Syftet med studien är att bilda kunskap om hur förskollärare kan arbeta med de yngsta barnens rätt till delaktighet samt integritet vid fotografering i dokumentationskontexten. Den teoretiska utgångspunkten för studien är relationell teori, där begreppen sam-verkan och sam- varo fått en central roll. Studien är kvalitativ och har genomförts genom fem semistrukturerade intervjuer av legitimerade förskollärare på yngre barns avdelningar. Den kvalitativa metoden har möjliggjort för att förskollärarnas egna tolkningar och upplevelser har kommit fram.  Resultatet av studien belyser relationens betydelse samt vikten av att närma sig ett barns perspektiv genom att tolka barnens olika uttryck. Resultatet visar även hur olika arbetssätt bidrar till barns möjlighet till delaktighet i fotodokumentation och betydelsen av att ge tillbaka dokumentationen till barnen på olika sätt lyfts fram. Det framkom även hur förskollärarna upplever en komplexitet kring dokumentationsarbetet med de yngsta barnen samt hur betydelsefullt förskollärarnas egna förhållningssätt är.

Syftet med denna studie är att belysa högläsningens förekomst hemma hos förskolebarn i åldern 1–3 år, varav deras förskola är en del i ett bokprojekt. Bokprojektet är en satsning från Region Värmland, där bibliotek, Barnavårdscentralen och förskolor samverkar för att öka högläsningen i de yngre barnens hem. Forskning tyder på att tidiga läsinsatser i barns liv gynnar den språkliga utvecklingen (Taube, 1993). Men på svenska förskolor förekommer högläsningen i varierad grad menar (Dahlström m.fl., 2023). Således kan vårdnadshavares insatser med högläsningen i hemmen uppfattas inneha en väsentlig roll för de yngre barnens möjligheter till språkutveckling.  Denna studie har utformats genom en kvantitativ metod med kvalitativa inslag. Studien intar en deduktiv ansats då den har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Teorin och teoretiska begrepp används i analysarbetet av studiens resultat, vilket skapar en förståelse av det som har undersökts (Larsen, 2018). För att samla in data har kvantitativ metod med kvalitativa inslag använts i undersökningen. Data har samlats in via en elektronisk enkät och lämnades ut på 13 olika förskoleavdelningar i en mellanstor kommun i Värmland. Enkäten besvarades av vårdnadshavarna, för att undersöka deras upplevelser om högläsningen och dess förekomst i hemmen.  Då antalet respondenter som deltog i denna undersökning var 20, bör denna studies resultat inte ses som statistiskt representativ. Resultatet i denna studie kan endast bidra med en insikt i att högläsningen kan se väldigt olika ut, och sker i stor variation i hemmen. Resultatet visar även att det kan finnas ett eventuellt samband mellan förskolornas utdelning av information till vårdnadshavarna om högläsning, och att högläsningen förekommer till större grad i de hemmen. / The purpose of this study is to shed light on the occurrence of reading aloud at home with preschool children aged 1–3 years, of which their preschool is part of a book project. The book project is an initiative from Region Värmland, where libraries, the Child Welfare Center (Barnavårdscentralen) and preschools work together to increase reading aloud in the younger children's homes. Research indicates that early reading interventions in children's lives favor language development (Taube, 1993). But in Swedish preschools, reading aloud occurs to varying degrees (Dahlström et al., 2023). Thus, the custodians of the children’s efforts with reading aloud in the home can be perceived as having an essential role for the younger children's opportunities for language development. This study has been designed through a quantitative method with qualitative elements. The study takes a deductive approach as it has its starting point in the socio-cultural theory. The theory and theoretical concepts are used in the analysis work of the study's results, which creates an understanding of what has been investigated (Larsen, 2018). To collect data, a quantitative method with qualitative elements has been used in the survey. Data has been collected via an electronic survey and handed out at 13 different preschool departments in a medium-sized municipality in Värmland. The questionnaire was answered by the custodians of the children, to investigate their experiences of reading aloud and its occurrence in the homes. As the number of respondents who participated in this survey was 20, the results of this study should not be considered statistically representative. The results of this study can only contribute with an insight into the fact that reading aloud can look very different and takes place in great variation in the children’s homes. The results also show that there may be a possible connection between the preschools' distribution of information to the custodians of the children about reading aloud, and that reading aloud occurs to a greater extent in those homes.

Föreliggande studie utgår från ett fenomenografiskt perspektiv med syfte att synliggöra förskollärares uppfattningar och tolkningar av förskolans läroplans mål Lpfö18 om biologi, i arbete med de yngsta barnen 1–3 år. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare på tre olika förskolor. Tidigare forskning menar att biologi kan vara ett svårdefinierat ämne och att det är komplext. Däremot visar resultatet av föreliggande studie att förskollärare arbetar med olika delar av biologi hela tiden. De menar att biologi handlar om att följa barnen i deras intressen, samspela med dem och att i kommunikation dela med sig av sina kunskaper och ta vara på barns nyfikenhet. Resultatet visar sig även i förskollärarnas uppfattningar om biologi i förskolan som handlar om begreppsanvändning, frågor och diskussioner i vardagliga situationer. Olika uppfattningar om hur läroplanen används som stöd inom undervisning visar sig grunda sig i det egna uttryckta intresset och samspel med kollegor. / This study is based on a phenomenographic perspective with the aim to show preschool teachers' perceptions and interpretations of the preschool curriculum's goal Lpfö18 of biology, in work with the youngest children 1–3 years old. This study was conducted through semi-structured interviews with four preschool teachers at three different preschools. Previous research suggests that biology can be a difficult subject to define and that it is complex. However, the results of this study show that the preschool teachers work with different parts of biology all the time. They mean that biology is about following the children in their interests, interacting with them and sharing knowledge in communication and taking advantadge of the childrens curiosity. The results also show that the preschool teachers' perceptions of biology in preschool concern the use of concepts, questions and discussions in everyday situations. Different perceptions of how the curriculum is used as support in teaching resulted in the expressed personal interest and in interactions with colleagues.

Denna studie syftar till att undersöka vad förskollärare säger om sitt arbete inom teknik som lärområde i förskolan. Därutöver syftar studien till att undersöka och synliggöra aspekter som är betydelsefulla i förskollärarens undervisning i teknik tillsammans med barn. Studiens teoretiska utgångspunkter har sin grund i sociokulturellt perspektiv, där kommunikation och interaktion är en viktig del i barnens utveckling och lärande. Även det teoretiska ramverket Pedagogical Content Knowledge PCK (Shulman, 1986), används för att tolka och förstå förskollärarnas förmågor i arbetet med teknik med barnen. Undersökningen består av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sex förskollärare. Resultatet visar att arbetslagens verksamhetsplanering utvecklades med stöd av reflektionsunderlaget Content Representation CoRe (Loughran, Milroy, Berry, Gunstone och Mullhall 2001) som bidrog till fördjupade diskussioner och att innehållsområdet avgränsades i teknikundervisningen. Resultatet visar också att det skedde en utveckling av undervisningen genom användning av andra fysiska redskap än man arbetat med tidigare. Dessutom utvecklades andra metoder när förskollärarna arbetade med teknik med barnen.

Icke-verbal kommunikation är ett viktigt komplement till det verbala språket, inte främst i utbildningsverksamheter med yngre barn. Syftet med studien är att undersöka en logopeds och en specialpedagogs syn på hur och om icke-verbal kommunikation används medvetet som ett pedagogiskt verktyg i flerspråkiga verksamheter för yngre barn och varför det används. För att ta reda på det har vi genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en logoped och en specialpedagog samt utgått från John Deweys pragmatiska perspektiv. Genom arbetet har vi kommit fram till att icke-verbal kommunikation är av vikt för att förstärka och förtydliga det verbala språket och att icke-verbal kommunikation är bra för alla men nödvändigt för vissa. Det är upp till pedagogerna att ha den kunskapen för att använda det med ett tydligt syfte för det individuella barnets skull. Slutsatserna som dras i studien visar bland annat att gester, kroppsspråk och olika former av material används som medveten icke-verbal kommunikation i flerspråkiga verksamheter och detta används i situationer under hela dagen i framför allt samspelssituationer, i interaktion, i situationer där något behöver förtydligas samt när någon kommer till en ny språkig miljö. Detta i syfte att skapa förståelse, göra sig förstådd, förtydliga, kommunicera, uttrycka kommunikation på ett annat sätt och för att fungera språkfrämjande. / Non-verbal communication is an important complement to the verbal language in activities with younger children. The purpose of the study is to investigate the views of a speech therapist and a special education teacher on how and if non-verbal communication is used deliberately as a pedagogical tool in multilingual activities for younger children and why it´s used. To find out, we conducted qualitative semi-structured interviews and based our work on John Deweys pragmatic perspective. We have come to the conclusion that non-verbal communication is important to reinforce and clarify the verbal language and that it´s good for everyone but necessary for some. It´s up to the educators to have knowledge, in order to use it with a clear purpose for the individual child´s sake. Some of the conclusions drawn in the study show that gestures, body language and different types of materials are used as conscious non-verbal communication in multilingual activities and is used in situations throughout the day in mainly interaction situations, in interaction, in situations where something needs to be clarified and when someone comes to a new linguistic environment. This is for the purpose of creating understanding, making oneself understood, clarifying, communicating, expressing communication in a different way and to function as a language promoter.

I denna essä undersöker jag blickarnas betydelse i förskolan i relation till de yngsta barnen. För att få en kontrast som förtydligar och tillför mer komplexitet får mitt umgänge med hästar och ridning vara med. I min undersökning av blickarna utgår jag från en glidande skala mellan en varm mjuk blick och en kall hård blick. En klok erfaren pedagog vet vilken blick som passar när och kan snabbt läsa av olika situationer. Metoden för undersökandet blir egna erfarenheter, reflektioner över deltagande observationer där också barns teckningar blir ett medel för att få fatt på deras blickar på pedagogerna samt essäskrivandet. Essäskrivandet blir en undersökande metod som låter de egna reflektionerna, de deltagande observationerna och teorin bilda en väv av reflektioner och skapar nya tankar.  Det finns inte mycket forskning om blickens betydelse i förskolan, mer om hur vi använder blicken i olika sammanhang, både barn och pedagoger. Det finns studier om hur barn med funktionsnedsättningar som berör ögonkontakt agerar och om hur man använder blicken i olika situationer. Inom den praktiska kunskapens teori finns det forskning om blickar inom sjukvården som kan kallas kliniska men där de kombinerar faktakunskap med erfarenhet för att fatta kloka beslut. De teoretiska perspektiv som jag använder i min analys är filosofen Hannah Arendt och då främst hennes tankar om politiskt handlande och hur vi binds samman av en väv av relationer samt filosofen Maurice Merleau-Ponty och hans tankar om att jaget/subjektet och kroppen inte kan skiljas åt, vi är en kropp och vi har en kropp. Att kategorisera blickar är svårt och redan idén om den mjuka och den kalla blicken färgar tankarna. Med utgångspunkt i mitt material har jag valt ut några olika typer av blickar som man kan resonera runt, som också blir olika beroende på vilken som tar initiativet, barnet eller pedagogen. Jag låter blickarna speglas i omständigheter och mina valda filosofiska perspektiv samt mina erfarenheter med barnen men ibland också med hästar.  Blickar har betydelse både som de är direkt öga mot öga och som metaforer för ett sätt att förhålla sig till världen. Den här essän hoppas att kunna lyfta betydelsen av att diskutera hur vi använder våra blickar. / In this essay I examine the importance of the eyes in preschool in relation to the youngest children. To get a contrast that clarifies and adds more complexity, my interaction with horses and riding is included. In my examination of the gazes, I start from a sliding scale between a warm soft gaze and a cold hard gaze. A wise, experienced educator knows which gaze is suitable when and can quickly read different situations. The method of investigation becomes own experiences, reflections on participatory observations where children's drawings also become a means of catching their eyes on the educators and essay writing. Essay writing becomes an investigative method that allows one's own reflections, participatory observations and theory to form a web of reflections and create new thoughts. There is not much research on the importance of the gaze in preschool, more on how we use the gaze in different contexts, both children and educators. There are studies on how children with disabilities that concern eye contact act and on how to use the gaze in different situations. Within the theory of practical knowledge, there is research on gazes in healthcare that can be called clinical but where they combine factual knowledge with experience to make wise decisions. The theoretical perspectives that I use in my analysis are the philosopher Hannah Arendt and then mainly her thoughts on political action and how we are bound together by a web of relationships and the philosopher Maurice Merleau-Ponty and his thoughts that the self/subject and the body cannot be separated, we are a body, and we have a body. Categorizing glances is difficult and the very idea of the soft and the cold gaze colors the thoughts. Based on my material, I have selected a few different types of glances that you can reason around, which also become different depending on who takes the initiative, the child, or the educator. I let my eyes be reflected in circumstances and my chosen philosophical perspectives as well as my experiences with the children but sometimes also with horses. Glances are important both as they are directly face to face and as metaphors for a way of relating to the world. This essay hopes to highlight the importance of discussing how we use our gazes.