Målet med uppsatsen är att jämföra likheter och skillnader i gestaltningen av främlingskap i Ivar Lo- Johanssons roman Kungsgatan och i Theodor Kallifatides roman Utlänningar. Uppsatsen jämför förhållandet mellan stad och land i Kungsgatan med förhållandet mellan hemland och nytt land i Utlänningar. Socialpsykologiska perspektiv på främlingskap, identitet och acklimatisering i kombination med litteraturteoretiska begrepp från postkolonial litteraturteori används för att undersöka hur romanerna fiktivt gestaltar uppbrotts- och acklimatiseringsprocesser. Analysen indelas i förhållandet mellan stad/land och hemland/nytt land, kvinnans dubbla främlingskap, språkets inverkan på identiteten samt individens förmåga eller oförmåga att anpassa sig till en ny miljö. Det skildrade främlingskapets anknytning till en ny dubbel identitet analyseras för att tolka karaktärernas hantering av främlingskapet. Uppsatsens jämförelse av främlingskapsskildringar under två skilda perioder i Sveriges historia visar hur romanerna bidrar till en större förståelse för hur distansering från och diskriminering av ”den andre ” oavsett utgångspunkt manifesteras på liknande sätt och kan utlösa liknande identitetskonflikter för individen.