• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 106
  • Tagged with
  • 106
  • 106
  • 53
  • 28
  • 24
  • 23
  • 21
  • 21
  • 21
  • 21
  • 20
  • 19
  • 16
  • 14
  • 14
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
71

"Att bli lyssnad på är det viktigaste mänskliga behovet som vi har" : En kvalitativ studie om förskollärares upplevelse av lyssnande till de yngsta förskolebarnen. / “Being listened to is the most important human need we have” : A qualitative study of preschool teachers' experiences of listening to the youngest preschool children

Uddemar-Pihl, Mikaela, Valfridsson, Nina January 2021 (has links)
Syftet med studien är att bilda kunskap om förskollärares upplevelser av lyssnande till de yngsta barnen samt hur de menar att lyssnande kan leda till att barn blir delaktiga i utformningen av utbildningen. Studien är kvalitativ och sex semistrukturerade intervjuer har genomförts för att kunna bilda kunskap om förskollärares berättelser och upplevelse. Den teoretiska utgångspunkten är fenomenologi och resultatet har bearbetats genom en tematisk analys utifrån det fenomenologiska begreppet livsvärld, då berättelserna utgår från förskollärarnas egna livsvärldar.  Resultatet visar att barn har många olika uttryckssätt där även humor, integritet och kroppsligt avstånd belystes som uttryckssätt. Förskollärarna upplever ibland en svårighet i att lyssna in och upptäcka dessa uttryck. Fokus blir då i stället på att barn ännu inte utvecklat det verbala språket samt att förskollärna ibland kan känna en otillräcklighet i att hinna lyssna in de yngsta barnens uttryckssätt. Resultatet visar också att pedagogisk dokumentation och en tillgänglig miljö är användbart för att möjliggöra lyssnande och delaktighet. Det visar sig även att förskollärare upplever att det är betydelsefullt att vara närvarande och lyhörd för att kunna lyssna in barns olika uttryck.
72

”Det går mycket lättare om de vill komma av sig själva” : En kvalitativ studie om förskollärares förståelse och bemötande av yngre barns motstånd vid övergångar i förskolan / ”It´s much easier if they want to come by themselves” : A qualitative study of preschool teachers understanding and respond to young childrens resistance to transitions in preschool.

Renquist, Lovisa, Romhagen, Caroline January 2021 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare förstår och förhåller sig till yngre barns motstånd i övergångar mellan aktiviteter och rutiner som är initierade av förskollärare. Frågeställningarna i studien fokuserar på förskollärares beskrivningar av barns motstånd kring övergångar mellan aktiviteter och hur de beskriver att de bemöter motstånden samt vilken makt som framträder i förskollärarnas beskrivningar. En kvalitativ metod har använts och består av sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare som arbetar på avdelningar med ett och tvååringar. Studiens teoretiska utgångspunkt hämtar sin inspiration från filosofen Michel Foucaults tankar kring begreppen makt och motstånd. Resultatet har analyserats fram genom en tematisk analys. Resultatet visar att barn gör motstånd på olika vis, bland annat känslomässiga, fysiska och tysta. I förskollärarnas beskrivningar av hur de bemöter barns motstånd framkommer olika strategier och makttekniker. I resultatet framkommer även trygghetens betydelse för barns motstånd samt att rutinerna som verksamheten vilar på kan hindra att yngre barns visade motstånd leder till inflytande över sin utbildning.
73

Betydelsen av pedagogers förhållningssätt för barns möjligheter till inflytande i förskolans temaarbete

Jeppsson, Camilla January 2018 (has links)
Skolinspektionens rapport (2016) belyser pedagogernas undervisningsansvar men menar att det finns en otydlighet i hur undervisning i förskolan ska bedrivas och vems ansvar det är för hur ordet undervisning ska tolkas och konkretiseras. Jag vill med min studie belysa ett möjligt sätt att konkretisera detta begrepp till hur det kan omsättas till en avdelning bestående av två och treåringar. Problemformulering jag har valt är att få reda på hur pedagogerna bör arbeta för att barn på förskolan idag ska få inflytande och känna sig delaktiga samt hur pedagogerna genom sitt agerande skapar förutsättningar för barn att få möjlighet till inflytande. Syftet med denna studie är att undersöka hur, var och när barn och pedagoger kommunicerar med varandra för att skapa delaktighet i temaarbetet. Teorierna som använts har hämtats från George Herbert Mead (1976). Medvetandet, jaget och samhället: från socialbehavioristisk ståndpunkt samt Moira von Wright (2000). Vad eller vem?: en pedagogisk rekonstruktion av G. H. Meads teori om människors intersubjektivitet. Jag valde att undersöka både planerade aktiviteter och temaarbetet utifrån ett heldagsperspektiv och metoderna jag använde mig av var en kvalitativ forskningsstudie där deltagande observationer och filmning utgjorde grunden för analyserna. Resultaten visar att pedagogerna i studien varierar sin undervisningsmetod, perspektiv på barnen, beroende på barnens förförståelse för den aktivitet som ska genomföras. Vikten av att göra många upprepningar av samma aktivitet ledde i studien till ökat inflytande och delaktighet. Genom att analysera utifrån von Wright (2000) och hennes beskrivning av den intersubjektiva vändningens tre uttryck. Fick jag upp ögonen för inte bara vad utan också varför vissa aktiviteter upplevs som mer lyckade än andra.
74

Barns inflytande i planeringen av den pedagogiska verksamheten - en fenomenografisk studie

Hellwig, Ida, Bendroth, Jenny January 2020 (has links)
Barns allt mer institutionaliserade vardagsliv och inflytandets framträdande status, medför att förskolläraren har fått en allt mer betydande roll i att tillgodose barns inflytande i förskolan. Styrdokumentens otydliga framskrivning om hur inflytandet ska implementeras i verksamheten, bidrar till olika arbetssätt i förskolan och genererar till att barnen inte får en likvärdig utbildning. Studiens syfte var att undersöka förskollärares uppfattningar kring fenomenet barns inflytande och dess relation till planering av den pedagogiska verksamheten. Studien genomfördes med hjälp av ett fenomenografiskt perspektiv och semistrukturerade intervjuer med sju legitimerade förskollärare, för att på så sätt lyfta olika förskollärares uppfattningar. Studiens resultat visar på att förskollärarna talar om barns inflytande utifrån yngre- och äldre barn. De yngre barnen kan ses vara allt mer begränsade, på grund av deras bristande kommunikationsförmåga, medan de äldre barnen gynnas mer av deras kommunikativa förmågor och blir på så sätt mer inkluderade i verksamheten. Resultatet visar även på att en del förskollärare anser att barns inflytande bör begränsas vid vissa tillfällen, på grund av verksamhetens utformning och organisation.
75

Lärarens inställning och användande av digitala verktyg

Incegül, Anna, Rexhepi, Arbnora January 2020 (has links)
Inom ramen för grundlärarutbildningen F-3 i kursen ”självständigt arbete i fördjupningsämnet”, vid Malmö Universitet, har vi fått i uppdrag att skriva ett självständigt arbete med utgångspunkt i vårt fördjupningsämne: svenska. Genom vår kunskapsöversikt vill vi ta reda på vilka faktorer det är som påverkar lärarens inställning till digitala verktyg och hur lärarens inställning i sin tur påverkar i vilken omfattning de digitala verktygen används i undervisningen. Vi har under hela arbetsprocessen haft en jämbördig arbetsfördelning. I samråd med varandra har vi disponerat läsningen av artiklar och litteratur som vi använt oss av i denna kunskapsöversikt. Vidare har vi även ansvarat för detaljerade anteckningar så att vi båda kunnat få en inblick i allt material vi baserat denna kunskapsöversikt på. Förord, sammandrag, syfte/fråga, och innehållsförteckning har vi formulerat gemensamt. Arbnora har agerat sekreterare och Anna har korrigerat texten. Arbnora har ansvarat för utkastet av inledning och metoddiskussionen i metoddelen. Anna har ansvarat för utkast av bakgrund och sökprocess och urval i metoddelen. Vi har därefter gemensamt bearbetat utkasten till den slutgiltiga texten. Resterande delar av kunskapsöversikten har vi skrivit gemensamt.
76

"Det är svårt att definiera begreppet" : En studie om införandet av undervisningsbegreppet i förskolan

Holmström, Rebecka, Hultemar, Ulrika January 2020 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka vad undervisning i förskolan innebär för förskolepersonal samt hur de beskriver sitt arbete med undervisning. Detta då det i juli 2019 kom en ny läroplan för förskolan där utbildning har förstärkts samt att begreppet undervisning införts.  Studien har utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv och genomfördes med en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer. En tematisk analys genomfördes utifrån resultatet och de teman som identifierades var målstyrda processer, kommunikation och samspel samt organisatorisk och social arbetsmiljö. Resultatet visade att undervisning handlar om att syften och mål definierats i förväg och att kommunikativa processer utgör en viktig del i arbetet samt att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön påverkar undervisningen. Slutsatsen är att undervisning i förskolan är medvetna tankar som bidrar till att förskolepersonalen har ett komplext arbete där olika metoder kan användas mot samma syfte och att organisatoriska och sociala faktorer påverkar undervisningen i praktiken.
77

Hur lär barn om väder?

Bergknut, Annika January 2009 (has links)
Jag har velat ta reda på hur det är att arbeta med det naturvetenskapliga ämnet väder medåttaåringar. Mina utgångspunkter har varit teorier om lärande, experimentets roll för lärandeoch lärarens roll för lärandet. Den tematiska arbetsformen har bildat ramen för undersökningom hur barn lär om väder.Jag har intervjuat eleverna i smågrupper och det har kommit fram intressanta reflektioner fråneleverna. Eleverna har uttryckt att de har lärt sig nya saker om väder. De har också uttryckt attgamla föreställningar har förändrats. Det finns en utbredd rädsla och forskningen är eftersattkring barns lärande om naturvetenskap. Jag har i min undersökning upplevt att åttaåringar kanförstå komplexa väderfenomen, med hjälp av olika pedagogiska inlärningsstilar .
78

Knuffar, armdragningar och axelklappar - En studie om kroppslig kommunikation bland 1-3 åringar

Giertta, Michelle January 2015 (has links)
I denna uppsats undersöker jag hur barn kommunicerar med varandra genom fysisk beröring. Jag undersöker vad beröringen har för betydelse för den som utför beröringen och den som tar emot den. Mina frågeställningar är:- Vilken kroppslig beröring kan observeras i en barngrupp med 1-3 åringar?- Vilken mening får kroppslig beröring i barnens möten med kamrater? Studien är av kvalitativ metod där jag har använt mig av videoobservationer och fältanteckningar som jag sedan har analyserat med hjälp av begrepp från livsvärldsfenomenologin och begreppet kamratkulturer. I studien analyserar jag nio olika situationer där jag kategoriserar beröringen i knuffar, armdragningar och axelklappar. I mitt resultat har jag förklarat de olika kategorierna av kroppslig kommunikation och förklarat hur de uppfattas av den som tar emot beröringen och den som utför beröringen. Det jag presenterar i min analys är meningsskapande och förståelse inom den kroppsliga kommunikationen. Barnen jag studerat kommunicerar med varandra genom kroppslig kommunikation och visar på olika sätt för sina kamrater att de förstått vad kamraten försökt förmedla.
79

Gruppstorlekens påverkan på yngre barns anknytning i förskolan : En kvalitativ studie ur förskolepersonals perspektiv / The influence of group size on younger children´s attachment in preschool : A qualitative study from the perspective of the preschool staff

Borring, Isolde, Fransson, Lina January 2023 (has links)
Denna studie granskar förskolepersonals erfarenheter kring yngre barns anknytning i stora barngrupper. Studien utgår från förskolepersonalens perspektiv, mer specifikt förskollärare och barnskötare, men undersöker även de yngre barnens förutsättningar vad gäller att bygga anknytningsrelationer med personalen. Följaktligen är studiens frågeställningar: “Hur menar personal i förskolan att barngruppens storlek kan påverka yngre barns förutsättningar för anknytning till dem som personal i förskolan?", "Hur menar personal i förskolan att barngruppens storlek kan påverka deras möjligheter att knyta an till det individuella barnet?”. Studien använder sig av John Bowlbys anknytningsteori som analytiskt verktyg för att förstå den insamlade empirin. Metoden som används i studien är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer av fem förskolepersonal som är verksamma på en yngrebarnsavdelning i förskolan. Resultatet synliggör att personalen i förskolan upplever att deras samt barnens möjligheter att knyta an till varandra påverkas av en för stor barngrupp då de känner att det inte finns tid till att bygga en ömsesidig anknytning.
80

De yngre barnens språkutveckling i förskolan : Utifrån förskollärares resonemang / The language development of younger children in preschool : Based on preschool teachers´ reasoning

Perez, Vanina, Ringholm, Sofia January 2023 (has links)
Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare resonerar kring sitt arbete med de yngre barnens språkutveckling i förskolan. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex förskollärare från olika förskolor i två olika kommuner. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och analyseras. Resultatet från studien visar att alla intervjuade förskollärare framhåller att språket utvecklas via sociala samspel och att med de yngre barnen är tillgängliggörandet av multimodala kommunikationssätt av största vikt. De belyser att konkret material, högläsning, sång, rim och ramsor används för att utveckla barnens språk. Förskollärarna framhåller att de behöver kunskaper för att medvetet kunna berika barnens språk. Studiens resultat visar att förskollärare främst arbetar med språket i informella sammanhang och att hälften av de intervjuade förskollärarna inte arbetar systematiskt med att reflektera, utvärdera och följa upp undervisningen. Utifrån denna studie så framkommer att förskollärare har varierande tillvägagångssätt när det gäller att arbeta med språk och deras kunskaper om hur de ska främja språkutvecklingen hos de yngre barnen varierar.

Page generated in 0.0836 seconds