I detta arbete har vi ur ett socialpsykologiskt perspektiv intresserat oss för tio studenters liv och deras uppfattningar om sina nya liv efter att de har flyttat från sina hemstäder och börjat studera. Genom att använda oss av kvalitativa intervjuer har vi försökt att få en insikt i studenternas välmående. I intervjuerna har vi fått ta del av deras personliga uppfattningar kring den social förändring som skett i deras existerande förhållande, socialt bemötande av människorna i nya staden och hur väl de har lyckats bygga upp nya relationer, samt även vilka möjligheter de upplevt har funnits till att nya relationer. Efter att vi har presenterat våra intervjupersoner kommer vi att fokusera på deras svar och sedan försöka analysera det med hjälp av ett flertal teorier. Med hjälp av sociala band förstår vi deras upplevelser av eget ansvar och nollningens roll i relationskapandet, samt tolkar vi på de eventuella kopplingarna mellan goda sociala band sedan tidigare och hur det har påverkat dem i relationsskapandet nu. Vi tolkar deras svar utifrån relationsförnödenheter, följt av att vi fördjupar oss i lärarens roll och till sist även en del av studenternas övergångsfas från ungdomar till vuxna. / In this paper we are going to look closer at ten students’ lives and from a social psychological perspective view their perception regarding their new life after leaving home and beginning their lives as students in a whole new city. By using qualitative interviews we have tried to get an insight in the students’ state of wellbeing. During the interviews we have been able to take part of their personal perception regarding the social change that has happened in their lives, the social treatment by the people in their new city and how well they have managed to build new relationships, as well as what possibilities they have encountered to create new relationships. After presenting our interviewers, we are going to take a closer look at their answers and then try to analyze them with the help of multiple theories. With the help of Social Bonds we’ll interpret their experiences of sense of own responsibility and the importance of "nollningen" in the relationship creation, as well as looking at possible connections between preexisting good social bonds and how it has affected them in their current search and creation of relationships. We’ll interpret their answers through provisions of relationships followed by taking a look at the teachers’ role, and finally a part of the students’ transition phase from teenagers to young adults as well.

Syftet med studien är att få kunskap om de processer som uppkommer när lärare utbyter erfarenheter med varandra på olika sätt och olika forum med fokus på digitalisering av skolan.  Metoden för datainsamlingen är kvalitativa intervjuer med sammanlagt nio lärare. Bearbetningen och analysen av datainsamlingen utgår ifrån en tematisk analys för att hitta mönster, skapa koder och utforma olika teman. Ett socialpsykologiskt perspektiv användes för att tolka och förstå resultatet på ett djupare sätt. Resultatet visar att behovet av struktur och sociala relationer utgör förutsättningar för hur de formella och informella processerna görs på skolan. Vidare framkommer det att erfarenhetsutbyte och eget lärande är viktiga förklaringar till hur mening skapas i idén angående kollegialt lärande. Att få nya idéer och att utarbeta det tillsammans med andra samtidigt som eget lärande uppstår verkar vara motiverande för lärarna. Dessutom visas att kompetensöverföring och digital analys är viktiga förutsättningar för att besvara hur det kollegiala lärandet kan utvecklas i relation till att skapa kunskaper för en digitaliserad undervisning kring innehåll och arbetssätt i skolan.

Syftet med det här arbetet har varit att bidra med mer kunskap i vad gymnasieelever medhuvudinstrumentet elgitarr uttrycker i sina upplevelser och reflektioner kring det musikaliskamomentet improvisation analyserat utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv. I arbetet användes enkvalitativ forskningsmetod, bestående av en improvisation i form av ett jam som trigger samt ensemistrukturerad fokusgruppsintervju med två deltagare som gick i trean på det estetiskaprogrammet med inriktning musik och hade elgitarr som huvudinstrument. Resultatet visar på attdeltagarnas uttryckta upplevelser kring improvisation ändras beroende på vilket sammanhang denutförs i, att deltagarna upplever improvisation som något personligt och kreativt, att deltagarnaupplevt en större förväntan från sin omgivning att kunna improvisera eftersom de är gitarrister samtatt deltagarna hade svårt att sätta ord på vad övning inom improvisation innebär. / The purpose of this study has been to contribute more knowledge into what high school students with the main instrument electric guitar express in their experiences and reflections about the musical element of improvisation analyzed from a social psychological perspective. In the study, a qualitative research method was used, consisting of an improvisation in the form of a jam as a trigger before the focus group interview and a semi-structured focus group interview with two participants who were in the third year of the aesthetic program with a majoring in music and had electric guitar as their main instrument. The results show that the participants expressed experiences of improvisation change depending on the context in which it is performed, that the participants experience improvisation as something personal and creative, that the participants experienced a greater expectation from their surroundings to be able to improvise because they are guitarists, and that the participants had difficulty defining what practice within improvisation entails.

<p>Syftet med studien är att undersöka i vilken grad socialt tryck inverkar på elever vid gymnasieskolan och vilka eventuella konsekvenser detta kan leda till. Frågeställningarna i studien är således; Kan elever på gymnasieskolan påverkas av socialt tryck i den mån att de konformerar/ändrar åsikt till gruppens felaktiga svar och vilka konsekvenser innebär detta för skolvärlden? Samt vilken typ av elever är det som är mer eller mindre benägna att konformera? Data inhämtades genom en experimentsituation i ett klassiskt konformitetsexperiment där en riktig elevs åsikter mättes i en enkel bedömningssituation under påverkan av tre falska försökspersoner. Resultatet visade att 82,5% av eleverna under socialt tryck konformerar till gruppens åsikter. Resultatet visade inga signifikanta samband mellan personlighetsvariabler och konformitet. Slutsatserna studien drar är att konformitet är en vanligt förekommande faktor vilken är svår att förutse utifrån personlighetsfaktorer. En större medvetenhet kring socialt tryck från både lärare och elevers sida tenderar att motverka konsekvenserna av socialt tryck.</p>

Syftet med studien är att undersöka i vilken grad socialt tryck inverkar på elever vid gymnasieskolan och vilka eventuella konsekvenser detta kan leda till. Frågeställningarna i studien är således; Kan elever på gymnasieskolan påverkas av socialt tryck i den mån att de konformerar/ändrar åsikt till gruppens felaktiga svar och vilka konsekvenser innebär detta för skolvärlden? Samt vilken typ av elever är det som är mer eller mindre benägna att konformera? Data inhämtades genom en experimentsituation i ett klassiskt konformitetsexperiment där en riktig elevs åsikter mättes i en enkel bedömningssituation under påverkan av tre falska försökspersoner. Resultatet visade att 82,5% av eleverna under socialt tryck konformerar till gruppens åsikter. Resultatet visade inga signifikanta samband mellan personlighetsvariabler och konformitet. Slutsatserna studien drar är att konformitet är en vanligt förekommande faktor vilken är svår att förutse utifrån personlighetsfaktorer. En större medvetenhet kring socialt tryck från både lärare och elevers sida tenderar att motverka konsekvenserna av socialt tryck.

Målet med uppsatsen är att jämföra likheter och skillnader i gestaltningen av främlingskap i Ivar Lo- Johanssons roman Kungsgatan och i Theodor Kallifatides roman Utlänningar. Uppsatsen jämför förhållandet mellan stad och land i Kungsgatan med förhållandet mellan hemland och nytt land i Utlänningar. Socialpsykologiska perspektiv på främlingskap, identitet och acklimatisering i kombination med litteraturteoretiska begrepp från postkolonial litteraturteori används för att undersöka hur romanerna fiktivt gestaltar uppbrotts- och acklimatiseringsprocesser. Analysen indelas i förhållandet mellan stad/land och hemland/nytt land, kvinnans dubbla främlingskap, språkets inverkan på identiteten samt individens förmåga eller oförmåga att anpassa sig till en ny miljö. Det skildrade främlingskapets anknytning till en ny dubbel identitet analyseras för att tolka karaktärernas hantering av främlingskapet. Uppsatsens jämförelse av främlingskapsskildringar under två skilda perioder i Sveriges historia visar hur romanerna bidrar till en större förståelse för hur distansering från och diskriminering av ”den andre ” oavsett utgångspunkt manifesteras på liknande sätt och kan utlösa liknande identitetskonflikter för individen.

Skolinspektionens rapport (2016) belyser pedagogernas undervisningsansvar men menar att det finns en otydlighet i hur undervisning i förskolan ska bedrivas och vems ansvar det är för hur ordet undervisning ska tolkas och konkretiseras. Jag vill med min studie belysa ett möjligt sätt att konkretisera detta begrepp till hur det kan omsättas till en avdelning bestående av två och treåringar. Problemformulering jag har valt är att få reda på hur pedagogerna bör arbeta för att barn på förskolan idag ska få inflytande och känna sig delaktiga samt hur pedagogerna genom sitt agerande skapar förutsättningar för barn att få möjlighet till inflytande. Syftet med denna studie är att undersöka hur, var och när barn och pedagoger kommunicerar med varandra för att skapa delaktighet i temaarbetet. Teorierna som använts har hämtats från George Herbert Mead (1976). Medvetandet, jaget och samhället: från socialbehavioristisk ståndpunkt samt Moira von Wright (2000). Vad eller vem?: en pedagogisk rekonstruktion av G. H. Meads teori om människors intersubjektivitet. Jag valde att undersöka både planerade aktiviteter och temaarbetet utifrån ett heldagsperspektiv och metoderna jag använde mig av var en kvalitativ forskningsstudie där deltagande observationer och filmning utgjorde grunden för analyserna. Resultaten visar att pedagogerna i studien varierar sin undervisningsmetod, perspektiv på barnen, beroende på barnens förförståelse för den aktivitet som ska genomföras. Vikten av att göra många upprepningar av samma aktivitet ledde i studien till ökat inflytande och delaktighet. Genom att analysera utifrån von Wright (2000) och hennes beskrivning av den intersubjektiva vändningens tre uttryck. Fick jag upp ögonen för inte bara vad utan också varför vissa aktiviteter upplevs som mer lyckade än andra.

Studien beskriver hur polariseringen mellan olika grupper har ökat i samhällen i stora delar av världen och hur sociala medier ibland kan förstärka denna tendens. Möjligheterna som finns att långsiktigt motverka detta i Sverige belyses genom att visa hur lärarna inom ramen för ämnesplanen i samhällskunskap i större utsträckning kan använda ett socialpsy­kologiskt och vetenskapligt perspektiv i undervisningen av sociala, ekonomiska och po­li­tiska frågor. Ämnesdidaktik, motivationsteorier och socialpsykologisk forskning visar hur elevers motivation och förståelse för samhällskunskap kan förbättras, genom att i högre grad koppla undervisningen till elevernas livsvärld och betona sambanden mellan individer, grupper och samhälle.  Den empiriska delen av studien undersökte 96 elevers och 7 lärares motivation och för­ståelse i samhällskunskapsundervisningen och dess olika delar i sociala, ekonomiska och poli­tiska frågor. Dessutom undersöktes elevers och lära­res syn på den ökande pola­rise­ringen mellan olika grupper i samhället och ifall lärares olika undervisningsperspektiv hade sam­band med elevers motivation och förståelse. Vi­dare undersöktes om undervis­nings­per­spektiv hade samband med elevers motivation och för­ståelse i relation till hur ofta läraren tagit upp den ökande polarise­ringen. Undersök­ningen gjordes på slumpmässigt utvalda skolor i olika delar av Sverige genom webbenkä­ter samt intervjuer som komplet­tering till enkät­delen. Intervjupersonerna uttryckte ett be­hov av en ökad under­visning om polariseringens möjliga hot mot demokratin. Re­sul­tatet från enkä­ten analyse­rades med statistiska metoder och relaterades till motivat­ions­teorier, sam­hälls­kunskaps­didaktik och socialpsykologiska teorier. Där framkom att sam­hällskun­skapslä­rare enligt eleverna mest undervisade ur ett faktaperspektiv och minst ur ett ve­tenskap­ligt perspek­tiv. Elever som i högre utsträckning upplevde en polarisering mellan grupper i samhället vi­sade en större motivation och förståelse för samhälls­kunskap. En interakt­ions­effekt indikerade en lägre motivation och förståelse för ämnet när läraren tagit upp pola­risering i undervis­ningen ur ett fakta­perspektiv. Ett motsatt samband visades när lä­raren i stället tagit upp polarisering ur ett so­cialpsykolo­giskt per­spektiv som då visade ett posi­tivt samband med elevernas motivat­ion och förståelse. Stu­dien visade också ett ge­nerellt samband där elevernas motivat­ion och förståelse ökade när läraren be­to­nade ett socialpsy­kologiskt perspektiv i sam­hällskunskapsundervis­ningen.