No description available.

No description available.

En kvalitativ och kvantitativ studie som utgår från observation, intervju och enkät. Studien ämnar svara på lärmiljö, lärmaterial och lärresursers framgångsfaktorer och begränsningar för tillgängligheten av estetiskt skapande för de yngre barnen (1–3 år) på förskolor inspirerade av Reggio Emilia filosofin. Den tidigare forskningen visar att barnen har behov av tillgängligt estetiskt lärmaterial för att utveckla förmågor att uttrycka tankar och idéer med ickeverbal kommunikation. Tillgängligheten skapar förutsättningar för egna initiativ grundat i lust, kreativitet och möjlighet till kontroll, vilket främjar barnens lärande. Resultatet tyder på att tillgänglighetens grundförutsättning ligger i lärresurserna. Främst pedagogernas förhållningssätt, barnsyn och kunskapssyn, samt arbetslagets förmåga till samsyn. Lärmiljöerna ska vara lockande och inspirerande och anpassade till barnens nivå. Det estetiska lärmaterialet ska introduceras innan det plockas fram för barnens fria skapande och måste vara i lagom mängd. Vilken mängd detta är varierar från barngrupp till barngrupp.

Studien är inspirerad av diskursanalys och syftet med studien är att studera förskollärares tal om yngre barns motstånd i förskolan. Genom studiens två frågeställningar: Vilka diskurser framträder i förskollärares tal om yngre barns kroppsliga motstånd? samt Hur beskriver förskollärare att de förhåller sig till yngre barns motstånd? besvaras studiens syfte. I studien har en kvalitativ metod tillämpats genom fokusgruppsdiskussioner med förskollärare.     Resultatet har analyserats med inspiration av diskursanalys och visar på tre övergripande diskurser: Motståndets mångfacetterade uttryck, Vikten av goda relationer och Barns motstånd - en villkorad rättighet. Det framkommer att yngre barns motstånd är individuellt och kan uttryckas på flera olika sätt genom kroppen. Vidare diskuterar förskollärarna vikten av goda relationer till både barn och kollegor i verksamheten. Avslutningsvis talar förskollärarna om barns rätt att göra motstånd och protestera. Vägledande begrepp i analysen är makt, motstånd och subjekt och agens och resultatet presenteras i relation till dessa begrepp.

Syftet med studien är att synliggöra matematiken i den fria leken inom de matematiska aktiviteterna mätning, lokalisering och konstruktion. Studien skedde inomhus i förskolan på två yngreavdelningar, 1-3 år. En kvalitativ forskningsmetod valdes, och genomfördes med hjälp av ostrukturerade observationer. I resultatet kan man se prov på att yngre barn använder sig både av ett utforskande tillvägagångssätt och även av problemlösning inom de matematiska aktiviteterna som studien avsåg. / The purpose of this study is to examine the mathematical activities, measurement, localization, and construction during free play. The study was performed inside a preschool, in two toddler groups, 1-3 years old. A qualitative research study was chosen and performed with the help of unstructured observations.  The study shows that toddlers use both an exploring approach as well as a problem-solving approach within the mathematical activities that the study intended.

Syftet med studien har varit att genom observationer studera barn och äldres generationsöverskridande relationer utifrån ett aktörsperspektiv inom två omsorgsinstitutioner. Studien har undersökt det sociala samspelet mellan yngre barn och äldre i den fjärde åldern när de möts i gemensamma aktiviteter på ett omsorgsboende för äldre, med särskilt intresse för deras aktörskap av de sociala strukturer som begränsar det. 30 deltagare ingick i studien. Barn och pedagoger från en mobil förskola samt äldre och personal från ett omsorgsboende. Genom att studera generationsöverskridande relationer har studien visat på att barnen och de äldre haft möjligheter till att i aktiviteterna agera tillsammans i samspelet med varandra. I deras handlingsutrymme har barnen och de äldre begränsats utifrån deras omsorgsinstitutioner som de befinner sig inom. Studien har visat på att både barn och äldre har möjlighet att använda och delvis omförhandla sitt begränsade handlingsutrymme i aktiviteterna genom både verbal och ickeverbal kommunikation. Det empiriska materialet visar på att det ofta var materiella resurser som deltagarna kommunicerade kring. Studien har även studerat vilka förutsättningar som behövs för att skapa generationsöverskridande relationer och aktiviteter. Studiens resultat visar på att enkla aktiviteter såsom att sjunga, måla, läsa böcker och fika är lämpliga aktiviteter för generationsöverskriande program.

I denna studie har två förskollärares syn på musik i förskolan undersökts. Kvalitativa intervjuer har ägt rum på två olika förskolor – en utan specifik inriktning och en avdelning med musikinriktning belägen i en annan förskola. Intervjufrågorna formulerades så att förskollärarnas syn på musikens roll och användningsområden i förskolan framkom. Svaren som gavs var i stora delar liknande, bland annat när det kommer till hur förskollärarna uppfattar musikens påverkan på barns språkliga utveckling. De stora skillnader som framkom var att musik i den musikinriktade verksamheten ses som ett medel att nå alla läroplanens mål, och mycket tid och planering läggs ned på musikaktiviteterna i deras strävan att uppnå detta. Organiserade och väl planerade musiksamlingar ägde dagligen rum på den musikinriktade avdelningen, och vikten av att alla pedagoger är engagerade poängterades. I förskolan utan speciell inriktning såg man i stort musik som ett roligt inslag och som komplement till den övriga verksamheten, även om man samtidigt var medveten om dess goda effekter på barns utveckling. Musik sågs kunna ge barnen ytterligare en dimension i teman och liknande. / In this study, two preschool teachers' views on music in preschool has been investigated. Qualitative interviews have taken place in two preschools - one without specific focus and a music-oriented section located in a different preschool. The questions in the interviews were formulated so that the preschool teachers' views on the role of music and use in pre-emerged. The answers given were largely similar, particularly when it comes to how preschool teachers perceive the music's impact on children's linguistic development. The major differences that emerged was that the music in the music-oriented section is seen as a means to achieve all goals of the curriculum, and a lot of time and planning is spent on music activities in their efforts to achieve this. Organized and well-planned music-themed assemblies took place daily on the music-oriented section, and the importance of engaged educators was emphasized. In the preschool without special emphasis music was in large seen as a fun element and an addition to other activities, while they still were aware of its good effects on child development. Music was seen as being able to give children an added dimension in themes and such.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka elva förskollärares uppfattning och förhållningssätt i relation till betydelsen om barns anknytningsprocess. Tillvägagångssättet har varit att utföra semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberats och slutligen analyserats med utgångspunkt i följande fyra frågeställningar: Hur uppfattar förskollärare betydelsen av anknytning ur ett barnperspektiv och vad grundar de dessa tankegångar på? Hur uppfattar förskollärare sin roll som anknytningsperson i förskolan? Hur tolkar förskollärare förskolans läroplan utifrån ett anknytningsperspektiv? Hur är förskollärares uppfattning om anknytningens betydelse för barnets utveckling och lärande?  Resultat från analysen visar att förskollärare innehar både erfarenhet och förståelse för att anknytning är av stor vikt för barns utveckling, lärande och kunskapsinhämtning. Förskollärare beskriver även att de har en betydande roll för barnet i förskolan som kompletterande anknytningsperson. De upplever dock svårigheter med att lyckas knyta an till alla barn samt bemöta alla barns behov, speciellt under en inskolningsperiod. / The purpose of this study is to investigate eleven preschool teacher’s perceptions and approaches in relation to the meaning of children’s attachment process. We did semi structured interviews that we thereafter transcribed and analyzed based on these four issues: How do preschool teachers understand the preschool introduction process from a child’s perspective? What are their thoughts based on? How do preschool teachers understand the role as the key person at the preschool? How do preschool teachers interpret the preschool curriculum based on an attachment perspective? How do preschool teachers perceive the importance of attachment regarding the children’s development?  The results from the analysis show that preschool teachers have both experience and understanding on how attachment is important for the child’s development, learning and knowledge acquisition. Preschool teachers describe that they have a significant role as a complementary attachment person, but they do experience difficulties attaching to each and every child, especially during the preschool introduction period.

Syftet med denna studie är att lyfta fram och tolka fem förskollärares upplevelser av fenomenet naturvetenskaplig undervisning i förskolan med barn i åldrarna ett till tre år. Detta mot bakgrund av tidigare forskning som visar att förskollärare uttrycker osäkerhet kring att arbeta utifrån de naturvetenskapliga målen i läroplanen. Utifrån syftet har två frågeställningar formulerats: Hur upplever förskollärare naturvetenskaplig undervisning med de yngsta barnen i förskolan? och Vilka möjligheter och utmaningar upplever förskollärare att det finns inom arbetet med naturvetenskap med de yngsta barnen i förskolan? Studien tar utgångspunkt i fenomenologisk hermeneutik, vilket för vår studie innebär att ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv och en hermeneutisk tolkning har kombinerats. Studien är kvalitativ och halvstrukturerade livsvärldsintervjuer har använts som undersökningsmetod. Resultatet visar att förskollärare upplever en möjlighet med att låta undervisningen utgå från barns erfarenheter eftersom dessa kan utgöra grund för kommande undervisningstillfällen. I resultatet framkommer det även att känslor så som osäkerhet och rädsla upplevs som en utmaning, vilket kan leda till att den naturvetenskap som finns i förskolans vardag inte uppmärksammas. Flera förskollärare lyfter dock fram betydelsen av att våga arbeta med naturvetenskap med de yngsta förskolebarnen, trots att de kanske inte innehar alla naturvetenskapliga svar.