Syftet med studien är att undersöka matematikens förekomst i förskolans verksamhet. För att uppnå vårt syfte använder vi oss av tre frågeställningar: Hur praktiseras läroplansmålen om matematik i verksamheten? Hur används den fysiska miljön som resurs i arbetet med matematik i verksamheten? Finns det skillnader i synsätt och arbetsmetoder mellan de förskolor som deltagit i matematiklyftet och övriga? För att ta reda på vårt syfte används intervjuer och fotografidokumentation som metod. Intervjuerna genomfördes med fyra förskollärare som representerar varsin förskola. Två av de deltagande förskolorna har fått kompetensutveckling inom ämnet genom den nationella satsningen matematiklyftet. Matematikens förekomst i den fysiska miljön studerades genom en fotografidokumentation på 18 avdelningar på de fyra förskolorna. Studien grundar sig i två teoretiska utgångspunkter där det sociokulturella perspektivet lyfter förskollärarens betydelse för barnets utveckling och lärande i och om ämnet matematik. Det multimodala perspektivets begrepp affordance beskriver den fysiska miljöns betydelse för barnets kunskapserövring.   Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader mellan förskolor som deltagit i kompetensutveckling genom matematiklyftet och inte. Huvudsakligen visar resultatet att alla förskolor anser att matematiken har en viktig plats i förskolan och att pedagogernas kunskap och inställning till ämnet är betydelsefullt för synliggörandet av matematiken i verksamheten. Tidigare forskning (Björklund & Barendregt, 2016) visar att det är viktigt att förskollärarna är medvetna över hur de utformar den fysiska miljön och hur de använder den. Det krävs också att förskolläraren har kunskap om hur barn lär och hur man formar verksamheten för att skapa bästa möjligheterna för barnens kunskapserövring (2016). Den stora skillnaden mellan förskolorna är verksamhetens synliggörande av matematik i den fysiska miljön. Placeringen av lärmaterial i lärmiljön skiljde sig mellan de olika förskolorna. Majoriteten av de studerade förskolorna placerar lärmaterialet oåtkomligt för barnen. En av de två förskolor som deltagit i matematiklyftet placerar lärmaterialet på barnens nivå.

Syftet med denna studie är att undersöka värderingars förekomst i ett multimodalt lärmaterial för SO-ämnena i årskurs 4-6 samt vilka budskap de kan medföra. Vidare syftar studien till att undersöka i vilken mån de upptäckta värderingarna utmanas. För analysen valdes en programserie från Utbildningsradion ut, Jakten på den glömda historien som benämns beröra de samhällsorienterade ämnena och är avsedd för årskurs 4-6. Valet av mediet film grundas i att det är ett allt mer vanligt förekommande lärmaterial i dagens digitaliserade samhälle. Utbildningsradions webbplattform UR Play är en etablerad plattform i undervisningssammanhang som i sitt uppdrag av staten ska vara oberoende samt inte begränsas av upphovsrätt och är således tillgänglig för alla skolor och utbildare. Studiens syfte leder fram till de två frågeställningarna; Vilka värderingar uttrycks genom lärmaterialets modaliteter och vad kan de förmedla? samt I vilken mån utmanas innehållets värderingar genom att ytterligare perspektiv eller motsatsförhållanden ges? Den teoretiska ansatsen för studien är det sociokulturella perspektivet, där utbildningsfilmen förstås som en stödstruktur för lärande. Analysen genomförs med en anpassad version av Danielsson & Selanders multimodala analysmodell med hjälp av en värdepedagogisk syn i form av värden och normer som ständigt förmedlade genom såväl medvetna som omedvetna handlingar i lärsituationer. För analysen sammanställs de modaliteter som kan ses förekomma i film i en tabell. Studien genomförs genom en kvalitativ innehållsanalys av programseriens samtliga 10 avsnitt, där värderingarna som förekommer kategoriseras som explicita eller implicita inom olika modaliteter i respektive avsnitts tabell. Avsnitten ses sedan om på nytt för att undersöka hur de upptäckta värderingarna utmanas genom att erbjuda fler perspektiv eller motsatsförhållanden. Programseriens lärarhandledning används även i analysen för att ta reda på hur tillhörande uppgifter kan bidra till detta. Studiens resultat visar att avsnitten innehåller flera explicita och implicita värderingar inom modaliteterna, och att några teman var särskilt framträdande. De teman som framträder är vetenskapens betydelse, moral, intressekonflikter mellan grupper och individer, identitetsskapande, barns rättigheter, klass, kön och etnicitet. Det som värderingarna tar ställning för konstateras överensstämma väl med läroplanens uppdrag och värdegrund. De värderingar som ses beröra annat än de värden som läroplanen framhåller, utmanas i olika stor grad då en del står oemotsagda och andra utmanas något. Resultatet visar även att det för samtliga värderingar finns en brist på fler perspektiv, vilket inte är förenligt med läroplanens värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer. I några fall kan uppgifter i lärarhandledningen bidra till att värderingarna utmanas genom vidgade perspektiv, men detta görs i låg grad och konstateras vara beroende av hur den enskilde läraren väljer att arbeta med materialet. Slutsatsen av studien är att önskade såväl som oönskade värderingar kan överföras genom ett filmbaserat lärmaterial. Didaktiska konsekvenser av värderingars förekomst och bristen på fler perspektiv av dem, kan resultera i att eleverna övertar och för värderingar vidare utan reflektion. För att utbildningsfilm ska vara ett fördelaktigt lärmaterial för att uppmärksamma olika perspektiv krävs en medvetenhet om värderingars förekomst hos den undervisande läraren. En sådan medvetenhet kan i sin tur bidra till fördjupade diskussioner med eleverna som på så vis ges möjligheten att utveckla ett kritiskt förhållningssätt, vilket är en viktig förmåga hos framtida samhällsmedborgare.

En kvalitativ och kvantitativ studie som utgår från observation, intervju och enkät. Studien ämnar svara på lärmiljö, lärmaterial och lärresursers framgångsfaktorer och begränsningar för tillgängligheten av estetiskt skapande för de yngre barnen (1–3 år) på förskolor inspirerade av Reggio Emilia filosofin. Den tidigare forskningen visar att barnen har behov av tillgängligt estetiskt lärmaterial för att utveckla förmågor att uttrycka tankar och idéer med ickeverbal kommunikation. Tillgängligheten skapar förutsättningar för egna initiativ grundat i lust, kreativitet och möjlighet till kontroll, vilket främjar barnens lärande. Resultatet tyder på att tillgänglighetens grundförutsättning ligger i lärresurserna. Främst pedagogernas förhållningssätt, barnsyn och kunskapssyn, samt arbetslagets förmåga till samsyn. Lärmiljöerna ska vara lockande och inspirerande och anpassade till barnens nivå. Det estetiska lärmaterialet ska introduceras innan det plockas fram för barnens fria skapande och måste vara i lagom mängd. Vilken mängd detta är varierar från barngrupp till barngrupp.