olika räknestrategier, praktiskt arbete samt att ägna mycket tid åt det grundläggande arbetet med talområdet 1 – 10.