I det dagliga samspelet med andra människor sker kommunikation på olika sätt. Gester, miner, kroppsuttryck och den verbala förmågan att kommunicera blir synlig även i förskolan. Tidigare forskning visar att kroppsspråket är viktigt för att kunna förstå en annan individ när ord inte säger hela sanningen i en dialog. Vikten av att skapa goda relationer mellan barn och pedagoger bidrar till förmågan att förstå varandras budskap. Den verbala kommunikationen är oftast mer uppmärksammad än den tysta och kroppsspråket glöms bort. Studien grundar sig i att intervjua pedagoger för att skapa en bild av vilket resonemang och vilka erfarenheter som finns på förskolan gällande barns kroppsspråk. Med syfte att granska och analysera pedagogers förhållningssätt till barns kroppsspråk visar denna studie på för vem och hur kroppsspråket spelar en viktig roll. Resultatet visar att det finns förståelse för vad kroppsspråk är även om det inte uppmärksammas i samma utsträckning när det verbala språket finns. Att bli sedd och förstådd är viktigt för alla, stora som små, och kroppen utstrålar mer än orden som sägs. Studien har bidragit till att uppmärksamma pedagogers erfarenheter och resonemang om barns användande av kroppsspråket på förskolan.

Studiens syfte handlar om att undersöka förskoleavdelningars organisering av ateljéer utifrån miljö och material samt pedagogers erfarenheter av estetisk verksamhet för yngre barn. Metod för datainsamling består av fotografering av miljö samt kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger från tre olika avdelningar. För att analysera det insamlade materialet använde vi oss av Barads teoretiska perspektiv om agentisk realism utifrån begreppen intra-aktivitet, agens och performativitet. Genom studiens resultat kunde vi se skillnad i sättet man väljer att organisera material, hur man tänker att barnen ska använda ateljén samt förhållningssätt kring den estetiska verksamheten. De slutsatser vi dragit utifrån resultaten är att organisering av rum och material skapar olika förutsättningar för estetiska göranden. Barns tillgång till olika estetiska material i de förskolateljéer vi har studerat kan ses som beroende av hur man förväntar sig att barnen ska använda material, och även utifrån vilket material barn i olika åldrar förväntas kunna hantera. Vidare kom vi fram till att organisering av ateljéer i de förskoleavdelningar vi har besökt står i viss relation till pedagogiska föreställningar som berör förskoleverksamheten som helhet, inte enbart synen på estetik som ämne i förskolan. Organisering av ateljéer utgår från pedagogers praktiska erfarenheter men dessa erfarenheter kan även sägas stå i viss mån i relation till vilken pedagogisk kunskapssyn som man har.

Forskning om barns språklärande visar att det är i vardagssituationer som barn har stor möjlighet att utveckla sitt språk och i denna studie har syftet varit att undersöka vilka språklärandesituationer som synliggörs i kommunikationen mellan pedagoger och barn i förskolans hall. Studien utgår från följande frågeställning: På vilka sätt kommunicerar pedagoger med barn i åldern 1-3 år vid påklädningssituationer i hallen och hur kan denna kommunikation bidra till språklärande? Vi har valt detta ämne då våra eftersökningar visar att forskningen kring språklärande i förskolans hall är begränsad. Studien är genomförd på en förskola i södra Sverige och vi har använt videoinspelning som insamlingsmetod av materialet. Studien utgår från sociokulturellt perspektiv och vi har använt induktiv tematisk analys. Våra analysbegrepp är stöttning och kommunikation. Utifrån föreliggande studie drar vi slutsatsen att språklärande äger rum i vardagssituationer. Detta synliggörs i de situationer i vilka pedagoger kommunicerar med barn genom att benämna och upprepa ord och begrepp, ställa frågor till barnen samt ta tillvara på de samtal barnen initierar. Vi har observerat att stöttning, det vill säga scaffolding, förekommer när pedagogerna ställer frågor samt benämner och upprepar ord och begrepp.

Detta arbete syftar till att ta reda på hur förskollärare arbetar med fysik tillsammans med barn mellan ett och tre år samt förskollärares tankar om detta arbete. Dessutom studeras vad förskollärarna anser att de har för möjligheter, fördelar, hinder och nackdelar i arbetet med fysik med de yngsta barnen. Utöver det berörs vilket material och vilka miljöer som är lämpade vid detta arbete. Vid fyra intervjuer har sex förskollärare bidragit med empiri till detta. Resultatet visar att förskollärare arbetar med fysik utan att riktigt tänka på att det är det de arbetar med tillsammans med barnen. Ibland belyses inte alls vad det är barnen berör när de arbetar kring fysik och i vissa fall belyser förskollärarna det som naturvetenskap. Resultatet visar även att förskollärare anser att det är av högre vikt att barnen får undersöka kravlöst med hjälp utav sina sinnen samt med glädje experimentera kring hypoteser än att de får ”rätt” svar från de vuxna. Förskollärarna är oense kring om barnen ska få arbeta med naturvetenskapliga begrepp eller inte. I studien lyfts också Piaget och Vygotskijs teorier upp. Diskussionen synliggör tankar om förskollärare bör dela upp naturvetenskapens olika ämnen, om de bör arbeta med olika verktyg, vad vidareutbildning kan leda till, vad som händer om barn får stöd i sin kunskapsutveckling samt vad material och tilltro till barnens förmåga kan leda till. Därtill skrivs en metoddiskussion, förslag till framtida forskning samt pedagogiska implikationer.

Dagligen uppstår konflikter på förskolan mellan barn eller mellan barn och pedagog som många gånger inte främjar jämställdheten mellan pojkar och flickor. Syftet med denna studie är att bidra med mer kunskap om konflikthantering i förskolan ur ett jämställdhetsperspektiv då ytterst få tidigare studier undersökt detta. Både jämställdhet och konflikthantering är områden som lyfts fram som viktiga för pedagoger att arbeta med i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018). Vår studie genomfördes på en förskola i Sverige på två avdelningar med barn i åldrarna två till tre år. Genom intervjuer med pedagoger och observationer av barn och pedagoger har vi studerat hur pojkar och flickor bemöts i konfliktsituationer samt vilka strategier för lösning av dessa konflikter som blir synliga från pedagogernas sida. Vårt resultat visar att pedagogerna använder sig av tio olika strategier för lösning av konflikter och fem olika röstlägen som kan användas ihop i olika kombinationer. Vi har funnit likheter med nio av de tio strategierna i resultatet från liknande studier men strategin släppa konflikten och/eller ignorera konflikten saknas i tidigare forskning. Under hela studiens gång har Vetenskapsrådets etiska principer tagits hänsyn till. I studien framkom att det fanns ett behov av kompetensutveckling i jämställdhet och konflikthantering då pedagogerna i intervjuerna själva ansåg att detta saknades samt att observationerna ofta visade på ett ojämställt bemötande i konfliktsituationerna. Vi har funnit att det finns en stor utvecklingspotential i arbetet med konflikthantering och jämställdhet i förskolan och ger därför slutligen förslag på alternativa vägar att bemöta barnen i konfliktsituationer för att i högre grad kunna uppnå målen i läroplanen.

No description available.

Barnkonventionen lyfter att barn har rätt att få sin röst hörd, uttrycka sin mening och höras i de frågor som rör barnet. Syftet med studien är att öka kunskap om vilka olika sätt förskolepedagoger kan göra ett till treåriga barn delaktiga i den pedagogiska dokumentationen i förskolan genom barnens fotograferande. I studien har sex barn mellan ett till tre år fotograferat det de fann intressant eller roligt i förskolans utomhusmiljö. Vilket jag har observerat. Anteckningar från observationerna och fotografierna har sedan utgjort underlag för en kvalitativ gruppintervju med avdelningens arbetslag. Resultatet av studien visar att barnens intressen är en viktig utgångpunkt för att göra barnen delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. Arbetslaget berättar hur de kan använda sig av digitala verktyg och barnens fotograferande för att synliggöra barnens intressen och fungera som ett kommunikationsmedel för att göra barnen delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. Det är viktigt att anpassa material efter barnen och deras förutsättningar för att de ska kunna delta på sina villkor. Med hjälp av ramfaktorteorin kunde jag synliggöra olika områden och faktorer, som barngruppen, kunskap och förståelse, tid, material och ekonomi samt attityd och intresse, möjliggör och påverkar olika sätt som arbetslaget kan arbeta med de yngsta barnens delaktighet i den pedagogiska dokumentationen. Exempelvis området, barngruppen, visar att arbetslaget gör barnen delaktiga i den pedagogiska dokumentationen genom exempelvis fotodokumentation.

Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka hur förskollärarna uppfattar musikens betydelse för yngre barns språkutveckling i förskolan genom deras arbete med musikundervisning. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen bygger på det sociokulturella perspektivet som utgår från att lärandet sker via samspel och interaktion med andra. Studien har genomförts med kvalitativ ansats där intervjuer med fem förskollärare har gjorts. Bearbetningen av empirin har inspirerats av grounded theory som forskningsmetod där kodning av materialet skett. Resultatet påvisar att förskollärarnas egna intresse av sång och musik är relevant för deras arbete, till exempel hur engagerad och säker/osäker man är på sin egen sångröst. Det sker spontana sångstunder varje dag medan planerade sker ungefär en gång i veckan. De planerade innehåller konkreta bilder, sångpåsar, instrument samt att de använder sig av TAKK och rörelser. Förskollärarna uppfattar att musiken har betydelse för de yngre barnens språkutveckling genom att barnen bland annat imiterar. Barnen kan även uppfatta rytmen i sången och därmed sjunga innan de kan tala. Genom att ha sång -och musikundervisning kan det öka barns ordförråd.

The purpose of this study is to contribute to more knowledge about technology teaching containing technical systems where verbs are used as a teaching method. The methods used in the study were action research, interviews and observations. In the action research the four preschool teachers who participated have been interviewed, passively observed and given feedback on what they have seen. The results show that the children have knowledge of technical systems and that there is an interest in, among other things, the electrical system. In the observations, the children showed their technical knowledge of how the technical objects like flashlight, speakers and radio, worked by pressing the buttons. Verbs as a teaching method enabled a broader exploration of the technical objects, with the help of the verbs the children knew what was expected of them. In the observation, the children showed through body language that they listened and were interested. This was seen by both the preschool teachers and us researchers as the children leaned forward, crawled on the table and sat on their knees when, for example, the objects were introduced. They also sought help from each other and the researchers during the activities to develop their understanding of the technical objects. / Syftet med denna studie är att bidra till mer kunskap om teknikundervisning som innehållertekniska system där verb används som undervisningsmetod. Metoderna som användes i studienvar aktionsforskning, intervjuer och observationer. I aktionsforskningen har de fyra förskollärarna som deltagit intervjuats och passivt observerat en aktivitet utförd av oss forskare med sexdeltagande barn och gett feedback om vad de har sett. Resultaten visar att barnen har kunskapom tekniska system som existerar i deras tid och att det finns ett intresse för bland annat detelektriska systemet. I observationerna visade barnen sin tekniska kunskap om hur de tekniskaföremålen, ficklampor, högtalare och radio, fungerade genom att starta och stänga av dem genom att trycka på knapparna. Enligt pedagogerna kan verb som undervisningsmetod möjliggöraen bredare utforskning av de tekniska objekten, med hjälp av verben visste barnen vad somförväntades av dem. När forskaren använde verben lysa eller trycka, visste barnen att de skullefå objekten att starta och lysa. Barnen visade i observationen genom kroppsspråk att de lyssnadeoch var intresserade. Det här uppmärksammades av både förskollärarna och av oss forskare dåbarnen lutade sig framåt, kröp på bordet och satt på knä när exempelvis objekten introducerades.De sökte hjälp från varandra och forskarna under aktiviteterna för att utveckla sin förståelse förde tekniska objekten.

Studiens syfte var att kartlägga vilka strategier pedagoger i förskolan beskriver att de använder för att skapa förutsättningar för yngre barns samspel med andra barn. Studien grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv. Metoden som använts är skriftliga reflektioner där pedagoger har reflekterat kring hur de arbetar med att stimulera yngre barns samspel samt vad som är viktigt för yngre barns samspel. Genom tematiserande analys urskildes vilka strategier som är centrala i pedagogers stimulans av yngre barns samspel samt vilka faktorer som framträder som viktiga för yngre barns möjlighet till samspel.  Resultatet visar att centrala strategier för att stimulera yngre barns samspel med andra barn är bland annat pedagogens närvaro och engagemang i yngre barns samspel samt att tillhandahålla tillgängligt och intresseväckande material. Centrala faktorer för yngre barns samspel är enligt studiens resultat bland annat barnets trygghet samt miljöns utformning och innehåll. I resultatdiskussionen redovisas studiens tredje forskningsfråga om hur pedagogers strategier kan förstås ur ett sociokulturellt perspektiv.