Syftet med den här studien var att undersöka några engelsklärares attityder till ochanvändning av digitaliserat läromaterial i undervisningen på gymnasienivå. Studienundersöker även om lärare anser att det är relevant att använda sig av digitaliserat läromaterial, främst inom grammatikaspekten av engelskundervisningen och om de sernågon förändring i elevernas inlärning vid användning av materialet. Undersökningen ärbaserad på kvalitativa intervjuer, varav fem stycken personliga intervjuer medgymnasielärare i engelska samt telefonintervjuer med två rektorer och en administrativchef. I och med studien har vi har myntat begreppet digitaliserat läromaterial vilketinnefattar uppgifter och övningar som elever gör via en persondator. Undersökningenvisar att lärare gärna använder sig av datorer och digitaliserat läromaterial iengelskundervisningen, men flera av lärarna känner sig begränsade av skolans resursersamt tiden det tar att leta fram övningar och anpassa dem till undervisningen. Resultatetvisade även att samtliga lärare tycker att de har svårt att se någon förändring i elevernasinlärning i grammatikaspekten vid användning av digitaliserat läromaterial, men fleralärare talar om att de anser att eleverna får bättre förutsättningar för lärande.

Syftet med studien är att utifrån förskollärares beskrivna erfarenheter studera hur de organiserar lärmiljöer med hjälp av olika läromaterial för att främja barns språkutveckling. Vi genomförde 9 semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma förskollärare från olika förskolor. Studiens resultat synliggjorde att de flesta lärmiljöer och läromaterial i förskolan kan vara språkutvecklande. Det är hur förskollärarna organiserar den sociala lärmiljön som kan vara avgörande för barns språkutveckling. Studien synliggjorde också att förskollärare kan främja barns språkutveckling med hjälp av bildstöd, TAKK och dokumentation. Även placeringen av böcker och att utgå från barns intressen anses av förskollärare vara betydande för barns språkutveckling. Vår slutsats är att förskollärare anser att organiseringen av barns lärmiljö med varierande läromaterial främjar barns språkutveckling i förskolan. Lev Vygotskij´s sociokulturella perspektiv är utgångspunkten för analysen, där kommunikation och socialt samspel är centralt för barns språkutveckling.

I ett samhälle som rör sig ständigt framåt är skolan ett av våra viktigaste områden. Ett ökat studentengagemang skulle leda till att svenska elever och studerande blir motiverade kring både sitt lärande och sina studier och skulle i sin tur nyttja det svenska samhället drastiskt. Ett relativt utforskat ämne är visuella medier för lärande, framför allt animerat läromaterial. De studier som granskar animation för lärande ignorerar ofta studentengagemangets påverkan och fokuserar enbart på lärandet. I denna studie undersöktes 22 deltagare i syfte att finna eventuella fördelar och nackdelar mellan animerat, statiskt visuellt och textbaserat läromaterial. Studien fann att deltagarna var mer benägna att reagera positivt till visuellt läromaterial men att det inte fanns någon större skillnad mellan statiskt och animerat visuellt läromaterial. Vidare upptäcktes också att animerat läromaterial är bristfälligt för lärande gentemot både statiskt visuellt och textbaserat läromaterial. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet</p>

Skolverket har kommit med en ny läroplan Lgr 11, med förhoppning om att ändra utvecklingen i de svenska skolorna, angående elevernas svaga kunskaper i matematik. Det har debatterats och skrivits mycket om just de svenska elevernas svagheter i matematik både nationellt och internationellt.Mitt syfte med detta arbetet har varit att undersöka lärarnas erfarenheter (deras empirier) genom åren. Genom deras synpunkter och de gällande läroplanerna under åren, har min tanke varit att fånga upp deras åsikter om utveckling i matematik och varför det har gått åt detta håll. Besitter lärarna med kunskaper som är intressanta för vidare undersökning? Undersökningen har gjorts med en enkät, samt med möjlighet för lärarna att skriva egna kommentarer. Undersökningen visar att undervisningsmetod och lärarnas arbetssätt har inte förändrats nämndvärt genom åren och att lärarna efterlyser mer engagemang av föräldrar i elevernas skolgång. Lärarna anser även att mobiltelefoner har en störande effekt på lektionerna. När det gäller disciplin och ordning anser lärarna att det är oförändrat jämfört med innan. Angående elevernas kunskapsnivå i matematik, anser lärarna att eleverna idag är svagare i jämförelse med när de själva var elever och att de olika läroplanerna inte har bättrat på deras lärande.